Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Leder i Leder 2021 i Välja nytt eller gammalt?
Leder

Välja nytt eller gammalt?

| Av Björn Lindahl, chefredaktör

Samarbete handlar både om nya initiativ och att inte lägga ned det som faktiskt fungerar. Det som driver på utvecklingen kan vara personer, nya organisationer eller tvingande omständigheter. Det här numret av Arbeidsliv i Norden består av en lätt blandning av alla de tre komponenterna.

När detta skrivs är det inte helt säkert om det blir en ny kvinnlig statsminister i Sverige. Men blir Magdalena Andersson godkänd i Riksdagen innebär det att en av de sista stora symboliska maktpositionerna i Norden slutligen har erövrats av en kvinna.

På Arbeidsliv i Norden har vi följt processen med extra intresse eftersom vi ända sedan 2011 gjort vår egen jämställdhetsbarometer, där vi sett på om det suttit en kvinna eller man på 24 olika maktpositioner den 8 mars varje år. Den enda ministerpost som de svenska kvinnorna hade kvar att erövra var statsministern.

Bortsett från att Island aldrig haft en kvinnlig fiskeri- och jordbruksminister har det nu funnits kvinnliga ministrar på alla de politikområden som ingår i det Nordiska ministerrådet.

Försvarsministrarna ingår inte i samarbetet, vilket beror på Finland och Sveriges neutralitetspolitik.

Men försvarspolitik debatteras emellertid numera på Nordiska rådets sessioner. På den 73 sessionen, som hölls i Köpenhamn 1 - 4 november, talade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för första gången. Han har förstås deltagit i många tidigare sessioner som stortingsrepresentant. Tillräckligt många gånger för att han kunde skämta om att de politiker som deltar från Norden inte alltid upplever att regeringarna följer deras råd.

I år var det en tillspetsad situation, eftersom Nordiska ministerrådet lanserat en ny vision fram till 2030, där samarbetet ska koncentreras om att göra länderna grönare. Det hotade att gå ut över det nordiska samarbetet främst inom kulturen. Det protesterade Nordisk råd emot – liksom Föreningen Norden i de olika länderna. Till sist blev det en kompromiss, där samarbetsministrarna sköt till medel som sparats på grund av allt som ställts in under coronapandemin.

-  Det har sparats betydliga belopp på resor och övernattningar som i budgeten för 2022 kompenserar för de nedskärningar som hade planerats på stödet inom kultur- och utbildning, förklarar Marie Preisler, som följde sessionen.

Det återstår emellertid att hitta en lösning på längre sikt. Men viljan att samarbeta inom Norden är nu stor. Alla är eniga om att nästa kris ska hanteras bättre än coronapandemin, speciellt med tanke på dem som bor i gränsregionerna.

En strid som ännu inte lösts handlar om EU-kommissionens förslag att införa lagstadgade minimilöner i hela EU. Norden står samlat för att försvara kollektivavtalsmodellen.

På en konferens om lönesättning i Helsingfors, som den finska arbetsministern bjöd in till, presenterades både den nordiska arbetslivsmodellen, men också det som kallas allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Kanske det är en mer flexibel lösning än att regeringarna dikterar lönerna?

I Norge, som införde modellen för 20 år sedan, är både facket och arbetsgivarna nöjda.

- Vi kan inte ta bort något som fungerar, säger Ann-Solveig Sørensen i Norsk nærings- og nytelsesmiddelarbeiderforbund (NNN), som bland annat organiserar de anställda inom fiskeindustrin, där det tidigare varit ett stort problem med underbetald utländsk arbetskraft.

Hadia Tajik, som den 14 oktober tog över som norsk arbets- och inkluderingsminister, har en lång lista med åtgärder som ska sättas in mot arbetslivskriminalitet. Vi porträtterar henne i detta nummer.

Island har en mycket hög organisationsgrad både bland fack- och arbetsgivare. Men det finns alltid plats för en organisation till, säger initiativtagarna bakom Atvinnufjelagið (arbetsförbundet), som ska rikta in sig mot småföretagarna och de självständiga arbetsgivarna. Ett av kraven är att få enklare löneavtal, som inte är på hundratals sidor och där det råder oenighet om begreppen.

Alla kan vi känna oss otillräckliga. I en tid när alla hela tiden kan nå oss och det är så mycket som ska hinnas med, leder det till att en ny sorts arbetsmiljöproblem uppstår.

- Det finns ett tak för hur snabbt och hur mycket vi kan processa samtidigt. Får du för mycket information som du ska hantera på en och samma gång är det framför allt arbetsminnet som blir en trång sektion, säger Gisela Bäcklander, forskare vid Karolinska institutet i Stockholm.

Därför har kognitiv ohälsa blivit en den av den nya strategi som den svenska regeringen utarbetat på arbetsmiljöområdet.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment