Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Portrett i Magnus Gissler: Växande internationellt intresse för nordisk avtalsmodell
Magnus Gissler: Växande internationellt intresse för nordisk avtalsmodell
Portrett

Magnus Gissler: Växande internationellt intresse för nordisk avtalsmodell

| Text: Gunhild Wallin, foto: Martina Thalwitzer/Fröken Fokus

– Min bild är att det har skett ett trendbrott och att både intresset för och förståelsen av den nordiska modellen har ökat i omvärlden. Det ökar också energin i det nordiska samarbetet, säger Magnus Gissler, generalsekreterare för NFS, Nordens fackliga samorganisation.

I februari blir det fyra år sedan Magnus Gissler klev in på NFS:s kansli, beläget på Drottninggatan mitt i Stockholms city. Kansliet är litet, totalt bara fyra medarbetare, men bakom sig har de sexton fackliga centralorganisationer från fem nordiska länder som tillsammans har nio miljoner medlemmar.

– Vi är både en stor och en liten organisation, konstaterar Magnus Gissler.

Under de här åren har han sett hur intresset ökat för den nordiska avtalsmodellen. En viktig förklaring är den växande polariseringen i många länder. Allt fler ger uttryck för utanförskap och stödet för högerpopulistiska partier ökar. Obefintliga eller dåliga reallöneökningar skapar oro både politiskt och socialt. Många ger också uttryck för att makthavarna inte lyssnar, inte minst aktuellt både i valet av president Trump och Brexit. Magnus Gissler tycker också att han allt oftare möter en bristande tilltro till demokratin, inte i sitt arbete på NFS, men i många andra sammanhang. Kanske är det därför allt fler internationella aktörer blir intresserade av att se på de nordiska länderna. De är framgångsrika och toppar ofta olika listor som handlar om allt från produktivitet till livstillfredsställelse.

Magnus Gissler och medarbetare

Det är ett gemensamt arbete som ger framgång i NFS:s samordningsuppdrag. Från vänster: José Pérez Johansson, Eva Carp, Magnus Gissler och Maria Häggman. Foto: Linda My Hagberg.

– Det finns faror, utmaningar och spänningar också i våra samhällen, men vi har en stark tro på att våra modeller fungerar och att vi har bättre förutsättningar än många andra länder att möta problemen, säger Magnus Gissler.

Fem avtalsmodeller

Han är noga med att påpeka att den nordiska modellen egentligen är fem olika avtalsmodeller. Men utgångspunkterna är de samma och det är där samarbetet tar sin början.

– Det finns så mycket som är gemensamt i modellernas uppbyggnad. Samtidigt finns det som i europeiskt perspektiv är unikt – att villkor och förutsättningar på arbetsmarknaden regleras av de sociala parterna. Till det kommer den nordiska samhällsmodellen med välfärdssystem, utbildning och ländernas gemensamma behov av konkurrenskraft, utveckling och tillväxt. Vi är alla små exportberoende länder, säger Magnus Gissler.

 

När han talar om den nordiska avtalsmodellen glimtar det till bakom glasögonen och blicken får en extra värme. Föga förvånande med tanke på hans nuvarande arbete och också de tidigare yrkesmässiga valen, är Magnus Gissler en man med fötterna djupt förankrade i fackföreningsmyllan. Han blev aktiv som studerandemedlem i TCO, Tjänstemännens centralorganisation, redan när han studerade till civilekonom i Uppsala och fick så småningom jobb som studerandeombudsman – ett jobb som till vissa delar påminner om dagens generalsekreteraruppdrag. Nu som då, handlar en stor del av hans arbete att lyssna av de organisationer han arbetar för.

– Vi är en konsensusorganisation och vår starkaste förmåga är att lyssna på våra organisationer, att finna lösningar och kompromisser. Vi vill finna det gemensamma, men ibland måste vi också inse att de nationella utgångspunkterna är så olika att det inte är läge för beslut. Då kan det vara bättre att avvakta istället för att tvinga fram lösningar, säger Magnus Gissler.

Solidaritet ger styrka att förändra

Hans engagemang för nordiskt samarbete började innan NFS. Magnus Gissler arbetade i femton år på nuvarande Finansförbundet och därefter tre år på NFU, Nordiska finansanställdas union. Det var under åren då finanssektorn genomgick stora förändringar. Många aktörer på finansmarknaden gick från att vara nationella till nordiska och riktade allt mer fokus också mot Baltikum. Det kom att förändra det nordiska fackliga samarbetet inom sektorn.

– Det gick från att i huvudsak vara ett erfarenhetsutbyte och relationsbygge, till att tillsammans lösa konkreta problem som uppstod i förhållande till arbetsgivare och arbetstagare vid fusioner, uppköp och liknande, berättar han.

Hans drivkraft är nordiskt samarbete, nordiskt fackligt samarbete men också att verka på den europeiska och internationella fackliga arenan.  

– Det finns en kraft och en dynamik i att förenas i det som är gemensamma utgångspunkter i fackligt arbete överhuvudtaget. Att jobba tillsammans och att hitta styrka tillsammans för att förändra – solidaritet helt enkelt. När det fungerat blir det väldigt tydligt, säger han.

Arbetet på NFS styrs av en strategi, som tas av kongressen vart fjärde år. Där slås både strategi- och verksamhetsinriktning fast och nuvarande dokument rör perioden 2015-2019. För verksamheten finns två prioriterade områden – den nordiska avtalsmodellen och arbetskraftens rörlighet. Strategin omfattar tre satsningsområden – hållbart inkluderande arbetsliv, hållbar välfärd och utveckling samt hållbar tillväxt och konkurrenskraft.

– Nu kommer vi att prioritera den tredje delen, det vill säga hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Vi kommer att arbeta med att identifiera faktorer som förklarar framgångsrik tillväxt och konkurrenskraft och koppla arbetet till utbildning, livslångt lärande, välfärdssystemen och kollektivavtalens betydelse för social dialog och demokrati i arbetslivet, förklarar Magnus Gissler.

Flexibilitet i det nordiska samarbetet

Det finns ingen bestämd form för hur arbetet ska gå till. Ny kunskap och erfarenhetsutbyte kan ske genom seminarier, rapporter eller samarbete med forskare. Magnus Gissler tycker också att det är viktigt att inte tvinga in det nordiska fackliga samarbetet i en form som alltid måste vara likadant. Ibland är det viktigt att det finns plats för nationella förtecken i till exempel en rapport eller på ett seminarium. Det behöver inte betyda att det inte finns erfarenhetsutbyte att göra eller kunskap att vinna.

Samma synsätt har han vad gäller språkförståelse. Skulle det finnas svårigheter att förstå går det att ordna. Senast hölls ett seminarium om digitalisering och framtidens arbetsliv på engelska, eftersom det arrangerades med tyska Friedrich Ebert Stiftung. Ibland används simultantolkar.

– Det är viktigt att det nordiska samarbetet inte hakar upp sig på språkkunskaper. Uppstår språksvårigheter får vi lösa det. Vi måste tänka praktiskt, säger han.

En del i Magnus Gisslers vardag är att delta när Ministerrådet för arbetsliv träffas. Han är mycket positiv till de teman som tas upp och som fångar de utmaningar som finns – senast migration, arbetsmiljö och etablering. Det blir ett kvitto på att de frågor, som också tas upp i Poul Nilsens rapport ”Arbeidsliv i Norden” tas på allvar. Han är också nöjd med att ministerrådet initierat ett omfattande forskningsprojektet ”The future of work”, som fångar upp utmaningar på arbetsmarknaden, som till exempel globalisering och digitalisering, högaktuella också för NFS. Forskningsprojektet kommer att ledas av Fafo i Norge, i samarbete med forskare från alla nordiska länder.

Själva initierar NFS i regel inte nya ämnen utan frågor utanför Strategi- och verksamhetsplan väcks i huvudsak av medlemsorganisationerna. Men ibland kräver verkligheten åtgärder utanför tidigare bestämda planer, till exempel högaktuella #Metoo. NFS planerar flera aktiviteter och seminarier kring ämnet i början av nästa år. Magnus Gissler är skakad över det han läst, hört och omfattningen av det.

– Det har varit de mest skrämmande berättelser och ofta är de kopplade till områden där fasta anställningar inte är en regel. Istället utsätts människor för godtyckliga bedömningar av enskilda personer med mycket makt. Hela debatten visar att det måste finnas en reglering av makt och inflytande, och en genomlysning av hur de som har makt använder den, säger han.

Tid för självrannsakan

Också facken måste se över hur de fungerar, sexuella trakasserier förekommer där lika väl som i andra sektorer. Han anser att frågan bör lyftas på seminarier, men att det också är viktigt att aktivt driva och stötta Världsfacket krav på en ny ILO-konvention mot könsbaserat våld och trakasserier.

– Även om en konvention inte löser problemen över en natt, skulle det bli ett viktigt verktyg för jämställdhet.

Samtidigt bör varje chef reflektera över det egna ansvaret och rannsaka sig själv.

– Det gäller också mig. När är jag svag och otydlig? När har jag hållit med när någon dragit ett olämpligt skämt som jag inte borde ha accepterat. #Metoo skapar en medvetenhet och en eftertänksamhet, säger Magnus Gissler.

Efter fyra år som generalsekreterare trivs han och är glad att han just fått ett nytt förordnande. Ingen dag är den andra lik och han kan aldrig förutse vad som händer när arbetsdagen börjar. Den 20-årige sonen Gustaf som har ett neurologiskt, muskulärt funktionshinder har lärt honom en annan attityd till livet.

– Gustaf har lärt mig att inte ta något för givet och att leva här och nu. Jag har också lärt mig att acceptera saker som de är. Jag kan påverka mycket, men inte allt, säger Magnus Gissler.

På vägen ut passerar vi hans tjänsterum. Där hörs klara pojkröster sjunga med omisskännlig kyrklig klang.

– Körmusik påminner om mitt arbete här. De många rösterna skapar tillsammans en fantastiskt vacker musikalisk upplevelse, större och vackrare än om var och en sjöng för sig själv. Om jag själv skulle åka ut i Norden och Europa och säga att jag brinner för nordiskt samarbete skulle ingen lyssna, men när jag representerar 9 miljoner fackligt anslutna arbetstagare som gått samman, representerar mitt engagemang något som är större än jag själv och får därmed kraft, säger Magnus Gissler.

På kornet

Vad läser du nu?
Jonas Moström "Dominodöden"
Vad är ditt favoritverktyg på kontoret
PCn
Vad ville du bli när du var barn?
Polis
Vad är din dolda talang?
Stämma kyrkorglar

Fakta

NFS, Nordens fackliga samorganisation är en samarbetsorganisation och består av 16 fackliga centralorganisationer från de nordiska länderna. Tillsammans representerar organisationerna nio miljoner akademiker, tjänstemän och arbetare.

NFS bildades 1972 och syftet var att skapa ett tätare samarbete mellan de fackliga organisationerna i Norden. NFS styrelse träffas två gånger per år och har ett roterande ordförandeskap som innehas av en representant från det land som har ordförandeskapet för Nordiska Ministerrådet. För närvarande är Ragnhild Lied, Unio Norge ordförande. Från 2018, då Sverige blir ordförande för Nordiska Ministerrådet blir Karl-Petter Thorwaldsson, LO ordförande för NFS.

NFS bedriver också ett internationellt arbete på fyra arenor: Norden, Östersjösamordning, Europasamordning och globalt, bland annat kring frågor som berör Världsfacket, ILO och OECD.

 (källa: www.nfs.net)

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment