Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Emner i Arbeidsmarked

Arbeidsmarked

Den nordiska modellen behövs för att möta framtidens arbetsliv
De nordiska arbetsministrarna hade ett digitalt möte den 2 juni för att diskutera slutrapporten från den nordiska forskning som gjorts om framtidens arbetsliv. Den varnar för att den nordiska modellen kommer att utmanas – men slår samtidigt fast att modellen också är det bästa verktyget mot en mer ojämlik arbetsmarknad.
Arbetslivets många språk
I det här numret ser vi på jobbet ur flera synvinklar. Men det handlar egentligen om detsamma. Arbetet ger oss en identitet och upplevelser som vi inte skulle fått annars. Därför är vi också sårbara när vi angrips i vår yrkesroll. Eller inte får chansen att arbeta.
Intensivåret varvar praktik och språk - och ska ge nyanlända jobb inom ett år
I Helsingborg la sig Arbetsförmedlingen i startgroparna så fort regeringen meddelat sitt beslut. Terrängen var därför redan sonderad när Intensivåret körde igång den 15 april i år. En månad senare är 40 arbetssökande kontaktade. En av dem är Mehmet.
Grønland vælger ny regering i protest mod kontroversiel minedrift
Grønlands råstofeventyr må ikke ske på bekostning af grønlænderes sundhed, velfærd og jobmuligheder. Det var det klare signal fra vælgerne, da Grønland 6. april 2021 valgte nyt parlament og fik en ny koalitionsregering.
Hur har Norden klarat coronakrisen - fram till nu?
Den ekonomiska krisen som coronapandemin utlöste har bemötts med likartade åtgärder i de nordiska länderna. Resultatet är att arbetslösheten börjat minska till mer normala nivåer igen. Nu är det dags att justera stödåtgärderna, visar en rapport från Teknologisk Institut i Danmark, som gjorts på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
Jon Erik Dølvik: Uppdämd efterfrågan kan ge högre sysselsättning
Det hittills största forskningsprojektet som arbetsministrarna under Nordiska ministerrådet finansierat var på väg att gå in för landning när coronapandemin bröt ut. Hur påverkar pandemin och den ekonomiska krisen i dess spår de råd som forskarna kommer att ge om framtidens arbetsliv?
17 måder at være ansat – plus det løse
Norden er ikke blevet en region af freelancere, men det vrimler med nye beskæftigelsesformer, og covid19-pandemien har gjort livet som atypisk beskæftiget endnu mere usikkert. Det fastslog eksperter ved en nordisk konference om fremtidens arbejdsliv.
Får de med funktionshinder också plats på framtidens arbetsplats?
Det är inte brist på teknik som är problemet för att skapa möjligheter för människor med funktionsvariationer att komma in på arbetsmarknaden. Det stora hindret är mentaliteten både hos arbetsgivare och samhället och för att komma vidare krävs större insatser än en ”quick fix”.
Stora konsekvenser för de som arbetar vid polcirkeln när turisterna försvann
Postkontoret är den punkt i Santa Claus Village i Rovaniemi som verkar ha flest besökare, trots smittrisken. Auli Sihvo har jobbat på posten i över 20 år. Hon har sett hela utvecklingen där julgubben gett kommersiell dragningskraft för Lappland.
Krigsnöden skapade jätteturism i Lappland - det var här det började
Turistindustrin i finländska Lappland kan tacka den amerikanska presidentänkan Eleanor Roosevelt. Hennes välgörenhetsbesök vid den nordliga polcirkeln i Rovaniemi startade en internationell Lapplandsturism. I år har det gått sjuttio år sedan besöket.
Kollektivavtalen viktiga för framtidstron
Det har varit en krävande tid för alla som deltar i den nordiska övningen som kallas kollektivförhandling. Att arbetsmarknadens parter själva kommer fram till hur lönerna ska utvecklas är en av grundstenarna i den nordiska modellen.
Finsk strid i efterhand om avtalade löneökningar
Alla företag har inte råd att betala avtalade löneökningar i Finland, varnar Teknologiindustrin. Men facket vill inte riva upp några kollektivavtal. Coronakrisen väcker många frågor i den finländska arbetsmarknadspolitiken. Den finländska konkurrenskraften sägs vara hotad. Enligt arbetsgivarna blir det inte bättre av statsministerns vision om förkortade arbetsdagar.
Kollektivförhandlingar med munskydd
Arbetsgivarna och fackförbunden i Norden har under våren och sommaren genomfört kollektivförhandlingar, bortsett från i Sverige, där de skjutits upp till 1 oktober på grund av coronapandemin. Hur har den kraftigt ökade arbetslösheten påverkat löneförhandlingarna? Kommer vissa grupper, som jobbat ännu hårdare under krisen, få sin belöning?
Het vår och sommar för isländska kollektivförhandlingar
Islands nyutnämnde riksförlikningsman Aðalsteinn Leifsson, fick ingen lätt uppgift när han tillträdde den 1 april i år. Coronapandemin drabbade den isländska ekonomin brutalt. Bland de svåra medlingsuppdragen fanns förhandlingar om lönerna för kabinpersonalen, sjuksköterskorna och gymnasielärarna.
Susanna Gideonsson varnar för attack mot den svenska modellen
LO:s nya ordförande Susanna Gideonsson har djupa rötter i fackföreningsrörelsen och redan som 16-åring engagerade hon sig mot orättvisor på jobbet. Idag företräder hon 1,4 miljoner LO–medlemmar i fjorton förbund. Utmaningen just nu är att värna den svenska modellen mot politikernas inblandning i arbetsrätten.
Tema: Kollektivavtal i Norden
Årets kollektivförhandlingar i Norden har både försenats och försvårats på grund av coronapandemin. Det är ett stort maskineri som dras igång när nya kollektivavtal ska skrivas. Vi ser på hur det gått hittills.
Öresundsbron blir 20 år - och får en motsvarighet under vatten
Bron som förenar två nordiska länder fyller denna sommar 20 år. Förbindelse har varit viktig för Öresundsregionens utveckling. Den har också betydelse för gigantprojektet med en fast förbindelse mellan Själland och Tyskland.
"Som en Berlinmur mellan Haparanda och Torneå"
När gränsen stängdes mellan Finland och Sverige, försvann på ett ögonblick, det som för hela Tornedalen varit en gemensam marknad för varor, tjänster, arbete och kultur. Besöksnäringen och handeln är hårt drabbade och nu börjar varsel och permitteringar falla ut i arbetslöshet.
Stängda gränser ger arbetslöshet i Strömstad och Årjäng
Bilden av hur Sverige drabbats av pandemin speglas av de utsatta storstäderna och framförallt Stockholm. I gränsområdena har smittan varit låg också i Sverige, men kommunerna längst gränsen drabbas hårt ekonomiskt av stängda gränser.
Færøerne: Gamle opskrifter og nye kriser
En økonomisk krise fra 1992, en laksetest fra 2000 og en restaurantidé fra 2013. Det er nogle af ingredienserne i Færøernes opskrift på, hvordan øsamfundet i nordatlanten og dets 52.000 indbyggere kommer bedst ud af corona-krisen. Indtil videre har det været en rigtig god opskrift.

Side-alternativer

arkivert under:
This is themeComment