Arbeidsmarked
Ungdomsgarantin införs i hela EU
Finland och Österrike står som föredömen när EU utvecklar nya sätt att stöda ungdomar som riskerar att bli arbetslösa. Den finländska ungdomsgarantin innebär att alla får jobb, lärlingsplats eller studieplats inom tre månader och den långsiktiga ungdomsarbetslösheten i landet är den lägsta i EU.
Ungdomsarbeidsløsheten - lysner det?
Nå snur det. Fra i år minker andelen personer i yrkesaktiv alder i Europa, men det løser ikke arbeidsløsheten blant de unge. Klare politiske prioriteringer må til. Vi har sett på noen av satsingene som er i gang i Norden. Vi har vært i Nord-Sverige for å se hvordan en liten kommune takler utfordringene. Vi har sett på lærlingordninger i Norge, Danmark og Finland for å se hva som går bra, og møtt finske ungdommer som får en ny sjanse gjennom ungdomsgarantien. Spørsmålet er: Lysner det nå?
Danmark styrker erhvervsuddannelserne
Få danske unge står udenfor arbejdsmarkedet. Bedre erhvervsuddannelser skal sikre endnu flere uddannelse og job.
Samfunnsviterne må vise veien ut av krisen
- Det brer seg en harme i Europa, og det er et presserende behov for å roe spenningene. Nå må samfunnsforskerne på banen. Dogmatiske økonomer har altfor lenge fått dominere debatten, sier Maurizio Ferrera, professor ved Universitetet i Milano.
Kamp for likestilling i Norden gjennom 40 år
Norden har samarbeidet om likestilling i førti år. Det har hatt stor betydning for fremgangen på likestillingsområdet og gjort livet bedre for innbyggerne i Norden, sa Eygló Harðardóttir, Islands likestillingsminister under jubileumsfeiringen på Island 26. august. Hvor går debatten i dag? Trengs det nye fortellinger om likestilling?
OECD: Sänkta löner ger inte högre sysselsättning
Gränsen har nåtts för hur mycket lönerna kan sjunka i de industrialiserade länderna. Sedan den ekonomiska krisen har hälften av alla anställda inom OECD fått lägre reallöner. Sänks lönerna mer blir effekten den motsatta – det går ut över tillväxten.
Den nordiske modellen er under press. Utfordringene krever upopulære beslutninger
- Dette er en spennende og veldokumentert rapport som gir et godt bilde av situasjonen i Norden, men den avdekker også behovet for endring, sier Svein Oppegaard, direktør for arbeidslivspolitikk i Næringslivets hovedorganisasjon i Norge om «The Nordic Model – challenged but capable of reform».
Arbetslösheten snart på normal nivå efter eruptiv ökning
Den som med frusna fingrar stått och väntat på att den isländska gejsern Strokkur ska spruta upp sitt kokheta vatten, kan tänka sig hur det kändes på det isländska arbetsdirektoratet när arbetslöshetssiffrorna började komma in efter krisen 2008.
Norden feirer 60 år med grenseløst arbeidsmarked
Avtalen om et felles arbeidsmarked ble undertegnet 22. mai 1954. Arbeidsliv i Norden kan fortelle seks historier som hver især representerer et tiår i løpet av 60 år med et grenseløst nordisk arbeidsmarked. Det er historier som gir et unikt tidsbilde. Det er fortellinger om en søken etter en bedre tilværelse, og om mulighetene som nordiske land gjennom et utstrakt samarbeid har lagt til rette for. Samtidig gir vi historien rundt den unike avtalen som de nordiske landene klarte å enes om allerede i 1954.
Leder: Et stykke nordisk samtidshistorie
Den 22. mai 1954 ble avtalen om et felles nordisk arbeidsmarked undertegnet. 60 år har gått. Arbeidsliv i Norden har intervjuet nordboere som i hvert av de seks tiårene søkte mulighetene i et annet nordisk land, og vi forteller historien rundt opprettelsen av avtalen.
Kart over flyttestrømmene i Norden 1960 og 2010
Mellom 1960 og 2010 er det store forandringer. Sverige har blitt det største utflytterlandet. Norge tar imot flest innvandrere, ikke bare fra de nordiske landene, men fra det tidligere Østeuropa og andre deler av verden også.
Djärvt nordiskt avtal utan politisk "far"
Den gemensamma arbetsmarknaden är juvelen i det nordiska samarbetet. Den upprättades redan 1954, tre år innan de fem första medlemsländerna i det som blev EU skrev under Romfördraget.
”Sverige var en plats där man kunde tjäna pengar”
Det är tidig höst 1954. Gösta Helsing är 17 år, han är en av nio syskon och bor hemma i en liten by i Vörå, i Österbotten. Det är efterkrigstid, Finland är fattigt efter att ha betalat ett stort krigsskadestånd till Ryssland och det är ont om jobb. Den lilla gården kan inte riktigt försörja de nio syskonen. Många grannar, vänner och släktingar beger sig under den här tiden till Sverige.
Flyttandet gav flera identiteter
Gunnel M Helander kom till Sverige med sin familj sensommaren 1954 då hon var fyra år. Idag bor hon i Hangö på Finlands sydvästligaste udde och är pensionerad arkitekt. Hon känner sig som nordbo: svensk, finländare och ålänning. Flyttlasset har gått många gånger mellan Sverige och Finland.
Intresset för motorer drev honom till Sverige -men lönen blev för låg
Per Billington flyttade från Norge 1984 för att arbeta på Volvo i Göteborg i ett och ett halvt år. Det påverkade hela hans yrkesliv. Det var där han lärde sig ”ordning och reda” – och att älska dieselmotorer.
Altid norsk i hjertet
Til august har den norske badmintonspiller Erik Rundle boet flere år i Danmark end i Norge, og han tvivler på, om han nogensinde vender tilbage til Norge for mere end ferie og forsvar af sine badmintontitler.
Hon längtade efter isländsk natur - och blev chef på ett aluminiumsverk
När den amerikanska aluminiumjätten Alcoa byggde ett smältverk på Island under 2000-talet sade dansken Janne Sigurðsson upp sig i Danmark och flyttade till Island. Hon var hemmafru på Island till en början. Nu är hon direktör för Alcoas största aluminiumsmältverk i Europa.
«svensk flytta till Norge, vad behöver jag veta?»
13 desember 2010 begynte Charlotte Lundell som produktsjef i Orkla Confectionery & Snacks. Det første hun gjorde da hun fikk jobben var å google: «svensk flytta til Norge, vad behöver jag veta?» Den gang var hun en av 80 000 svensker med norsk skattekort. I 2013 er hun en av 90 000.
Teknologin omformar arbetslivet
Arbetslivet går tidvis igenom stora förändringar. Just nu är vi inne i en period där tekniken påverkar arbetslivet på ett genomgripande sätt. Det är en kombination av flera teknologiska förändringar, som robotisering och 3d-skrivare som gör att föremål tillverkas och tjänster utförs på ett helt nytt sätt. Arbeidsliv i Norden ser på hur tekniken påverkar arbetslivet.
Leder: Teknologispranget – en forsmak på fremtiden
Kunstig intelligens, ordene pirrer fantasi og kreativitet. Hva kan en robot gjøre? Eller, hva skal vi med 3d teknikk? Hvor mange arbeidsplasser i eldreomsorgen kan velferdsteknologien erstatte? Og tenk, hvilke opplysninger ville ikke denne lille artikkelen kunne inneholde hvis den var skrevet av en robot? Arbeidsliv i Norden byr denne måneden på en forsmak på en fremtid med ny teknologi.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
