EU
Danmarks 50 år långa dragkamp med EU
Av Nordens länder är Danmark veteran som EU-medlem. 2023 är det 50 år sedan landet anslöt sig till EG som det hette då. Och under alla dessa år har danskarna – med allt större svårighet – kämpat för att bevara sin arbetsmarknadsmodell. Nu har tålamodet tagit slut och dragkampen kulminerat med Danmarks försök att få minimilönedirektivet ogiltigförklarat.
Fortsatt stor EU-motstand i det norske folk
Det er snart 30 år siden nordmenn ga sitt foreløpig siste nei til norsk EU-medlemskap. Sjansen for ny folkeavstemning om EU er liten.
Island har begynt å tenke EU-medlemskap igjen
Island søkte EU-medlemskap i 2009 etter at landet nesten hadde gått konkurs etter bank-kollapsen. Regjeringen den gang, ledet av de EU-vennlige Sosialdemokratene, mente medlemskap var avgjørende for finansiell stabilitet. Euro ble også sett på som en bedre valuta enn den lille og ustabile krona.
Norge får inflytande i EU tack vare EES-bidraget
Norge och Island har full tillgång till EU:s inre marknad, tack vare EES-avtalet. Men de måste betala en avgift för det. Under åren 2004 – 2021 bidrog Norge med sammanlagt 60 miljarder norska kronor. Skillnaden är att landet kan påverka vad pengarna ska gå till – vilket ger både inflytande och uppmärksamhet. En ny rapport går igenom vad som uppnåtts.
En norrman på plats under det svenska EU-ordförandeskapet
Sedan januari har Finn Ola Jølstad bytt sitt arbete som senior tjänsteman på Arbeids- och inkluderingsdepartementet i Oslo till svenska Arbetsmarknadsdepartementet. Här är han under sex månader på en utbytestjänstgöring i Stockholm, mitt under svenska ordförandeskapet i EU.
Tre motstridiga energiutmaningar för Norden
Vad är det största hotet mot elförsörjningen i Norden? En lista över risker som Nordisk Energiforskning har gjort, toppas, något överraskande, av att det tar så lång tid att få nya energiprojekt godkända och att det finns så lite stöd i opinionen för offentliga investeringar i infrastruktur.
Hur unikt är Nordiska Rådet?
Hur unikt är det nordiska samarbetet med Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet? I europeiskt sammanhang är de närmaste parallellerna Beneluxunionen och Beneluxparlamentet, som i alla fall på ett område drivit samarbetet längre. Men medan medborgarna i Norden också kallar sig för nordbor är det ingen som kallar sig beneluxianer.
Nu tar Sverige över som ordförandeland i EU
Den 1 januari 2023 och ett halvår framåt tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Ordförandeskapet innebär att se till alla medlemsländers intresse och lotsa iland de frågor som ligger på ministerrådets bord, bland annat stora beslut i frågor om migration, klimat och EU:s utvidgning.
Vad sker nu när minimilöndirektivet har antagits?
Ska regeringen gå till EU-domstolen för att få direktivet om tillräckliga minimilöner i EU ogiltigförklarat? Den frågan diskuteras nu i Danmark och Sverige sedan direktivet antagits med överväldigande majoritet. Men det är långt ifrån givet att någon av de båda ländernas regeringar vill göra det.
Gröna mål i en orolig tid
Ett av de viktigaste målen för det nordiska samarbetet inom arbetslivsområdet är att se till att det inom arbetskraften finns kunskap och färdigheter som matchar de krav som den gröna omställningen behöver. Men nya och överraskande utmaningar måste också hanteras.
Arvika: Här ska EU:s massflyktdirektiv omsättas i boenden, jobb och skolor
I maj 2022 är tolv och en halv miljoner ukrainska medborgare på flykt. Fem och en halv miljoner har passerat hemlandets gränser och omfattas av EU:s massflyktdirektiv. 134 av dem har kommit till Arvika i västra Värmland, som nu har slutit avtal med Migrationsverket om långtidsboende.
Den sociala hållbarheten pressas från olika håll
Gatuslagen i Sverige mellan personer som kommer från utsatta bostadsområden och polisen handlar mindre om att en dansk politiker vill bränna koranen, än att det sociala kittet mellan olika grupper inte längre är tillräckligt starkt - eller aldrig etablerats.
Jytte Guteland: Framgång i EU-parlamentet kräver stark prioritering
Efter att ha varit Europaparlamentariker i åtta år och huvudförhandlare för EU:s klimatlag, är nu socialdemokraten Jytte Guteland beredd att lämna parlamentet för att kandidera till svenska riksdagen.
Hålet som måste fyllas: energikrisen och den gröna omställningen inom EU
Aldrig har det funnits så mycket pengar till grön omställning i Europa. Men så startade Ryssland krig mot Ukraina. Svaret från EU blev att strypa import av gas och andra fossila bränslen från Ryssland. Hur kommer detta att påverka den gröna omställningen? Kommer tempot att höjas eller måste man nu dra i nödbromsen? Svaret kan bli – både och.
Svenska LO: Europafacket för inte längre vår talan
Svenska LO har slutat betala sin medlemsavgift till Europafacket (EFS) och deltar inte längre i organisationens möten. Allt i protest mot hur EFS har hanterat förslaget till direktiv om tillräckliga minimilöner.
Høyst uvanlig: Ungarn blokkerte EØS/EFTA-landenes møte-erklæring
Det 53. EØS-rådsmøtet den 24. november i det nye EFTA-huset i Brussel endte uten en endelig erklæring fordi Ungarn gikk til det høyst uvanlige skritt å legge ned veto. Dette tolkes som hevn etter at EØS-midler til landet ble stoppet tidligere i år.
Margrethe Vestager tør gå i clinch med giganterne
EU’s danske konkurrencekommissær Margrethe Vestager kæmper for, at de store ikke tryner de små. Det aftvinger respekt internationalt og i hjemlandet.
Förslaget om minimilöner i Europa får - nästan - grönt ljus
EU kan anta Europeiska kommissionens förslag till direktiv om minimilöner – förutsatt att en artikel stryks eller ändras. Det blev svaret från ministerrådets rättstjänst som, på begäran av Danmarks regering, nu har yttrat sig. Nu är frågan vad kommissionens nästa steg blir.
Tema: Striden om minimilöner
2021 ser ut att bli ett avgörande år för frågan om lagstadgade minimilöner i Europa. Diskussionen har pågått länge och meningarna går isär, men den 28 oktober satte EU-kommissionen ner foten. Vi ser på vad arbetsmarknadens parter, politikerna och forskarna tror kommer ske.
Kan vi mer om USA än Europa?
Det är många som blivit experter på amerikansk politik det senaste året. För ett par dagar sedan lämnade Donald Trump Vita huset och Joe Biden svors in som USA:s 46:e president. Maktskiftet får också konsekvenser för Norden och Europa.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
