Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Emner i EU

EU

Bemanningsbranschen utmanar den nordiska modellen
Med jämna mellanrum bryter ”Den stora debatten” om bemanningsbyråerna ut i de nordiska länderna, trots att de bara står för en bråkdel av de anställda. Vad är det som gör att anställningsformen verkar så utmanande på den nordiska modellen? 0,8 – 1,3 procent av den yrkesaktiva befolkningen arbetar som vikarier i Norden, mot 1,7 procent i genomsnitt i Europa. Innan årets slut ska EU:s bemanningsdirektiv ha genomförts.
Arbeidsgivernes mann i den europeiske dialogen
Vil arbeidsmarkedets parter komme til enighet om arbeidstidsdirektivet, slik de for eksempel klarte å enes om avtalen om stress? Forpostfektningene er begynt, men ennå vet ingen hvordan den saken vil ende. Den sosiale dialogen er uansett tildelt en rolle i politikkutviklingen i Europa.
Indsats mod social dumping i Norden
Viden skal forbedre kritisable arbejdsvilkår for østeuropæiske arbejdere i de nordiske lande.
Mjuk kompetens behövs för de nya vita och gröna jobben
EU-kommissionen har presenterat ett nytt flagskeppsinitiativ: En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen. Under den ekonomiska krisen finns det fortfarande två sorters jobb som det är stor efterfrågan på – de "vita" och de gröna.
Svenska arbetsgivare och fack mest medvetna om etnisk diskriminering
Medvetenheten om jobbrelaterad rasism har ökat, men är fortfarande väldigt låg i många EU-länder. Arbetsgivarna och fackföreningarna i Sverige har den högsta medvetenhet, medan den är lägst i Estland, enligt en studie som har gjorts av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA).
Därför rankas Sverige så högt i integrationsfrågor
Vad är det facket och arbetsgivarna i Sverige gör som får dem att hamna högst upp i en rankinglista om hur medvetna de är i integrationsfrågor? Det är EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, som ger det svenska arbetslivet gott betyg.
Vad sker när det blir visumfritt mellan EU och Ryssland?
Att resa till utlandet utan att behöva ansöka om visum är något som de flesta nordbor tar som en självklarhet. Det är bara till väldigt exotiska länder – eller Ryssland – som det behövs. Från rysk sida försummas inga möjligheter att ta upp frågan med EU om att avskaffa visumkravet.
Visumfri sone og startskudd for et norsk-russisk arbeidsmarked i nord
En avtale om et grenseboerbevis som gjør det mulig å krysse grensen mellom Russland og Norge uten visum, markerer ennå en milepæl i det norsk-russiske samarbeidet. Siden den visumfrie sonen krysser grensen for Schengensamarbeidet er dette også en sjeldenhet i Europa. Men, det er grunn til å være tålmodig.
Ryske Arcady passerar gränsen till Finland varje vecka
Många reser i affärer mellan Helsingfors och S:t Petersburg, som ligger på knappt fyrtio mils avstånd från varandra. Men trots att förbindelserna blir allt bättre är den gemensamma arbetsmarknaden i praktiken ännu långt borta.
Kommer lex Laval att funka?
Den 9 september inledde Svenska Byggnadsarbetareförbundet en blockad mot ett lettiskt företag som byggde en skola i Höllviken i södra Sverige. Företaget skulle betala sina arbetare, som också var från Lettland, lön enligt svenskt kollektivavtal, krävde Byggnads. Ett nytt Lavalmål på gång?
Guðbjartur Hannesson - isländsk minister för välfärden
Guðbjartur Hannesson är den nye isländske ministern som fått i uppdrag att slå samman alla välfärdsfrågor under ett och samma departement. Det ska ske samtidigt som statsbudgeten skärs ned till benet efter att bankkraschen 2008 lämnade landets ekonomi i ruiner. Välfärdsdepartementet ska vara klart vid årsskiftet.
Island får en bantad och mer EU-kritisk regering
Antalet ministrar i Islands regering har bantats från tolv till tio. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir säger att ministerposterna kommer att skäras ner ytterligare vid årsskiftet då flera departement slås ihop.
IMF och ILO samarbetar om att minska arbetslösheten
Norge har ett speciellt öga till den Internationella arbetsorganisationen, ILO. För två år sedan parades ILO och Världshandelsorganisationen ihop på en konferens i Oslo. I år var det den internationella valutafondens tur att delta på speed-dating med ILO i den norska huvudstaden.
Slutstreck för Laval-målet
Sveriges Högsta domstol avslog att riva upp Arbetsdomstolens dom. Arbetsrättsexpert föreslår att staten tar på sig ett ansvar för det stora skadestånd som fackföreningarna nu tvingas betala.
Regeringen tillbakavisar EU-kritik mot svenska regler
Det finns ingen anledning att böja sig för EU-kommissionens kritik mot de svenska reglerna om tidsbegränsade anställningar eller mot de bestämmelser som gör att krav från Arbetsmiljöverket upphör att gälla om företaget som kraven riktas mot byter identitet, enligt Sveriges regering.
Italias unge håper på jobb før de blir gamle
Veien fra høyere utdanning til jobb er særskilt tornefull i Italia. Mange gir opp studiene underveis eller blir langtidsledige i etterkant. Etter måneders lediggang er lærer Francesca Seguela glad for noen timers sommerjobb.
OECD oppfordrer til raske tiltak mot ungdomsledigheten
Ungdomsledigheten øker dramatisk og vil fortsette å øke i 2011, anslår OECD. På G20 arbeidsministermøtet oppfordret Stefano Scarpetta regjeringene til å handle umiddelbart. Det første som må gjøres, sa Stefano Scarpetta, er å sikre at ungdom har noe å leve av når de går ledige.
EU sätter ljuset på fattigdomen i Norden
Europeiska Unionens fattigdomsår 2010 sätter tummen på en öm punkt i Sverige och Finland. Fattigdomen och den sociala utestängningen ökar samtidigt som politikerna försäkrar att välfärdspolitiken är tilltagen för att klara av utmaningarna. I den här debatten framstår EU-kommissionen som den progressiva kraften och de nordiska regeringarna som den konservativa, konstaterar fattigdomsforskare enhälligt.
Svenska fackförbund vill riva upp Lavaldom
Sveriges Högsta domstol måste riva upp Arbetsdomstolens dom i Lavalmålet. Det kräver Byggnadsarbetareförbundet och Elektrikerförbundet, som hävdar att AD begick grova fel när den dömde dem att betala ett rekordskadestånd med anledning av stridsåtgärderna vid skolbygget i Vaxholm kommun utanför Stockholm.
Kan frivillige standarder bidra til en robust utvikling av nanoteknologi?
Nanoteknologi er forbundet med løfter om teknologigjennombrudd på mange fronter, men også med store kunnskapshull hva angår mulige konsekvenser for helse og miljø. Fordi det er så stor vitenskapelig usikkerhet omkring nanoteknologi finnes det per i dag ikke nasjonal eller internasjonal regulering som er tilpasset denne teknologiens spesielle egenskaper.

Side-alternativer

This is themeComment