EU
Regeringen tillbakavisar EU-kritik mot svenska regler
Det finns ingen anledning att böja sig för EU-kommissionens kritik mot de svenska reglerna om tidsbegränsade anställningar eller mot de bestämmelser som gör att krav från Arbetsmiljöverket upphör att gälla om företaget som kraven riktas mot byter identitet, enligt Sveriges regering.
Italias unge håper på jobb før de blir gamle
Veien fra høyere utdanning til jobb er særskilt tornefull i Italia. Mange gir opp studiene underveis eller blir langtidsledige i etterkant. Etter måneders lediggang er lærer Francesca Seguela glad for noen timers sommerjobb.
OECD oppfordrer til raske tiltak mot ungdomsledigheten
Ungdomsledigheten øker dramatisk og vil fortsette å øke i 2011, anslår OECD. På G20 arbeidsministermøtet oppfordret Stefano Scarpetta regjeringene til å handle umiddelbart. Det første som må gjøres, sa Stefano Scarpetta, er å sikre at ungdom har noe å leve av når de går ledige.
EU sätter ljuset på fattigdomen i Norden
Europeiska Unionens fattigdomsår 2010 sätter tummen på en öm punkt i Sverige och Finland. Fattigdomen och den sociala utestängningen ökar samtidigt som politikerna försäkrar att välfärdspolitiken är tilltagen för att klara av utmaningarna. I den här debatten framstår EU-kommissionen som den progressiva kraften och de nordiska regeringarna som den konservativa, konstaterar fattigdomsforskare enhälligt.
Svenska fackförbund vill riva upp Lavaldom
Sveriges Högsta domstol måste riva upp Arbetsdomstolens dom i Lavalmålet. Det kräver Byggnadsarbetareförbundet och Elektrikerförbundet, som hävdar att AD begick grova fel när den dömde dem att betala ett rekordskadestånd med anledning av stridsåtgärderna vid skolbygget i Vaxholm kommun utanför Stockholm.
Kan frivillige standarder bidra til en robust utvikling av nanoteknologi?
Nanoteknologi er forbundet med løfter om teknologigjennombrudd på mange fronter, men også med store kunnskapshull hva angår mulige konsekvenser for helse og miljø. Fordi det er så stor vitenskapelig usikkerhet omkring nanoteknologi finnes det per i dag ikke nasjonal eller internasjonal regulering som er tilpasset denne teknologiens spesielle egenskaper.
Nordisk balansgång mellan behov av arbetskraft och risk för dumpning
Alla de nordiska länderna som vill locka till sig högkompetent arbetskraft måste göra samma avvägning. Hur ska arbetsgivarna lättare få tillgång till den arbetskraft de behöver och hur ska länderna samtidigt skydda sina arbetsmarknader mot social dumpning?
EU-kommissionen kritisk till svenska lagar
Sverige kan bli tvunget att ändra sina regler om tidsbegränsade anställningar efter påpekande från Europeiska kommissionen, som är tveksam till om de stämmer överens med EU:s visstidsdirektiv (1999:70).
Inger Støjberg: fra dristige utspill til brede forlik
Da finanskrisen slo inn over Danmark for alvor, blek Inger Støjberg utnevnt til minister med ansvar for arbeid og likestilling. Som tidligere ordfører for det liberale partiet Venstre, var hun kjent for sine dristige verbale utspill. Nå er hun blitt talskvinne for brede forlik med opposisjonen.
121 år för att bli eniga om vilka krav som bör ställas till en psykolog
När Sigmund Freud behandlade sin första patient 1889 kunde han knappast ana att det 121 år senare skulle finnas 77 250 psykiatriker och 250 000 psykologer i Europa. För psykologerna har man först nu fått en gemensam europeisk standard för vilka kvalifikationer som krävs.
Gemensam syn på yrken viktigt för fri europeisk arbetsmarknad
Sverige har varit drivkraften i ett ambitiöst EU-projekt där mer än 5000 yrkesbenämningar och kompetensord har översatts till 22 olika språk och där kvalifikationerna som krävs för dessa jobb ska beskrivas. Det gemensamma ”lexikonet” för arbetslivet ska göra det lättare att förmedla jobb över landgränserna.
Nye vinder i integrasjonspolitikken
Det skjer et skifte i migrasjonspolitikken i Europa. Mens asylpolitikken strammes, åpnes grensene for dem man har bruk for. Tendensen kom frem på EU-møtet om nyankomne og integrasjon i Malmö. Den globale konkurransen og befolkningsutviklingen gjør at Europa trenger arbeidskraft. Før krisen er over, hardner kampen om arbeidskraften til.
Offensiv for at holde på udenlandske medarbejdere
Stadig flere danske virksomheder gør en særlig indsats for at få udenlandske medarbejdere til at falde til. Især er det vigtigt, at den udenlandske medarbejder får et socialt netværk, og at hans eller hendes ægtefælle får job, viser erfaringerne hos vindmølleproducenten Vestas.
Fra humanisme til nasjonal nyttetenkning i innvandringspolitikken
Flyktning er en betegnelse som kan forsvinne. Nå kalles snart alle innvandrere og velges i økende grad ut fra et nasjonalt nytteperspektiv. Arbeidsinnvandring stimuleres, mens asylpolitikken strammes til. Migrasjonspolitikken i Europa tar nye former.
Mot en felles integrasjonspolitikk i EU
Integrasjonspolitikken er et nasjonalt ansvar i EU, men under det svenske formannskapet er det nå lagt til rette for at det skal bli lettere å sammenligne hvor godt landene klarer å integrere nyankomne i samfunnet.
Nyankomne innvandrere må også få leve ut drømmene sine
- Jeg har tenkt en del på det i det siste, at jeg har en erfaring som mange andre ikke har, og som gjør at jeg med tyngde kan si hva som er bra, og hva som ikke er bra integrasjonspolitikk. Det sier Nyamko Sabuni , Sveriges integrasjons- og likestillingsminister.
Lavalmålet akt III – höga skadestånd för facket i svenska arbetsdomstolen
Domslutet i Arbetsdomstolen är principiellt viktigt och mycket kontroversiellt. Det är första gången man inom EU ålagt facket att betala skadestånd för en olaglig stridsåtgärd.
Arbeidsministrene spisser innsatsen for å hindre at ungdom passiviseres
Hvordan kan arbeidsløsheten blant ungdom bekjempes? Dette var tema på nordisk arbeidsministermøte i Reykjavik nylig. I Europa er hver femte ungdom arbeidsløs. Mange frykter en tapt generasjon. De nordiske land fokuserer innsatsen mot utdanning og personlig veiledning for å hjelpe ungdom inn i arbeidslivet.
Behov for en mer helhetlig ungdomspolitikk
Arbeidsministrene vil ha oversikt over den samlete innsatsen overfor ungdom på alle relevante politikkområder i Norden.
Árni Páll Árnason - vil ha et arbeidsliv der alle kan bidra
Hvilket arbeidsmarked vil vi ha? Hva forventer vi at virksomhetene gjør? Hva forventer vi skal skje på arbeidsstedet? Dette er spørsmål vi må gå dypere inn i, sier Árni Páll Árnason. Han har en fanesak: Han vil ikke lenger akseptere at folk presses ut av arbeidslivet på samfunnets bekostning.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
