Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Emner i EU

EU

Icesave-konflikten: Island bröt inte mot reglerna
Islänningarna jublar. Efta-domstolen har kommit fram till att det inte strider mot EES:s regler att Island inte betalar den isländska internetbanken Icesaves kunder någon ersättning. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir kritiserar de övriga nordiska länderna för att inte ha stått på Islands sida under tvisten.
Globaliseringen pressar arbetsvillkoren inom flyget
Flygtrafiken är den verksamhet som tydligast visar hur arbetsvillkoren pressas av globaliseringen. Alla vill vi flyga säkert, men både kunder och myndigheter låter sig frestas av fördelarna med billiga flygbiljetter. Resultatet är att fackföreningar tvingas i knä och att piloter och annan flygpersonal får längre arbetsdagar. Men är situationen så mörk som den framställs? Hotas den nordiska modellen?
Kulturen betyder allt mer för sysselsättningen
Kulturens roll för sysselsättningen har blivit allt viktigare. Det som kallas för de kulturella och kreativa näringarna sysselsätter fem miljoner människor i Europa och står för 3,3 procent av EU:s ekonomi. Sysselsättningen i kulturnäringarna ökar dessutom tre gånger snabbare än i den övriga ekonomin. Både i EU och i Norden framhävs kulturen som en kreativ katalysator, som ska bidra med att skapa konkurrenskraft och sysselsättning i den bredare ekonomin.
Nordisk oro inför EU-direktiv om den inre marknaden
Europeiska kommissionens förslag om hur EU:s utstationeringsdirektiv ska tillämpas får inte begränsa våra möjligheter att kontrollera utländska företag! Om detta rådde total enighet när regeringstjänstemän, myndighetsföreträdare, arbetsmarknadens parter och forskare från alla de nordiska länderna möttes i Oslo för att dryfta hur man ska ställa sig till det som återstår av s.k. inre marknads-paketet.
Ny dragkamp om utstationering
Vad betyder Europeiska kommissionens förslag till nya regler om utstationering av arbetstagare för de nordiska länderna? Kommer kontrollen av arbetstagarnas villkor att förbättras – eller rentav att försvagas?
Facket går tillbaka i nästan hela Europa
Fackföreningarna i Europa har, med undantag av några få länder, under de senaste 20 åren förlorat både medlemmar och inflytande. Förklaringen är framför allt hög arbetslöshet, en mera avreglerad arbetsmarknad och försämrade trygghetssystem, vilket innebär att många arbetstagare är rädda både att ställa krav och att vara med i facket. Flera länders fackföreningar riktar också kritik mot den i deras tycke ganska självgoda nordiska modellen.
Är Nordens motstånd mot minimilöner osolidariskt?
Lagstadgad minimilön – ska vi ha det? Absolut inte, menar de fackliga organisationerna i Norden, och arbetsgivarorganisationerna håller i allmänhet med. Men ute i Europa har man svårt att förstå deras inställning.
Utstationerade arbetstagare får bättre skydd i nytt EU-direktiv
Ett byggföretag som anlitar en utländsk underleverantör kommer själv att få stå för dennes löneskuld, om det inte förvissar sig om att underleverantören är seriös. Det är innebörden av ett nytt förslag till EU-direktiv som ska förbättra skyddet för utstationerade arbetstagare. Flera av de åtgärder som föreslås är redan verklighet i de nordiska länderna. Sverige ligger dock på efterkälken.
Dansk ligestilling op i højere gear
Der skal turbo på ligestillingen, lover Danmarks nye ligestillingsminister Manu Sareen, der især har tænkt sig at kæmpe mod kvindevold og kønsopdeling af arbejdsmarkedet – blandt andet ved at få flere kvinder i lederjob og på bestyrelsesposter.
Nu är tålamodet slut i EU - krav om fler kvinnor i styrelserna
EU-kommissionären Viviane Redings tålamod slut. De europeiska företagen har på egen hand inte lyckats förbättra jämställdheten i styrelserna nämnvärt. Europaparlamentet har redan röstat igenom ett förslag om att införa kvoter som säkrar minst 30 procent kvinnor 2015 och 40 procent 2020.
Arbetslösheten kan definieras bort
Uppfattningen om vad sysselsättning och arbetslöshet betyder varierar från land till land. Ett jämförande historiskt perspektiv visar att den politiska kontexten – hur problemet presenteras och hur dess beståndsdelar förändras – styr vår uppfattning och att standardsynen på sysselsättning inte längre är relevant i till exempel Storbritannien eller Frankrike, som den brittiska socialhistorikern Noel Whiteside tittat på.
Jóhanna Sigurðardóttir: Löneklyftan viktigaste jämställdhetsfrågan nu
Islands statsminister Jóhanna Sigurðardóttir har lyckats med det som många ansåg vara mycket svårt, näst intill omöjligt. Hon har gjort nedskärningar i statsbudgeten efter finanskraschen och det utan att det har fått en negativ inverkan på det isländska socialförsäkringssystemet.
Aktive eldre og solidaritet mellom generasjoner
Aldri tidligere i historien har så mange levd så lenge og vært så friske i så høye aldre som i dag. Om få år vil det bli langt flere 100-åringer, og folk som lever 20-30 år etter å ha pensjonert seg. Det er dette bildet som både gleder og uroer. Er Europa forberedt?
Ung, middelaldrende eller gammel?
Hvor gammel er du når du er gammel? Oppfatningen av alder varierer mye mellom landene i Europa. Det gjør også synet på konsekvensene av den demografiske utviklingen: Generelt mener de færreste at det er nødvendig å øke pensjoneringsalderen i løpet av de neste to tiårene. Det viser ”Special Eurobarometer 378 Active Ageing”.
Trine Lise Sundnes är de nordiska arbetstagarnas röst i ILO
Det var i Europa som de viktigaste konventionerna som reglerar arbetslivet först infördes och som senare implementerades i andra länder. Men nu hotas dessa rättigheter av europeiska länder, som ständigt är på jakt efter fler möjligheter att skära ned, på grund av den ekonomiska krisen. Det säger Trine Lise Sundnes, som är de nordiska arbetstagarnas representant i ILO:s styrelse.
Loa Brynjulfsdottir vill försvara kollektivavtalsmodellen
Loa Brynjulfsdottir är nyvald generalsekreterare för Nordens Fackliga Samorganisation, NFS. Hon ser det som sin första uppgift att trappa upp försvaret av den nordiska kollektivavtalsmodellen. Den utmanas av det mer regelstyrda sättet inom EU att handskas med arbetslivsfrågor.
Hur tacklar facket den nya debatten om löneskillnaderna?
Det senaste decenniet har antalet arbetsdagar som förlorats i arbetskonflikter varit mycket litet. Vilda strejker har nästan helt försvunnit. Samtidigt har skillnaden i löner ökat kraftigt. Men nu bubblar det igen av missnöje. Hur hanterar facket den nya tidsandan?
Arbetsmiljöverket vill stoppa farligt arbete - även om det utförs av utländsk arbetskraft
Utländska företag som skickar arbetare till Sverige ska följa arbetsmiljölagen på samma sätt som inhemska företag. Men att se till att de gör det kan vara lättare sagt än gjort. Därför har Arbetsmiljöverket tänkt ut en ny strategi för att kunna förebygga de allvarligaste riskerna för personer som tillfälligt arbetar i landet. Problemet hur man ska kunna straffa utländska företag som har brutit mot lagen återstår dock att lösa.
Islands Gudbjartur Hannesson setter folks velferd først under krisen
Vi har lært at et statlig velferdssystem er enormt viktig og en forutsetning for et sunt arbeidsliv, sier Islands velferdsminister Gudbjartur Hannesson. Derfor har trygghet for velferden hatt førsteprioritet under krisen.
Sverige täpper till lucka i utstationeringslagen
Sist av de nordiska länderna ska nu även Sverige införa regler om anmälningsskyldighet för utländska företag som utstationerar arbetstagare till landet. De ska också utse en kontaktperson i Sverige. Förslagen finns i en promemoria som Arbetsmarknadsdepartementet skickade på remiss i juli.

Side-alternativer

This is themeComment