Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Emner i Globalisering

Globalisering

Internationell kampanj för att klämma åt hänsynslösa bemanningsföretag
Två nya internationella avtal som försöker lyfta villkoren för arbetarna i bygg- respektive textilindustrin, samt oljearbetarnas mer traditionella, men ändå svåra fackliga kamp. Det var ämnen som debatterades under ett Fafo-seminarium om globalisering, otrygga anställningsförhållanden och tillit i Oslo.
Martti Ahtisaari: Vem skulle väl rösta på socialdemokraterna – som kapats av fackrörelsen?
Här är boken som upprör facket i Finland. Den tidigare presidenten och fredspristagaren Martti Ahtisaari tar avstånd från både fackföreningsrörelsen och sitt tidigare parti SDP. Vem skulle rösta på dem? funderar han. De förstör ju välfärdssamhället...
– Facken måste börja organisera de som arbetar via plattformar
Delningsekonomin utmanar arbetsmarknaden som vi känner till den. För att möta utvecklingen har svenska fackförbundet Unionen i dagarna slutit ett samarbetsavtal med tyska IG Metall. Målet är att finna verktyg för att organisera den växande del av arbetskraften som arbetar via plattformar.
Direkt från Mariehamn: Arbetsplatser kan flaggas ut
Kampen om passagerarna mellan Finland och Sverige via Åland är stenhård. Rederierna slåss om varje cent de kan få ut av resenärerna och samtidigt jagar de sina egna kostnader med blåslampa. I kölvattnet av kostnadsjakten kan en åländsk sjöman bli svensk eller kanske rentav estnisk. Åländska rederier funderar nämligen på nya utflaggningar för att förbättra sin lönsamhet.
Norge säger nej till social dumping för flyg som går till Asien
Den norska regeringen viker inte för flygbolaget Norwegians krav om att tillåta asiatisk arbetskraft på de nya långdistansflygningar som flygbolaget inleder inom kort, med Bangkok som första destination.
Globaliseringen pressar arbetsvillkoren inom flyget
Flygtrafiken är den verksamhet som tydligast visar hur arbetsvillkoren pressas av globaliseringen. Alla vill vi flyga säkert, men både kunder och myndigheter låter sig frestas av fördelarna med billiga flygbiljetter. Resultatet är att fackföreningar tvingas i knä och att piloter och annan flygpersonal får längre arbetsdagar. Men är situationen så mörk som den framställs? Hotas den nordiska modellen?
Arbeidsmiljøet konkurransefortrinn for nordiske vekstbedrifter
Hvordan kan Norden møte utfordringene som følger av den økende globaliseringen? Hvor finnes potensialet for vekst og økt sysselsetting? Nordiske forskere foreslår tiltak slik at myndigheter og virksomheter kan bli bedre til å utnytte mulighetene for vekst.
Direkte fra Nuuk: Kinesiske lønninger skaber splid
Politikerne skal forholde sig til, om Grønland skal sige ja til kinesiske arbejdere – til kinesiske lønninger.
Äldre ska uppmuntras att arbeta högre upp i åldrarna
Fler måste uppmuntras att arbeta högre upp i åldrarna och man bör också vara beredd att omskola sig eller byta yrke eller karriär under ett yrkesliv. Det var budskapet från statsminister Fredrik Reinfeldt när han träffade journalister några dagar innan ”Northern Future Forum” samlade nio statschefer i Stockholm
Trine Lise Sundnes är de nordiska arbetstagarnas röst i ILO
Det var i Europa som de viktigaste konventionerna som reglerar arbetslivet först infördes och som senare implementerades i andra länder. Men nu hotas dessa rättigheter av europeiska länder, som ständigt är på jakt efter fler möjligheter att skära ned, på grund av den ekonomiska krisen. Det säger Trine Lise Sundnes, som är de nordiska arbetstagarnas representant i ILO:s styrelse.
Loa Brynjulfsdottir vill försvara kollektivavtalsmodellen
Loa Brynjulfsdottir är nyvald generalsekreterare för Nordens Fackliga Samorganisation, NFS. Hon ser det som sin första uppgift att trappa upp försvaret av den nordiska kollektivavtalsmodellen. Den utmanas av det mer regelstyrda sättet inom EU att handskas med arbetslivsfrågor.
Nya livsmönster ökar behovet för en Nordisk ombudsman
Gränshinder har stått på den politiska agendan sedan den gemensamma nordiska arbetsmarknaden upprättades 1954. När ett hinder har lösts dyker ett annat upp. Det beror inte bara på att de nordiska länderna inför ändringar i sina lagstiftningar utan att tänka på konsekvenserna för grannlandet eller anpassar sig olika till nya EU-direktiv. Det beror också på att vi fått ett annat förhållande till nationen. Som i familjelivet, där det inte räcker med beteckningen gift eller ogift längre, lever vi oftare liv på bägge sidorna av gränsen.
Hur ser kineserna på svenska ledarskapstraditioner?
Den svenska ledarskapstraditionen kännetecknas av ett stort förtroende för de anställda. Ledningen förutsätter att personalen kan arbeta självständigt och utan att de behöver övervakas tätt. Men hur fungerar de svenska företagen i utlandet? Passar den svenska dalahästen och den kinesiska draken ihop?
Företagens behov avgör i Sverige
I december 2008 infördes nya regler för arbetskraftsinvandring i Sverige, som innebar att det blev lättare arbetsgivarna att rekrytera arbetskraft från länder utanför Norden och EU. Under första året med de nya reglerna ökade ansökningar om arbetstillstånd med 30 procent jämfört med året innan.
Hjælp fra staten til at skaffe udenlandsk arbejdskraft
Danske virksomheder og udenlandske jobsøgere finder hinanden via statslig webportal og tre regionale centre.
Svensk arbetsmiljö lockar kineser
Att studera den kinesiska arbetsmarknaden och sysselsättningsfrågor inför framtiden, bland annat kinesisk kompetens och arbetskraftinvandring, är några av uppgifterna för Oscar Berger, Sveriges arbetsmarknadsråd i Peking.
Socialskyddet i Finland tilltalar indiska it-ingenjörer
De indiska IT-ingenjörerna Naveen Kumar Korupolu, 32 år, och Basa Ravikiran, 33 år, kom från Hyderabad till Helsingfors med sina familjer för fem år sedan och trotsar med framgång såväl vintermörker som kulturskillnader. Finländarna är hyggliga och livet känns tryggt.
Den fleksible danske model under pres
Både hjemlige og internationale forhold presser den såkaldte flexicurity-model i Danmark. Flere af udfordringerne er fælles for de nordiske lande.
Optimisme tross dystre utsikter i Island
Tidligere var det oftest sånn at når islendingene havnet i økonomisk uføre, jobbet de ekstra mye i en periode for å klare seg økonomisk. Nå er det jobbene som mangler. Det er islendingene uvant med. Derfor rammer den økonomiske krisen hardt. Verst går det ut over de arbeidsløse. De langtidsledige er i trøbbel.
Norge vill para ihop ILO och WTO
Kan målet om ett anständigt arbete för alla nås genom att stärka den internationella arbetsorganisationen, ILO? Eller sker det ingen förbättring av villkoren för arbetarna i den tredje världen förrän kraven tas med i förhandlingarna inom världshandelsorganisationen WTO?

Side-alternativer

This is themeComment