Migrasjon
Et norsk NAV-kurs -med latinamerikanske øyne
Jeg husker dagen da NAV sendte meg et brev med svar på et spørsmål om ikke-økonomisk hjelp som jeg hadde bedt om noen uker tidligere. Jeg ville snakke med en rådgiver. Jeg sa jeg var journalist og ønsket å finne en jobb som passet min kompetanse, så jeg ønsket å snakke med noen.
Nordiske studenter i Europa offer for fysiske landegrenser
En hel generasjon nordiske studenter har vokst opp med et grenseløst Europa. Tusenvis studerer i andre europeiske land enn sitt eget. I mars dro de fleste hjem da gamle grensemurer begynte å bli gjenreist på grunn av koronaviruset.
Norge inför dubbelt medborgarskap
Norge införde vid årsskiftet möjligheten för dubbelt medborgarskap. Norge var inte bara sist i Norden, det var det sista landet i Europa som gjorde den ändringen. Som genom en ödets ironi stängdes gränserna strax därefter på grund av coronakrisen.
En mandag i Nordens tjeneste
Paula Lehtomäki leder sekretariatet for det officielle nordiske regeringssamarbejde. Alligevel har hun ingen livvagter, cykler på arbejde og tager toget for at åbne en konference.
Transnationella - inte nöjda med bara ett land
- Allt fler väljer att bli transnationella. De vill inte bo enbart i det ena eller andra landet, utan bägge länderna. Det kanske inte handlar om så många människor, men de utgör en utmaning för de nationella välfärdssystemen, säger Jørgen Carling som lett ett flerårigt forskningsprojekt på fenomenet på Prio.
Renholdsyrket i ferd med å bytte kjønn
Renhold er i ferd å bli et mannsyrke. Tidligere var det nesten bare kvinner som svingte moppen. Nå tar særlig menn med innvandrerbakgrunn over ifølge en forskningsrapport fra Institutt for samfunnsforskning i Oslo.
Langt flere arbeidsinnvandrere til Polen enn polakker til Norge
For andre år på rad har Polen mottatt flere arbeidsinnvandrere enn noe annet OECD-land. Samtidig reiser stadig færre polakker til andre europeiske land for å jobbe. Dette kan føre til utfordringer innen lavlønns-sektorer i nordiske land.
Unik studie jämför hur Danmark, Norge och Sverige integrerar sina flyktingar
Vilket av de tre länderna Danmark, Norge och Sverige integrerar sina flyktingar bäst på arbetsmarknaden? Svaret varierar beroende hur många år efter att flyktingarna kom som man mäter. I Danmark kommer flyktingarna snabbast ut i jobb, men på längre sikt får fler jobb i Sverige än i Danmark. Norge är klart bäst på att integrera kvinnliga flyktingar.
SCB: ny statistik om hur olika invandrargrupper klarar sig i Norden
Den svenska statistiska centralbyrån, SCB, har tillsammans med sina nordiska motsvarigheter börjat redovisa jämförbara statistik om hur invandrarna klarar sig på arbetsmarknaden, fördelat på ursprungsland.
Nyanlända invandrarkvinnor - mer än bara arbetsmarknadsprojekt?
682 948 icke-västliga invandrare kom till Norden under åren 2010 – 2015. Målet är att så många som möjligt ska integreras på arbetsmarknaden. Utmaningen är störst för kvinnliga flyktingar, som ofta diskriminerades i sina ursprungsländer och som riskerar att bli det i sitt nya hemland.
OECD: Mer flexibilitet behövs för att kvinnliga flyktingar ska få jobb
Det finns ett behov av mer flexibla åtgärder för att integrera nyanlända flyktingkvinnor i Norden, enligt OECD. Forskning visar att år av flykt gör att barnafödandet skjuts upp. När kvinnorna är trygga föder de barn – men har då svårt att dra nytta av introduktionsprogram på arbetsmarknaden.
Nordisk fokus på at få flere nyankomne kvinder i job
Det vil kræve mere jobrettede indsatser, fokus på børnepasning og evidens for effekt af indsatser, hvis Norden skal lykkes med at få flere nytilkomne kvinder i arbejde, viser ny undersøgelse.
Projekt Mirjam bryter fördomar om och på den svenska arbetsmarknaden
Projektet Mirjam vänder sig till lågutbildade kvinnor som fått asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. De har betydligt svårare än män i motsvarande situation att få arbete, men vägledning med fokus på arbete och jämställdhet ger resultat.
Tema: Mangfold i arbeidslivet - fokus på nyankomne kvinner
Nordiske land har verdensrekord når det gjelder sysselsetting av kvinner. Likevel er ledigheten høy blant kvinner som nylig har kommet. I tema ser vi nærmere på hvem kvinnene er, hva problemene skyldes og hva myndigheter og frivillige kan gjøre for at flere kvinner skal få jobb.
De sociala nätverken är avgörande för att få jobb för nyanlända
70 procent av de nyanlända i Sverige har fått jobb genom sociala nätverk, jämfört med 16 procent genom arbetsförmedlingen. Men fortfarande är sysselsättningsgapet mellan infödda och utlandsfödda stort. Särskilt svårt är det för de som saknar gymnasieutbildning och för kvinnor.
Sverige: ny jobbform för flyktingar och långtidsarbetslösa
En principöverenskommelse som ska underlätta för flyktingar och långtidsarbetslösa att få jobb i Sverige har slutits mellan den privata arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och svenska LO.
Ulikhetens smerteterskel er nådd
OECD snur kappen og vil at verden skal tenke nytt rundt begrepet økonomisk vekst. Så langt har fortellingen om vekst først og så fordeling kun ført til at gapet mellom fattig og rik er blitt større. Nå bygges et nytt narrativ med begreper som «sterk, bærekraftig og inkluderende vekst». Arbeidsliv i Norden undersøker hva paradigmeskiftet innebærer og setter inkludering i arbeidslivet i fokus.
Norden: mot større åpenhet for inkludering i arbeidslivet
Flyktningkrisen har ført til økt aktivitet og samarbeid i og på tvers av landene i Norden for å finne gode måter å inkludere flyktninger i arbeidslivet. Men inkludering handler også om å vise åpenhet for alle som av ulike årsaker har vanskelig for å finne et fotfeste i arbeidslivet. Danske kommuners innsats viser at det er store muligheter for å lykkes når innsatsen for inkludering oppleves som meningsfylt for alle involverte.
OECD utfordrer globaliseringens vinnere: vil bygge bro over økte forskjeller
Et paradigmeskift kaller OECDs Stefano Scarpetta den nye tidsånden. Vi må forandre tenkningen som ligger til grunn for et økende gap mellom fattig og rik, sier generalsekretær Angel Gurría: Økonomisk vekst er ikke nok, vi må ha en ny visjon for en inkluderende og bærekraftig utvikling. Den sosiale dimensjonen hadde merkbart gjennomslag på OECD Forum 2017.
Norden vil ha flere flyktninger i jobb
Nordiske land går foran i arbeidet for å inkludere flyktninger, sier OECDs Thomas Liebig. Han peker blant annet på de strukturerte introduksjonsprogrammene som er unike. Problemet er at de færreste er i jobb etter å ha gjennomført programmet. Statsråd Anniken Hauglie vil målrette innsatsen for å få flyktninger inn i arbeidslivet.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
