Norden
Direkt från Reykjavik: Krisen gav nya idéer
- Island har ofta kommit efter de andra nordiska länderna. Det industrialiserades senare och det tog längre tid att organisera samhället här. Vi upplevde också en bankkris sist av dem alla, sa Islands president Ólafur Ragnar Grímsson när han öppnade jubileumskonferensen för det gränslösa nordiska arbetsmarknaden i Reykjavik.
Norden feirer 60 år med grenseløst arbeidsmarked
Avtalen om et felles arbeidsmarked ble undertegnet 22. mai 1954. Arbeidsliv i Norden kan fortelle seks historier som hver især representerer et tiår i løpet av 60 år med et grenseløst nordisk arbeidsmarked. Det er historier som gir et unikt tidsbilde. Det er fortellinger om en søken etter en bedre tilværelse, og om mulighetene som nordiske land gjennom et utstrakt samarbeid har lagt til rette for. Samtidig gir vi historien rundt den unike avtalen som de nordiske landene klarte å enes om allerede i 1954.
Leder: Et stykke nordisk samtidshistorie
Den 22. mai 1954 ble avtalen om et felles nordisk arbeidsmarked undertegnet. 60 år har gått. Arbeidsliv i Norden har intervjuet nordboere som i hvert av de seks tiårene søkte mulighetene i et annet nordisk land, og vi forteller historien rundt opprettelsen av avtalen.
Kart over flyttestrømmene i Norden 1960 og 2010
Mellom 1960 og 2010 er det store forandringer. Sverige har blitt det største utflytterlandet. Norge tar imot flest innvandrere, ikke bare fra de nordiske landene, men fra det tidligere Østeuropa og andre deler av verden også.
Djärvt nordiskt avtal utan politisk "far"
Den gemensamma arbetsmarknaden är juvelen i det nordiska samarbetet. Den upprättades redan 1954, tre år innan de fem första medlemsländerna i det som blev EU skrev under Romfördraget.
”Sverige var en plats där man kunde tjäna pengar”
Det är tidig höst 1954. Gösta Helsing är 17 år, han är en av nio syskon och bor hemma i en liten by i Vörå, i Österbotten. Det är efterkrigstid, Finland är fattigt efter att ha betalat ett stort krigsskadestånd till Ryssland och det är ont om jobb. Den lilla gården kan inte riktigt försörja de nio syskonen. Många grannar, vänner och släktingar beger sig under den här tiden till Sverige.
Flyttandet gav flera identiteter
Gunnel M Helander kom till Sverige med sin familj sensommaren 1954 då hon var fyra år. Idag bor hon i Hangö på Finlands sydvästligaste udde och är pensionerad arkitekt. Hon känner sig som nordbo: svensk, finländare och ålänning. Flyttlasset har gått många gånger mellan Sverige och Finland.
Intresset för motorer drev honom till Sverige -men lönen blev för låg
Per Billington flyttade från Norge 1984 för att arbeta på Volvo i Göteborg i ett och ett halvt år. Det påverkade hela hans yrkesliv. Det var där han lärde sig ”ordning och reda” – och att älska dieselmotorer.
Altid norsk i hjertet
Til august har den norske badmintonspiller Erik Rundle boet flere år i Danmark end i Norge, og han tvivler på, om han nogensinde vender tilbage til Norge for mere end ferie og forsvar af sine badmintontitler.
Hon längtade efter isländsk natur - och blev chef på ett aluminiumsverk
När den amerikanska aluminiumjätten Alcoa byggde ett smältverk på Island under 2000-talet sade dansken Janne Sigurðsson upp sig i Danmark och flyttade till Island. Hon var hemmafru på Island till en början. Nu är hon direktör för Alcoas största aluminiumsmältverk i Europa.
«svensk flytta till Norge, vad behöver jag veta?»
13 desember 2010 begynte Charlotte Lundell som produktsjef i Orkla Confectionery & Snacks. Det første hun gjorde da hun fikk jobben var å google: «svensk flytta til Norge, vad behöver jag veta?» Den gang var hun en av 80 000 svensker med norsk skattekort. I 2013 er hun en av 90 000.
Kaj Leo Johannesen: Färöarnas utmaning är att behålla ungdomen
Sedan den 28 augusti har Färöarna bojkottats av EU och Norge i striden om sill och makrill i Nordatlanten. Färöiska fartyg får inte lossa dessa två fiskeslag inom EU. Paradoxalt nog innebär det ökade antal arbetstillfällen i EU, berättar lagman Kaj Leo Johannesen i en intervju med Arbeidsliv i Norden.
Islands ordförandeskap 2014: Maskuliniteten står i fokus
Island tar över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet vid årsskiftet. Under ordförandeskapet ska ministerrådet bland annat fokusera på arbetsmarknadsfrågor, män och maskulinitet samt avskaffandet av gränshinder i Norden.
"Deltid handlar om pengar, kultur och moral"
Debatten om deltidsarbete är intensiv i alla de nordiska länderna. Men det handlar inte bara om kvinnor som väljer att arbeta deltid under en period av sina liv. Om det är jämställdhet som är målet – bör kvinnorna jobba mer heltid eller är det männen som ska arbeta mer deltid?
Sture Fjäder utmanar den fackliga kulturen i Finland
Satsningar på Norden som en ekonomisk region, sänkta skatter på löneinkomster, en omprioritering av välfärdssamhället – det är bara några av de frågor som finns på akademikerbossen Sture Fjäders agenda för Finland och Norden.
Direkt från Nordiska Rådet: Det ”coola” Norden
- Jag trodde aldrig att jag skulle få ett jobb och jag kunde inte riktigt se mig själv i framtiden - framtidskänslan kom på skam, säger Camilla Gunell, lantråd på Åland.
Sundhedssamarbejde er Dagfinn Høybråtens nye nordiske projekt
Et langt tættere samarbejde mellem sundhedsvæsenerne i Norden er i støbeskeen, og hvis det lykkes, kan samarbejdsmodellen med fordel udvides til andre politikområder for at udvikle den nordiske velfærdsmodel. Det vurderer chefarkitekten bag projektet, Nordisk Ministerråds generalsekretær, Dagfinn Høybråten.
Norden leter etter løsninger på ungdomsarbeidsledigheten
26 gode eksempler på tiltak som nytter og 600 mennesker som ville diskutere ungdomsarbeidsløsheten, var det imponerende fremmøtet på Nordisk arbeidsministermøte i Stockholm 16 mai, der også statsministrene deltok. Arbeidsliv i Norden var også der og setter derfor ungdom utenfor i fokus.
Ny regering i Island
Island har fått en ny regering. Den nya regeringen tar en paus i medlemsförhandlingarna med EU medan man bestämmer om Island ska fortsätta förhandlingarna. Det är ännu oklart när en folkomröstning ska äga rum.
Hva skal vi gjøre med ungdommen?
Ingen skal tro at Nordens politikere ikke er opptatt av spørsmålet. Særlig gjelder det gruppen NEET, de som verken er i utdanning eller i arbeid, not in education, employment or training. Det gjelder mellom 5 og 10 prosent av ungdommen i Norden. Men hva vil politikerne gjøre for dem?
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
