Nordisk modell
Bemanningsbransjen forstyrrer maktbalansen
Arbeidsmarkedet preges av en økende mobilitet i alle retninger. De senere årene har det i raskt tempo vokst fram en hel bransje som skaffer vikarer til sykehus, restauranter, renhold og industri. I Sverige er fagbevegelsen stolt over å ha oppnådd en unik kollektivavtale for bemanningsbransjen. Arbeidsliv i Norden har oppsøkt arbeidstakere og arbeidsgivere i flere nordiske land for å finne ut hvordan man møter utviklingen, og spør: Hva er det ved bemanningsbransjen som utfordrer de nordiske arbeidsmarkedene?
Leder: Arbeidskraft på flyttefot skaper uro
Jeg har befridd mitt eget arbeid fra tidens og plassens bøyer, sier Microsofts Finlandssjef i artikkelen om åpne kontorlandskap.
Bemanningsbranschen utmanar den nordiska modellen
Med jämna mellanrum bryter ”Den stora debatten” om bemanningsbyråerna ut i de nordiska länderna, trots att de bara står för en bråkdel av de anställda. Vad är det som gör att anställningsformen verkar så utmanande på den nordiska modellen? 0,8 – 1,3 procent av den yrkesaktiva befolkningen arbetar som vikarier i Norden, mot 1,7 procent i genomsnitt i Europa. Innan årets slut ska EU:s bemanningsdirektiv ha genomförts.
Vikarbyråene: Gjøkunge i norsk arbeidsliv?
I år implementeres vikarbyrådirektivet som skal bedre arbeidskraftsmobiliteten og legge til rette for vikarbyråer som bedrifter. Det nedfeller dessuten krav til likebehandling av fast ansatte og arbeidstakere rekruttert gjennom vikarbyråer. Men vet vi nok om vikarbyråer som fenomen? Er de nordiske velferdssamfunnene klar for en slik aktør?
Norden kan vinde på social kapital
De nordiske lande er uformelle verdensmestre i social kapital, og det er en markant konkurrencefordel. Men det kræver, at virksomhedslederne bliver bedre til at udnytte potentialet, fastslår ny dansk bog.
Svårt att exportera det nordiska förtroendet
Den nordiska modellen brukar beskrivas som ett samhällssystem med starka fack- och arbetsgivarföreningar, en aktiv stat och ett generöst socialt säkerhetsnät. Men det finns ett kulturellt särdrag som gör det svårt att exportera modellen till andra länder. I Norden litar folk på varandra extremt mycket.
Politiske diktater udløser tillidskrise i Danmark
Stadig flere vigtige aftaler træffes af politikerne uden om parterne på arbejdsmarkedet. Eksperter frygter, at det kan undergrave den tillid, der er bærende for den danske model, og at det vil resultere i uansvarlighed.
Tillit bristvara i Finland
Välfärdsstaten utgör ett system av förtroende där invånarna upplever olika arrangemang som mer eller mindre självklara, men något håller på att förändras i grunden. Forskare upplever till exempel att Finland viker bort från idén att alla invånare ska integreras i samhället.
När tilliten försvann i Island blev komikern Jón Gnarr borgmästare
Valet av komikern Jón Gnarr som Reykjaviks borgmästare i kommunvalet i våras visar på den bristande tillit som invånarna i huvudstaden fått till traditionell politik och makthavare. Gnarrs parti, Bästa partiet, segrade och bildade en koalition med det socialdemokratiska partiet Alliansen (Samfylkingin).
Hur ser kineserna på svenska ledarskapstraditioner?
Den svenska ledarskapstraditionen kännetecknas av ett stort förtroende för de anställda. Ledningen förutsätter att personalen kan arbeta självständigt och utan att de behöver övervakas tätt. Men hur fungerar de svenska företagen i utlandet? Passar den svenska dalahästen och den kinesiska draken ihop?
Svenska Metall måste ha förtroende för motståndaren
- Det som man absolut inte får göra i en löneförhandling är att ljuga. Man behöver inte säga allt, men ljuger man har man inte längre något förtroende.
Tema: Norden på tillitstoppen, også i fremtiden?
Nordiske land rager på topp når det gjelder tillit i befolkningene. Anders Jago er ordfører i den svenske byen Södertälje, der 40 prosent av innbyggerne har utenlandsk bakgrunn. Utfordringen er å binde lokalsamfunnet sammen. Arbeidsliv i Norden undersøker hvordan tilliten utfordres når den nordiske modellen konfronteres med arbeidsforholdene i Kina, med politiske diktater i Danmark og islendinger som i ren protest valgte en komiker til borgermester i Reykjavik.
Slutstreck för Laval-målet
Sveriges Högsta domstol avslog att riva upp Arbetsdomstolens dom. Arbetsrättsexpert föreslår att staten tar på sig ett ansvar för det stora skadestånd som fackföreningarna nu tvingas betala.
Anni Sinnemäki vil skape et mer individtilpasset velferdssystem
Finlands arbeidsminister presser på for at enkeltmenneskene skal bli sett av velferdssystemet. Ungdom er ingen ensartet gruppe, sier hun, de er ulike individer med ulike behov. Nå er det brukt mye tid på å analysere den enkeltes situasjon. Det mener hun har ført til at tiltakene er blitt rasjonelle og tilpasset de ulike behovene.
Norden kan bane vej for bedre arbejdsforhold i den tredje verden
Ved at behandle medarbejderne godt kan produktivitet stige. Det er erfaringen i nordiske virksomheder med produktion i Vietnam.
Hanne Bjurstrøm vil bort fra det todelte arbeidslivet
Norges nye arbeidsminister, Hanne Bjurstrøm, vil ha orden på NAV, hun vil ha effektive systemer mot sosial dumping og hjelpe flere med redusert arbeidsevne i jobb. Visjonen hennes er at ingen med arbeidsevne i behold skal behøve å være passive stønadsmottakere. Da må hun ha drahjelp fra bedriftene.
Sjenerøsitet på prøve
De nordiske velferdsstatene er blitt mindre sjenerøse; en del ytelser er strammet inn, det legges mer vekt på kontroll og kravene til den enkelte øker. Arbeidslinjen dominerer, og det legges sterkere vekt på insentiver for å motivere folk til å jobbe mer.
Inger Støjberg: fra dristige utspill til brede forlik
Da finanskrisen slo inn over Danmark for alvor, blek Inger Støjberg utnevnt til minister med ansvar for arbeid og likestilling. Som tidligere ordfører for det liberale partiet Venstre, var hun kjent for sine dristige verbale utspill. Nå er hun blitt talskvinne for brede forlik med opposisjonen.
Mobiliteten i Danmark och Norge högst i Norden
Är det danska begreppet flexicurity bara ett annat namn på den nordiska modellen? Nej, visar en studie som Tomas Berglund, forskare på Göteborgs Universitet, gjort. Även i jämförelse med de andra nordiska länderna framstår den danska modellen som speciell.
Lavalmålet akt III – höga skadestånd för facket i svenska arbetsdomstolen
Domslutet i Arbetsdomstolen är principiellt viktigt och mycket kontroversiellt. Det är första gången man inom EU ålagt facket att betala skadestånd för en olaglig stridsåtgärd.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
