Utdanning
Leder: En garanti for fremtiden?
Danmark har færre unge som ikke er i praksis, jobb eller utdanning, enn Sverige. Hvorfor lykkes de bedre? Mens Europa ser til den finske ungdomsgarantien, har Arbeidsliv i Norden snakket med unge i Norden om deres erfaringer, og sett på hvordan landene lykkes i sine satsinger. I fokus står yrkesutdanninger, lærlingordninger og praksisplasser.
Blir det fler jobb när antalet unga minskar?
När arbetskraften åldras och det blir färre ungdomar i yrkesverksam ålder ökar chansen för dem att få jobb. Men effekten är inte tillräckligt stark för att politikerna ska kunna luta sig tillbaka. Det behövs kraftfulla åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. En ökad satsning på lärlingar är en väg att gå.
Ungdomsgarantin införs i hela EU
Finland och Österrike står som föredömen när EU utvecklar nya sätt att stöda ungdomar som riskerar att bli arbetslösa. Den finländska ungdomsgarantin innebär att alla får jobb, lärlingsplats eller studieplats inom tre månader och den långsiktiga ungdomsarbetslösheten i landet är den lägsta i EU.
Ungdomsarbeidsløsheten - lysner det?
Nå snur det. Fra i år minker andelen personer i yrkesaktiv alder i Europa, men det løser ikke arbeidsløsheten blant de unge. Klare politiske prioriteringer må til. Vi har sett på noen av satsingene som er i gang i Norden. Vi har vært i Nord-Sverige for å se hvordan en liten kommune takler utfordringene. Vi har sett på lærlingordninger i Norge, Danmark og Finland for å se hva som går bra, og møtt finske ungdommer som får en ny sjanse gjennom ungdomsgarantien. Spørsmålet er: Lysner det nå?
Danmark styrker erhvervsuddannelserne
Få danske unge står udenfor arbejdsmarkedet. Bedre erhvervsuddannelser skal sikre endnu flere uddannelse og job.
Svenska kommuner tar grepp mot ungdomsarbetslösheten
De senaste sju åren har Arbetsförmedlingen fått ta över allt fler uppgifter som rör arbetsmarknadsåtgärder för unga. Men de har inte alltid mäktat med, vilket inneburit att kommunerna blivit en allt viktigare aktör för att få igång människor i jobb eller utbildning. En drivkraft är att kommunerna annars får kostnaderna för utanförskap i sitt knä.
Lärlingsavtal populära inom finska skogsindustrin
Allt fler finländska ungdomar verkar finna vägen till industrijobb via lärlingsavtal. Under senare år har skogsindustrin ersatt sina egna traditionella läroanstalter med andra former av utbildning och programmen är populära. Till skogsjätten UPM:s lärlingsavtalsprogram sökte i våras 1400 ungdomar 39 läroavtalsplatser och under höstens runda var 900 intresserade av 50 platser.
Norska arbetsgivarorganisationen Virke vill ha fler lärlingar
Det är svårt att hitta en bättre förebild för lärlingar än Henrik Tanum. Han bubblar av entusiasm och arbetsvilja. Just nu är han också den norska arbetsgivarorganisationen Virkes ansikte utåt, eftersom han lär sig vad det innebär att sitta i receptionen.
Svårt få gemensam nordisk syn på yrkes- och lärlingsutbildningarna
Yrkes- och lärlingsutbildningarna i Norden måste svara bättre på arbetsmarknadens utmaningar. Den höga arbetslösheten bland ungdomar visar att kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad måste stärkas och övergången göras lättare.
Arbeidsmarkedsutdannelse: en vei til jobb? Behov for mer kunnskap
Arbeidsmarkedsutdannelse var tema for diskusjonen med arbeidslivets parter under ministermøtet i Övertorneå 27. august. Den viste at det er store forskjeller mellom de nordiske landene, og liten kunnskap om effektiviteten i ordningene. En ny nordisk satsing skal gi nyansert innsikt i systemer og virkemåte.
Praksis gir en ny sjanse i arbeidslivet
- Det er mange som kan jobbe, men det er ikke alle som kan, som kan få jobb, sier arbeidsmarkedsminister Hillevi Engström. Hva skal til for at flere som står utenfor arbeidsmarkedet skal få jobb?
Utdanning Nord gir yrkesutdanning til langtidsledige
Utdanning Nord er en felles nordisk utdanningsinstitusjon som gir individualisert undervisning i over tretti yrkesfag til arbeidsløse finner, svensker og nordmenn. Hit, til Övertorneå, på grensen mellom Sverige og Finland, inviterte arbeidsmarkedsminister Hillevi Engström nordiske kolleger og representanter for arbeidslivet til rådslag. Hva er det som gjør utdanningen så spesiell?
Finsk yrkesutbildning: lärlingarna är vuxna och har jobb
De senaste åren har EU-kommissionen varit väldigt intresserad av att skapa fler möjligheter för ungdomar att som lärlingar ta sig in på arbetsmarknaden. Erfarenheterna att arbetsanpassad yrkesutbildning visar att ungdomsarbetslösheten är lägre i länder där ungdomar kan gå i lära och den vägen skaffa sig ett yrke. ”Mönsterländerna” finns i det tyska kulturområdet - Tyskland, Österrike och Schweiz – tillika med Danmark och Nederländerna där yrkesutbildningen fungerar erkänt bra.
Islands nya arbetsmarknadspolitik med fokus på unga män
Island utvecklar en arbetsmarknadspolicy för perioden fram till 2020. Det blir första gången landet har en officiell arbetsmarknadspolicy. Andelen lågutbildade är större i Island än övriga Europa. Det viktigaste enligt experterna är att få ihop en strategi för att utbilda unga män.
Jobbresan ger ungdomar tro på egen framtid
Ungdomsarbetslösheten är ett stort problem i Norden. En speciellt utsatt grupp är de som ”hamnar på kanten” av arbetsmarknaden. De har varken jobb eller befinner sig i någon form av utbildning och riskerar en permanent utslagning från arbetslivet.
"Unge på kanten" det største problemet viser nordisk rapport
En ungdomsarbeidsløshet på mellom 10 og 25 procent i Norden er alvorlig nok. Men enda mer alarmerende er at gruppen ungdommer i alderen 15-24 år som verken er i utdanning, arbeid eller opptrening, nå ligger på mellom 5 og 10 prosent. Problemet har økt under den siste økonomiske krisen.
Leder: Språket en kilde til samforstand
- Har I hørt jeres arbejdsgiver bruge ordet "sikkerhed", og ved I, hvad ordet betyder?, spør språklæreren på Vestegnens Sprog- og Kompetencecenter syd for København. Sitatet berører dybden i utfordringene som manglende språkforståelse innebærer.
Språkkunskaperna är nyckeln men låset passar inte alltid
Det är få frågor som det råder en så stor politisk enighet om i de nordiska länderna som att språkkunskaperna är nyckeln till både integration och arbetslivet. Alla de fem länderna erbjuder invandrare flera hundra timmar gratis utbildning i det egna språket, men de har valt olika modeller och ställer olika krav.
Språkundervisning ger Coca-Colas anställda större självförtroende
På Coca-Cola Enterprises i Norge var det ett studiebesök hos ett annat företag i livsmedelsbranschen, mejeribolaget Tine, som blev starten för en vällyckad språkutbildning på jobbet. - När vi var på Tine upptäckte vi till vår förvåning att alla talade norska i personalmatsalen, säger Helge Dagsvold, skyddsombud på Coca-Colas fabrik i Lørenskog utanför Oslo.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
