Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Emner i Utdanning

Utdanning

Birgitta Forsström – Nordens arbeidsmiljødirektør satser nytt
God ledelse er avgjørende viktig for et godt arbeidsmiljø mener NIVAs nye direktør, Birgitta Forsström. Nå tilbyr NIVA kurs i helsefremmende ledelse og mangfoldsledelse i tillegg til mer tradisjonelle tema. Sånn vil hun skape nye nordiske arenaer for utdanning på arbeidsmiljøområdet.
Gränsöverskridande utbildning på Nordkalotten förlängs
Sedan 1991 har svenska, finska och norska ungdomar på Nordkalotten kunnat mötas och yrkesutbilda sig i regi av Utbildning Nord - en unik gränsöverskridande utbildningssatsning. Den 19 oktober förlängdes avtalet till 2019.
Många ungdomar tappar fotfästet visar jämförande nordisk rapport
Andelen ungdomar som tappar fotfästet ökar stadigt i alla nordiska länder. Även om ungdomsarbetslösheten i sig är ett stort problem borde beslutsfattarna mer rikta in sig på att finna och stöda de allra mest utsatta. Detta är en av de centrala slutsatserna i en färsk jämförande nordisk forskningsrapport om ungdomar, utbildning och arbetsliv.
Behov for nye metoder for å utvikle voksnes læring
PIAAC Norden dokumenterer at svake ferdigheter finnes i alle grupper i befolkningen. Det er derfor nødvendig å utvikle gode metoder for å få tak i dem det gjelder. Nordisk nettverk for voksnes læring er et viktig forum for kunnskapsutvikling og erfaringsdeling mellom de nordiske landene.
PIAAC Norden: Mange voksne svake på problemløsing med PC
Nordiske land ligger på topp når OECD måler voksnes kompetanse. Nå avdekker ny komparativ nordisk forskning at langt fra alle er på vinnerlaget. Overraskende 10 prosent av befolkningen har svake ferdigheter i lesing, regning og problemløsning ved bruk av PC. Hvis ikke noe gjøres, risikerer mange å bli utestengt fra å delta i arbeids- og samfunnsliv.
Leder: Ferdigheter er ferskvare
Den første nordiske PIAAC rapporten gir både spennende og skremmende perspektiver. Rapporten viser at overraskende mange har så svake grunnleggende ferdigheter at de har dårlige odds i arbeids- og samfunnsliv, og det blir ikke bedre med alderen.
Overraskende mange voksne i Norden har svake lese- og regneferdigheter
Utfordringen for politikerne er å sikre utviklingsmuligheter til de to millioner voksne med for svake ferdigheter til å klare seg i arbeids- og samfunnsliv. Det sier Anders Rosdahl, forskningsleder ved Det Nationale Forskningscenter for Velfærd, og dansk representant i nettverket som nettopp nå presenterer den første nordiske PIAAC rapporten.
Ny komparativ nordisk forskning måler voksnes kompetanse
For første gang foreligger det nå en nordisk PIAAC basert på OECDs program for måling av voksnes kompetanse, Programme for the International Assessment of Adult Competencies, PIAAC.
Lärande i arbetslivet beror på vad vi lärt oss i skolan
Förmågan att lära oss på jobbet hör i hög grad samman med vad vi lärt oss i skolan och arbetslivet kan inte fullt ut kunna kompensera för skillnader i formell utbildning, visar en ny nordisk undersökning som bygger på OECD:s stora kunskapsundersökning PIAAC. För många kvinnor på en könssegregerad arbetsmarknad försämras till och med deras förmåga att räkna.
PIAAC-forskare i Finland och Estland: Grundutbildning är A och O
Det finns inga genvägar till att skapa förutsättningar för de färdigheter som krävs i arbetslivet. Det är en process som tar tid. Finlands goda resultat i internationella mätningar utgår från grundskolereformer som gjordes på 1970-talet - och riskerar att försämras genom de nedskärningar och omläggningar som görs nu. Estland är däremot på väg att hämta in de nordiska ländernas försprång.
Räkning, inte läsning, är viktigast i arbetslivet
Räkning är viktigare för att kunna delta i arbetslivet än vad man hittills trott. Det visar en nordisk genomgång av resultaten i det kompetensprov för vuxna som OECD-länderna genomför. Att vara dålig i räkning påverkar både sannolikheten för att vara arbetslös och hur mycket man tjänar.
Blikk for individet
Hvordan hjelper man ungdom som mister fotfestet på veien ut i livet? Hvordan kan man motivere unge som ikke er i jobb, aktivitet eller utdanning til å komme på sporet av en fremtid? Slike spørsmål sto i sentrum da Norden nylig diskuterte hvordan man kan bekjempe ungdomsledigheten.
Leder: En garanti for fremtiden?
Danmark har færre unge som ikke er i praksis, jobb eller utdanning, enn Sverige. Hvorfor lykkes de bedre? Mens Europa ser til den finske ungdomsgarantien, har Arbeidsliv i Norden snakket med unge i Norden om deres erfaringer, og sett på hvordan landene lykkes i sine satsinger. I fokus står yrkesutdanninger, lærlingordninger og praksisplasser.
Blir det fler jobb när antalet unga minskar?
När arbetskraften åldras och det blir färre ungdomar i yrkesverksam ålder ökar chansen för dem att få jobb. Men effekten är inte tillräckligt stark för att politikerna ska kunna luta sig tillbaka. Det behövs kraftfulla åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. En ökad satsning på lärlingar är en väg att gå.
Ungdomsgarantin införs i hela EU
Finland och Österrike står som föredömen när EU utvecklar nya sätt att stöda ungdomar som riskerar att bli arbetslösa. Den finländska ungdomsgarantin innebär att alla får jobb, lärlingsplats eller studieplats inom tre månader och den långsiktiga ungdomsarbetslösheten i landet är den lägsta i EU.
Ungdomsarbeidsløsheten - lysner det?
Nå snur det. Fra i år minker andelen personer i yrkesaktiv alder i Europa, men det løser ikke arbeidsløsheten blant de unge. Klare politiske prioriteringer må til. Vi har sett på noen av satsingene som er i gang i Norden. Vi har vært i Nord-Sverige for å se hvordan en liten kommune takler utfordringene. Vi har sett på lærlingordninger i Norge, Danmark og Finland for å se hva som går bra, og møtt finske ungdommer som får en ny sjanse gjennom ungdomsgarantien. Den som skal være et forbilde for Europa. Spørsmålet er likevel: Lysner det nå?
Danmark styrker erhvervsuddannelserne
Få danske unge står udenfor arbejdsmarkedet. Bedre erhvervsuddannelser skal sikre endnu flere uddannelse og job.
Svenska kommuner tar grepp mot ungdomsarbetslösheten
De senaste sju åren har Arbetsförmedlingen fått ta över allt fler uppgifter som rör arbetsmarknadsåtgärder för unga. Men de har inte alltid mäktat med, vilket inneburit att kommunerna blivit en allt viktigare aktör för att få igång människor i jobb eller utbildning. En drivkraft är att kommunerna annars får kostnaderna för utanförskap i sitt knä.
Lärlingsavtal populära inom finska skogsindustrin
Allt fler finländska ungdomar verkar finna vägen till industrijobb via lärlingsavtal. Under senare år har skogsindustrin ersatt sina egna traditionella läroanstalter med andra former av utbildning och programmen är populära. Till skogsjätten UPM:s lärlingsavtalsprogram sökte i våras 1400 ungdomar 39 läroavtalsplatser och under höstens runda var 900 intresserade av 50 platser.
Norska arbetsgivarorganisationen Virke vill ha fler lärlingar
Det är svårt att hitta en bättre förebild för lärlingar än Henrik Tanum. Han bubblar av entusiasm och arbetsvilja. Just nu är han också den norska arbetsgivarorganisationen Virkes ansikte utåt, eftersom han lär sig vad det innebär att sitta i receptionen.

Side-alternativer

This is themeComment