Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Emner i Utdanning

Utdanning

Svårt få gemensam nordisk syn på yrkes- och lärlingsutbildningarna
Yrkes- och lärlingsutbildningarna i Norden måste svara bättre på arbetsmarknadens utmaningar. Den höga arbetslösheten bland ungdomar visar att kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad måste stärkas och övergången göras lättare.
Utdanning Nord, platearbeidere
Arbeidsmarkedsutdannelse: en vei til jobb? Behov for mer kunnskap
Arbeidsmarkedsutdannelse var tema for diskusjonen med arbeidslivets parter under ministermøtet i Övertorneå 27. august. Den viste at det er store forskjeller mellom de nordiske landene, og liten kunnskap om effektiviteten i ordningene. En ny nordisk satsing skal gi nyansert innsikt i systemer og virkemåte.
Praksis gir en ny sjanse i arbeidslivet
- Det er mange som kan jobbe, men det er ikke alle som kan, som kan få jobb, sier arbeidsmarkedsminister Hillevi Engström. Hva skal til for at flere som står utenfor arbeidsmarkedet skal få jobb?
Utdanning Nord gir yrkesutdanning til langtidsledige
Utdanning Nord er en felles nordisk utdanningsinstitusjon som gir individualisert undervisning i over tretti yrkesfag til arbeidsløse finner, svensker og nordmenn. Hit, til Övertorneå, på grensen mellom Sverige og Finland, inviterte arbeidsmarkedsminister Hillevi Engström nordiske kolleger og representanter for arbeidslivet til rådslag. Hva er det som gjør utdanningen så spesiell?
Finsk yrkesutbildning: lärlingarna är vuxna och har jobb
De senaste åren har EU-kommissionen varit väldigt intresserad av att skapa fler möjligheter för ungdomar att som lärlingar ta sig in på arbetsmarknaden. Erfarenheterna att arbetsanpassad yrkesutbildning visar att ungdomsarbetslösheten är lägre i länder där ungdomar kan gå i lära och den vägen skaffa sig ett yrke. ”Mönsterländerna” finns i det tyska kulturområdet - Tyskland, Österrike och Schweiz – tillika med Danmark och Nederländerna där yrkesutbildningen fungerar erkänt bra.
Islands nya arbetsmarknadspolitik med fokus på unga män
Island utvecklar en arbetsmarknadspolicy för perioden fram till 2020. Det blir första gången landet har en officiell arbetsmarknadspolicy. Andelen lågutbildade är större i Island än övriga Europa. Det viktigaste enligt experterna är att få ihop en strategi för att utbilda unga män.
Jobbresan ger ungdomar tro på egen framtid
Ungdomsarbetslösheten är ett stort problem i Norden. En speciellt utsatt grupp är de som ”hamnar på kanten” av arbetsmarknaden. De har varken jobb eller befinner sig i någon form av utbildning och riskerar en permanent utslagning från arbetslivet. Många ungdomar flyttar till ett annat land i Norden för att jobba där. Men hittills har det inte hjälpt dem som är arbetslösa. Bara 1,4 procent av de svenska ungdomar som flyttar till Danmark och Norge har någon typ av arbetslöshetsstöd. I sommar har Nordjobb lanserat ”Jobbresan”. Först ut är 80 arbetslösa ungdomar från den svenska kommunen Söderhamn som får möjligheten att resa till Oslo och leta efter jobb.
"Unge på kanten" det største problemet viser nordisk rapport
En ungdomsarbeidsløshet på mellom 10 og 25 procent i Norden er alvorlig nok. Men enda mer alarmerende er at gruppen ungdommer i alderen 15-24 år som verken er i utdanning, arbeid eller opptrening, nå ligger på mellom 5 og 10 prosent. Problemet har økt under den siste økonomiske krisen.
Leder: Språket en kilde til samforstand
- Har I hørt jeres arbejdsgiver bruge ordet "sikkerhed", og ved I, hvad ordet betyder?, spør språklæreren på Vestegnens Sprog- og Kompetencecenter syd for København. Sitatet berører dybden i utfordringene som manglende språkforståelse innebærer.
Språkkunskaperna är nyckeln men låset passar inte alltid
Det är få frågor som det råder en så stor politisk enighet om i de nordiska länderna som att språkkunskaperna är nyckeln till både integration och arbetslivet. Alla de fem länderna erbjuder invandrare flera hundra timmar gratis utbildning i det egna språket, men de har valt olika modeller och ställer olika krav.
Språkundervisning ger Coca-Colas anställda större självförtroende
På Coca-Cola Enterprises i Norge var det ett studiebesök hos ett annat företag i livsmedelsbranschen, mejeribolaget Tine, som blev starten för en vällyckad språkutbildning på jobbet. - När vi var på Tine upptäckte vi till vår förvåning att alla talade norska i personalmatsalen, säger Helge Dagsvold, skyddsombud på Coca-Colas fabrik i Lørenskog utanför Oslo.
Norska livsmedelsföretag satsar på egna språkkurser
Att kunna behärska språket i ett land är viktigt för att kunna få ett jobb. Men språket blir också allt viktigare för att behålla jobbet när ny teknik införs, strängare krav till skriftlig dokumentering införs och språkliga färdigheter blir en allt viktigare del av arbetsuppgifterna.
Gratis sprogkurser på jobbet i Danmark
I Danmark har alle udlændige med fast bopæl i Danmark ret til danskundervisning. Mange kurser afvikles på arbejdspladsen, og der er god erfaring med sprogpraktik på virksomhederne.
Engelsk bliver arbejdssproget på sigt
At lære dansk er afgørende for job i Danmark, men på sigt må både private og offentlige arbejdspladser acceptere engelsk som arbejdssprog, vurderer foreningen Nydansker, der tæller 130 små og store danske virksomheder.
Yrkesinriktade svenskstudier öppnar för jobb
I flera större svenska kommuner görs svenskinlärningen för invandrare allt mer yrkesinriktad. Språkinlärning varvas med praktik och språket inriktas på speciella yrken. Örebro är ett exempel där yrkesutbildningar varvas med språkinlärning och där det pågår ett intensivt samarbete mellan kommunen, näringslivet och Arbetsförmedlingen.
Starka språkkunskaper krävs i Finland
Finska är ett svårt språk att lära sig. Det har många invandrare fått uppleva dem hårda vägen. För att få ett jobb krävs ofta fullständiga muntliga och skriftliga kunskaper. Därför är en investering i språkkunskaper nödvändig för ett fullödigt deltagande i det finska samhället.
Språket nyckeln till arbetslivet
Att kunna språket och att ha ett arbete är avgörande för hur invandrare integreras. Men vad kommer först? Många invandrare slutar på språkkurser när de får ett jobb. Det är heller ingen garanti för att ett jobb gör att man blir integrerad. På många arbetsplatser utvecklas det språkliga ghetton. För många företag blir lösningen språkkurser på jobbet. Vi har talat med nepaleser i Norge, kineser i Finland och ungrare i Danmark som alla vill kunna uttrycka sig bättre. Men också med en svensk i Sverige som på egen hand satte igång språkutbildning för plåtslagare.
Mjuk kompetens behövs för de nya vita och gröna jobben
EU-kommissionen har presenterat ett nytt flagskeppsinitiativ: En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen. Under den ekonomiska krisen finns det fortfarande två sorters jobb som det är stor efterfrågan på – de "vita" och de gröna.
Kunnskapssamfunnet - Hva vil vi med voksnes kvalifisering?
Ansvaret for organisering av voksnes kvalifisering bør flyttes ut fra Kunnskapsdepartementet og finansieres ved at midler hentes fra de sektorer som i dag driver ulike former for kurs og opplæring, som NAV og andre opplæringsaktører. Det forslår Odd Einar Johansen, en av de fire forfatterne til boken "Kunnskapssamfunnet - Hva vil vi med voksnes kvalifisering?"

Side-alternativer

This is themeComment