Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2003 i Det ska löna sig att arbeta i Arbetsför - när mängden är rätt
Arbetsför - när mängden är rätt
Nyhet

Arbetsför - när mängden är rätt

| Text och foto: Björn Lindahl

Rune Håvard Holtmoen studerade marinteknik i Trondheim och hade ett halvt år kvar innan han skulle ha blivit civilingenjör. Men 1990 drabbades han av kroniskt trötthetssyndrom, en sällsynt sjukdom som gjorde att han sjukpensionerades. Tolv år senare försöker han komma in på arbetsmarknaden, denna gång med målet att bli revisor.

- Jag är helt säker på att jag kan göra ett lika bra jobb som andra personer i det yrket. Jag är strukturerad och har sinne för siffror. Men jag måste själv kunna reglera hur mycket jag arbetar, säger Rune, som nu blivit 36 år.
Han är ett exempel på att det finns outnyttjad arbetskraft som kan göra en insats bara förhållandena läggs tillrätta. Efter att ha samrått med arbetsförmedlingen i Grünerløkka i Oslo, studerar Rune nu räkenskapsföring på  Bedriftsøkonomisk Institutt, BI.

- Ett av mina främsta mål är att kunna bli ekonomiskt oberoende och känna att jag själv har kontrollen över mitt liv, säger han.

Med den reducerade takt han studerar tar det fyra år att bli räkenskapsförare. För att bli en auktoriserad revisor krävs ytterligare studier. Men det är ett yrke där han själv kan styra arbetsmängden, hoppas han.

Trötthetssjuk- Det är skillnad på att vara trött och utmattad. När man är trött kan man vila sig. Men med den sjukdom jag fick, myalgisk encefalopati, går det inte att sova sig ur tröttheten. Musklerna blev totalt utmattade, förklarar han.
Rune tvingades flytta hem till sina föräldrar i Fetsund och vårdades av dem i flera år. Det finns inga mediciner som hjälper. Bara generella råd om att finna den rätta balansen mellan vila och aktivitet. 1996 hade Rune blivit
så pass stark att han flyttade till Oslo, till en lägenhet föräldrarna ägde. Till en början var det nog att klara sig på egen hand.

Yrkesmässig rehabilitering

- Efter hand började jag jobba i patientföreningen för de som har min sjukdom. Den drivs av frivilliga och jag kunde komma och gå när jag ville.

Våren 2001 tog han kontakt med trygdekontoret, som försäkringskassan heter på norska, och bad om att få yrkesmässig rehabilitering.

Det var strax innan ett samarbetsprojekt mellan försäkringskassan och Aetat - som motsvarar arbetsförmedlingen - sattes igång. Målet var att få fler sjukpensionerade ut i arbetslivet. Under 2001 kontaktades 10 000 sjukpensionärer under 50 år, varav 3 200 ville försöka börja jobba.

Eftersom Rune bor på Torshov blev det Grünerløkka Aetat som skulle hjälpa till med rehabiliteringen.

- Grünerløkka är känd som Norges svar på Greenwich Village, men det är också en del av "inre Oslo øst". Det har alltid varit fattigare än resten av staden. Här är arbetslösheten på 5,7 procent, mot 3,3 procent för hela landet, säger Rigmor Haugland som är avdelningschef med ansvar för rehabilitering.

Även stadsdelarna Sagene Torshov och Grefsen Kjelsås hör till denna arbetsförmedling.

- I Sagene Torshov finns det 3 000 kommunalt ägda lägenheter. De är små och bebos av personer som inte finner en bostad på annat sätt. I Grefsen Kjelsås däremot, är inkomsterna högre. Här bor det många som tillhör IT-industrin, som de senaste åren gått dåligt. Det
betyder att arbetsförmedlingen tar emot folk som är vana vid ett hektiskt liv och höga utgifter, såväl som invandrare med dåliga kunskaper i norska och ett stort antal arbetssökare med sociala problem.

De 40 anställda försöker ge en individuell behandling till de 1 000 personer som är på rehabilitering. Ytterligare 1 500 arbetslösa hänvisas till de nätsidor som Aetat har. De kan ringa, kopiera och låna datorer gratis på Aetat.

Lyhörda handläggare

- De handläggare jag haft har varit väldigt lyhörda. Det är jag som styr allt. Men jag har redan hunnit med fyra olika handläggare. Omsättningen är stor,säger Rune.

Önskedrömmen för Rigmor Haugland är att få fler anställda. Under den långa högkonjunkturen i Norge har medlen till arbetsmarknadspolitiken skurits ned. Samtidigt har ett nytt datasystem införts, med många barnsjukdomar. Det ledde till stor frustration, sjukfrånvaro och hög omsättning av de anställda. Det senaste året har arbetslösheten återigen ökat i Norge.

- Det vi nu koncentrerar oss på är att göra utredningsfasen så kort som möjligt. Det är viktigt att folk kallas in så snabbt som möjligt och kommer igång med "arbetet att skaffa sig arbete". Rune fick först rådet att ta en datakurs, som Aetat köpte in på den privata marknaden.

- Det är alltid nyttigt med en uppdatering. Kursen var på sex timmar om dagen, fyra dagar i veckan. Det var den största belastningen jag utsatt mig själv för sedan jag blev sjuk. De studier han nu tar på BI är på två kvällar i veckan, på vardera fyra timmar.

Regeringen har föreslagit det att de sjukpensionerade ska delas upp i två grupper, en med tidsbegränsade sjukpension och en med permanent sjukpension. Detta för att markera att målet är att så många som möjligt ska komma tillbaka på arbetsmarknaden igen. Men förslaget är omstritt.

- Jag skulle säkert hamna i den tidsbegränsade gruppen, även om jag inte räknar med att någonsin bli helt frisk. Men det är ju något som ska kontrolleras av läkare. Är man inte frisk ska sjukpensionen förlängas.

Långt mellan snyltarna

Nu är inte sjukpensionen något man blir rik på:
- Jag får 8 500 kronor utbetalat per månad. Det är inte så mycket att leva av, men de som har min sjukdom orkar inte göra av med så mycket pengar, heller, skämtar han.
Rigmor Haugland på Aetat tror att moroten är mer effektiv än piskan.

- Om förhållandena tillrättaläggs så vill de allra flesta helst jobba och klara sig på egen hand. Det är långt mellan de verkliga snyltarna.

Hon tror att det viktigaste för att kunna nå de grupper som står utanför arbetsmarknaden är ett tätt samarbete mellan Aetat, socialvården och försäkringskassan. Regeringen utreder nu om alla tre ska slås ihop till en enda myndighet.

- Vi jobbar med samma folk. Ju enklare man gör det, desto mindre risk för att folk faller igenom säkerhetsnätet alla har rätt till.

- Du vet inte hur glada vi blir varje gång vi lyckas med att få en som varit sjukpensionerad länge tillbaka till arbetslivet, säger Rigmor Haugland.

Rune Håvard Holtmoen känner att han inte riktigt passar som exempel på den grupp som arbetsförmedlingen nu vill satsa mer på.

- Jag hann ju aldrig komma ut riktigt i arbetslivet någon gång. Men det är tryggt att veta att när jag är färdig med utbildningen så finns det en säkerhetsventil. Jag kan prova på att jobba i ett helt år. Om det inte fungerar kan jag få tillbaka sjukpensionen på samma villkor som tidigare.

h
This is themeComment