Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2012 i Kan kulturen vända konjunkturen? i Kulturen viktig även för att hantera de mörkare sidorna av arbetslivet
Kulturen viktig även för att hantera de mörkare sidorna av arbetslivet
tema

Kulturen viktig även för att hantera de mörkare sidorna av arbetslivet

| Text: Carl-Gustav Lindén, Foto: Cata Portin

Förhoppningarna är stora om att kreativitet ska ge företagen konkurrensfördelar, men amatörmässiga försök att införa kultur i arbetslivet leder ingen vart. Det säger finländska pionjärer inom kulturföretagande.

 Kultur kan bidra till att skapa förståelse för komplexa sammanhang i arbetslivet. Det säger Piritta Kantojärvi, konstpedagog med påbyggnad inom ledarskap och organisationsutveckling. Hon och hennes företag Grape People använder bildkonst, teater och dans för att utbilda folk i arbetslivet att handskas med svåra situationer och förändringsprocesser.

- Jag var den första som gjorde konstworkshops för företag med annan avsikt än att bara erbjuda skoj och avslappning, säger hon.

- Men när kultur presenterades som ett strategiskt verktyg blev jag först utskrattad.

I dag är det ingen som skrattar. Bland kunderna finns flera stora börsföretag.

- Jag har till exempel fått ledningsgruppen vid ett stort industriföretag att ägna sig åt modern dans. Det är kanske bästa sättet att simulera sin egen bekvämlighetszon. Vi förbereder dem för att ändra arbetskulturen så att de inte är rädda för att misslyckas.

Personalfrågor

Det handlar alltså om annat än estetiskt välbefinnande och en strävan bort från det visuella kaos som dominerar så många arbetsplatser. Kulturutövande kan i själva verket vara en väg till problemsimulering och öppen diskussion om lösningar som befriar deltagarna från deras konkreta utmaningar. Folk kan simulera situationer utan att behöva gå in på vad de är rädda för i jobbet. Men det handlar om mer än att hjälpa folk slappna av med att måla tavlor - det handlar om att utveckla företagsprocesser, vilket i sin tur även kräver djupa insikter i pedagogik och affärslogik.

- Risken är stor att folk som inte förstår detta förstör hela marknaden, säger Pirittas samarbetspartner Outi Raatikainen vid Pink Eminence, som bistår konstnärligt inriktade företagsaktörer med att skapa affärsmässiga relationer till näringslivet, till exempel när det gäller produktutveckling och prissättning.

- Våra kunder är olika slags kulturaktörer, allt från teatergrupper till cirkus och konstmuseer som vill erbjuda sina tjänster till företag, säger Raatikainen.

Kultur kan sätta igång det kreativa flödet, men samtidigt också fungera som terapi. En särskilt utsatt grupp är folk som arbetar med personalfrågor. I dessa tider av uppsägningar och nedskärningar är de utsatta för korstryck både från överordnade såväl som personal. För dem kan det vara befriande att själva få ge uttryck för sin utmattning.

Nokias anor

Vi träffas i Kabelfabriken i Helsingfors, en oas för kulturproducenter i Finland sedan 1987 då tillverkningen av kablar avslutades. Industribyggnaden från 30-talet var länge Nokias hem. Här samsas många kulturutövare och i takt med att den offentliga finansieringen krymper tvingas de söka efter marknadsmässiga lösningar för att säkra inkomsterna.

- De blir tvungna att röra sig med olika hybridmodeller för kulturprojekt kan ju inte bara finansieras med offentliga medel; de är tvungna att skapa nya modeller och hitta nya målgrupper, säger Outi Raatikainen.

Hon och Piritta Kantojärvi stöter ständigt på oklara kulturprojekt vars enda uppgift tycks vara att sätta sprätt på projektpengar, antingen från olika inhemska finanskällor eller från EU.

- De lever så länge det finns EU-pengar, säger Raatikainen.

I bakgrunden finns ett missförstånd att kulturtjänster är enkla att producera och att företagen har väldigt mycket pengar för detta.

Mina fördomar

En av mina frågor är medvetet fördomsfull och handlar om män: hur de kan bli intresserade av kulturbaserat utvecklingsarbete? Piritta Kantojärvi hävdar att utmaningen i själva verket inte är särskilt stor och att nyckelordet är 3D.

- Vi har gjort skulpturer av metallskrot som fått ingenjörer intresserade av att återanvända koppar. Vi har också byggt städer i papp, säger hon.

Grape People och Pink Eminence må vara pionjärer, men det kulturbaserade tjänsteutbudet växer snabbt. De hälsobefrämjande och terapeutiska effekterna av kultur har länge varit på tapeten, temat firar 20-årsjubileum i Finland 2012. Ytterligare ett bevis för ökat intresse är den omfattande forskning kring kultur och arbetsliv som pågår i Finland. Ändå är det först under senare år då kulturens strategiska betydelse dykt upp, inte minst som en del av kreativt tänkande och innovationsteorierna.

Många fler jobb

Redan år 2008 sjösatte Arbets- och näringsministeriet ett kulturtungt utvecklingsarbete, något som kallades "Strategiskt projekt för kreativ ekonomi”. Även om slutrapporten var klar för ett år sedan fortsätter arbetet med att få fler företag att skapas inom de kreativa branscherna. Den kreativa ekonomin är inskrivet i regeringens program fram till år 2015. Samtidigt står det klart att näringsområdet är rätt litet i Finland. I slutrapporten är bedömningen att 108 000 personer finns i branschen, allt från författare till filmmanus till utvecklare av digitala spel.

Samtidigt är utsikterna för branschen ljusa. Enligt färska siffror från Statistikcentralen har sysselsättningen inom kulturyrkena ökat mycket snabbare än genomsnittet under 2000-talet, med hela 22 procent mellan 2004 och 2011 jämfört med 5 procent för alla yrken. Ökningen berör framförallt grafiker och reklammakare, men visar ändå på kulturens ökade betydelse inom arbetslivet.

Outi Raatikainen

har startat Pink Eminence, som bistår konstnärligt inriktade företagsaktörer med att skapa affärsmässiga relationer till näringslivet (bilden ovan). 

Tillväxt via kreativitet
Några fakta ur en ny tjänstemannautredning om hur Finland ska nå ekonomisk tillväxt med kreativa medel:
  • Ungefär 20 000 företag var år 2010 verksamma inom kulturområdet.
  • År 2005 var deras andel av samtliga företags omsättning 6,7 procent eller drygt 21 miljarder euro.
  • De sysselsätter 9,2 procent av den arbetsföra befolkningen, vilket är nästan lika mycket som inom byggbranschen, landets näst största sysselsättare.
  • Finland har etablerat sig med spetskompetens inom spelindustrin (tex. Angry Birds, Max Payne, Alan Wake).
  • I rapportens fokus står immateriella rättigheter, kompetensutveckling, offentliga företagstjänster och entreprenörskap.

 

 
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment