Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2013 i Olik syn på social dumping i Norden i Sverige: Facket kräver regler mot oseriösa arbetsgivare
tema

Sverige: Facket kräver regler mot oseriösa arbetsgivare

| Text: Gunhild Wallin

I december 2008 ändrades lagen för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU och EES. Den tidigare arbetsmarknadsprövningen upphörde och idag är det den enskilde arbetsgivaren som bestämmer om det råder arbetsbrist. Det har lett till rättslösa villkor för många arbetstagare, hävdar kritikerna.

Argumenten för friare arbetskraftsinvandring handlar ofta om högutbildade dataspecialister eller andra experter som ska möta företagens behov av spetskompetens. Men sedan arbetsgivarna fick rätt att definiera arbetsbrist visar verkligheten att det är långt fler än de efterlängtade specialisterna som kommer. Många tredjelandsarbetare rekryteras till hotell och restaurang, till bygg- och städjobb och de lovas ofta villkor som inte hålls. Slavliknande förhållande med långa arbetstider, usla löner och rädsla för att klaga - det är en del av den verklighet Hotell & Restaurangfacket, HRF, ser på många arbetsplatser. De oroas över det utnyttjande av människor de möter, men också av att villkoren i branschen pressas tillbaka och att kollektivavtalen urholkas. 

- Det är oerhört bra att folk kommer hit för att få ett bättre liv. De utvecklar också vår bransch och vi ser en enorm kulturutveckling främst inom restaurang. Problemet är att det finns krafter i Sverige som utnyttjar människor som söker sig hit och låter dem arbeta under slavliknande förhållanden. Vi möter arbetsgivare som inte bryr sig om människor utan bara om pengar, säger Per Persson, ombudsman på HRF:s avdelning i Stockholm.

Oanmälda besök visar brister

Sedan 2008 har HRF sett en kraftig ökning av ansökningar av arbetstillstånd för arbetstagare från tredje land och under 2011 hanterade HRF:s åtta lokala avdelningar tillsammans drygt 5 700 arbetstillstånd som Migrationsverket beviljat. Det betyder att de kontrollerar att varje ansökan fyller kraven på arbetstid, löner och övriga villkor. Om de uppgivna villkoren sedan stämmer med verkligheten är en annan femma och för att kontrollera det gör HRF regelbundet oanmälda besök hos restauranger för att ta reda på hur arbetstagarna från tredje land har det. I förlängningen handlar det om att bevaka att kollektivavtalet inte urholkas.  I rapporten ”Till vilket pris som helst?”, som bygger på besök hos 64 restauranger under 2011 och 2012 konstaterar HRF att alla restaurangerna bröt mot kollektivavtalsbestämmelserna vad gäller felaktiga löneutbetalningar – ofta obefintliga eller låga ersättningar. 61 av 64 bröt mot avtalets bestämmelser om anställningsskydd, arbetstider med mera. HRF beskriver öden de mött och villkor de vill ändra. ”Vi har mött människor som arbetar tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan utan någon chans till vila. Vi har träffat människor som hankar sig fram med månadslöner på 3-4000 kronor. Protesterar de förlorar de sin rätt att vistas i Sverige”. 

- Vi möter människor som betalat oerhört mycket pengar för att komma hit och väl här får många av dem knappt lön. Skulle de klaga riskerar de att förlora jobbet och har då bara tre månader på sig att finna ett nytt jobb. Det gör att det är ett fåtal som hittar till oss och gör de det är det ofta när de är på väg hem. Först då kanske de vill, kan och vågar berätta, säger Per Persson.

HRF ser också vilka pengar som finns att tjäna på den här hanteringen. Mäklare tar betalt för att hjälpa arbetsgivare ordna det praktiska kring arbetstillstånden och människor betalar för att få dem. Som exempel nämner han en mäklare som sänt in över tusen ansökningar om arbetstillstånd. 

- Det kostar minst 25 000 per ansökan, så det handlar om otroliga pengar. Och mäklare tar inte hänsyn till enskilda människoöden, säger Per Persson.

OECD:s liberalaste lagstiftning

Den nuvarande lagen om arbetskraftsinvandring trädde i kraft i december 2008. Redan då var det många som varnade för konsekvenserna av att ta bort den arbetsmarknadsprövning som Arbetsförmedlingen tidigare gjort och som innebar att de prövade arbetskraftsbristen innan det var möjligt för arbetsgivare att rekrytera från tredje land. Enligt de nya bestämmelserna blev det upp till varje arbetsgivare att bedöma hur bristen såg ut för just hans eller hennes företag och bransch. En ansökan skulle därefter lämnas för prövning hos Migrationsverket där lön, arbetstid och andra villkor skulle redovisas. Till exempel skulle ingen kunna tjäna mindre än 13000 kronor i månaden eftersom tanken var att den som fick ett arbetstillstånd skulle kunna försörja sig själv. Facket gavs möjlighet att yttra sig, men fick ingen vetorätt. Ett annat villkor var att arbetsgivaren annonserat ut tjänsten under tio dagar i den europeiska arbetssökarportalen Eures. 

Det var en förändring i lagstiftningen som inte minst arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv länge verkat för och vars förkämpe i denna fråga till och med utnämndes till Årets lobbyist 2003. Också den borgerliga alliansregeringen ville med lagstiftningen stärka arbetsgivarnas frihet att själva bedöma arbetskraftsbrist och röstade igenom förslaget med hjälp av Miljöpartiet. De fackliga organisationerna varnade bland annat för att den nya lagstiftningen innebar en risk för handel med arbetstillstånd och att den invandrade arbetskraften skulle bli alltför beroende av en arbetsgivare vilket skulle kunna innebära utnyttjande av arbetskraft. Också andra organisationer var tveksamma till att avskaffa arbetsmarknadsprövningen.  Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, efterlyste till exempel i sitt remissvar en definition av begreppet arbetskraftsbrist och varnade också för att arbetstagaren kunde bli alltför beroende av en arbetsgivare. 

En svår debatt

Thord Ingesson, migrationspolitisk expert på LO och specialiserad på arbetskraftsinvandring har följt utvecklingen både före och efter 2008 års lagstiftning och han är mycket kritisk både till hur lagen kom till och hur det fungerar idag.  Det har också varit en svår debatt att ta. Kritikerna har fått klä skott som protektionistiska och invandrarfientliga medan de som verkat för de liberalare bestämmelserna har haft frihetsargumenten på sin sida och kunnat argumentera för att det ska vara lätt att komma till Sverige för att arbeta och studera. 

- Det gick inte att tala om att det kunde bli problem. Nu är det annorlunda, säger Thord Ingesson. 

Han definierar lagen som ett ”praktfiasko” och den har varit omdiskuterad sedan sin tillkomst. Många tidningsartiklar, TV och radioprogram har skildrat effekterna av lagen utifrån perspektivet att arbetstagare från tredje land har utnyttjats.  Senast i mitten av februari diskuterades också arbetskraftsinvandringen i riksdagen. Från januari 2012 har det också skett en skärpning där arbetsgivare inom vissa branscher, till exempel inom Hotell- och restaurang, måste kunna visa att de kan garantera lön för minst tre månader och att de har ordning på skatterna. 

- Problemen är att man hämtar arbetskraft där det inte finns brist, som till exempel inom hotell, restaurang, städning och bygg.  LO-yrken borde kunna tillsättas med några av EU:s 25 miljoner arbetslösa och frågan är då vilket skäl arbetsgivare har att rekrytera från tredje land? Vår bild är att det är billig arbetskraft som lockar, säger Thord Ingesson.

Sverige dörren till Schengen

I dag sägs ett svensk arbetstillstånd vara det lättaste sättet att ta sig in i Schengen. Det har inneburit att det utvecklats en business kring arbetstillstånd och Thord Ingesson berättar att de sett hundratals fall där pengar är inblandade i arbetstillstånden och också hört samma historier från Svenska kyrkan och andra hjälporganisationer. 

Samtidigt saknar Migrationsverket både möjligheter och befogenheter till närmare granskningar av de ansökningar som kommer till dem. Ännu har aldrig någon arbetsgivare eller mäklare blivit fälld för handel med arbetstillstånd.. 

Thord Ingesson poängterar, liksom också Per Persson på HRF, att de inte är emot bestämmelser som underlättar för människor från tredje land att komma till Sverige för att arbeta.  De vill bara ändra och skapa bättre regler för hur det går till så att oseriösa företag kan stoppas. Anställningserbjudandet måste vara bindande och arbetstagaren måste också ges möjlighet att stanna kvar i landet så länge arbetstillståndet räcker, även om han eller hon lämnar ett jobb med dåliga villkor. Facken vill också ha sanktionsregler mot arbetsgivare som bryter avtalen och Migrationsverkets måste få mandat att följa upp de beslut de fattar. 

- Det värsta idag är de enskilda människorna som utnyttjas och som har svårt att få upprättelse, säger Thord Ingesson. 

Fakta

I december 2008 fick Sverige nya regler för arbetskraftsinvandring av personer från länder utanför EU och EES-området. Det innebar att det blev lättare att rekrytera arbetskraft från tredje land. Enligt de nya reglerna blev arbetsgivarens bedömning av arbetskraftsbrist det avgörande för beviljandet av arbets- och uppehållstillstånd. 

Tidigare skedde en sådan prövning av Arbetsförmedlingen. I dag kan en arbetsgivare vända sig direkt till Migrationsverket och ansöka om tillstånd att rekrytera arbetskraft utanför EU/EES-länderna. Kraven är att arbetsgivaren kan visa att tjänsten som ska tillsättas har varit utannonserad i Eures, att det finns ett anställningserbjudande till den man önskar anställa och där lön, anställningstid och andra villkor framgår. 

Arbetsgivaren är också skyldig att erbjuda berörd facklig organisation att yttra sig. Sedan december 2008 har drygt 58 000 arbetstillstånd beviljats av Migrationsverket. Förutom bärplockare har dataspecialister varit den största gruppen. Därefter kommer storhushålls- och restaurangpersonal, köks- och restaurangbiträden. Under det första kvartalet 2013 beviljade Migrationsverket totalt 2656 arbetstillstånd. Av dem var 1052 för arbeten som kräver högskoleutbildning. 

 
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment