Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2017 i Et løft for å heve kompetansen i - Bara arbetslivet självt kan avgöra vilka kompetenser som behövs
- Bara arbetslivet självt kan avgöra vilka kompetenser som behövs
tema

- Bara arbetslivet självt kan avgöra vilka kompetenser som behövs

| Text: Gunhild Wallin, foto NVL

I Sverige ropar arbetsgivarna allt högre efter arbetskraft inom en rad yrken. Samtidigt är mer än 340 000 tusen inskrivna hos arbetsförmedlingen. Problemet är att kunskapen hos de arbetssökande många gånger inte matchar arbetsgivarnas behov.

Stockholm har just nu den värsta arbetskraftsbristen på tio år. Det visar en undersökning som Stockholms Handelskammare presenterade i augusti i år. Främst är det inom IT och bygg som det saknas folk, men det råder också arbetskraftbrist inom hälso- och sjukvård och pedagogik. Och Stockholm är inte ensamt om att ha svårt att rekrytera personal. I hela landet har de offentliga verksamheterna svårt att rekrytera.

 – Vår senaste mätning visar att företagen behöver allt längre tid för att finna den personal de söker och att de allt oftare måste sänka kraven på utbildning och erfarenhet, säger Annelie Almérus, analytiker på Arbetsförmedlingen.

– Det krävs normalt minst en gymnasieutbildning för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Många av de som tillkommit som arbetssökande har mycket kort utbildning och ibland också svårare att ta till sig undervisningen. Då tar det lång tid innan de kan matchas till arbete och det blir viktigare för oss att matcha till arbete via utbildning, säger hon.

Validering viktig, men tar lång tid

Arbetsmarknaden står nu inför en stor utmaning:

Hur arbetsgivarnas behov av arbetskraft kan matchas med de arbetssökande.

Det är en angelägen fråga för arbetsgivare, fackföreningar, utbildningsinstitutioner, arbetsmarknadsaktörer och politiker. En ofta diskuterat åtgärd är validering. Validering syftar till att synliggöra och bekräfta en persons kompetens, oavsett hur den har förvärvats så att personen i fråga kan komma vidare i arbetslivet eller i utbildning. Validering ses inte minst som ett sätt att utlandsfödda ska kunna tillgodoräkna sig både formell och informell kompetens som de skaffat i sina hemländer.

 – Validering är viktigt, men tar ofta lång tid. Arbetsgivarna har ibland också svårt att värdera utländska utbildningar. Det bästa är att arbetsgivare och arbetssökanden träffas, till exempel vid rekryteringsträffar. Då är det ofta lättare, säger Anneli Almerus.

Het fråga

I Sverige finns sedan 2015 Valideringsdelegationen som på regeringens uppdrag ska följa, stödja och driva ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet. Delegationen har mandat fram till 2019. Den består av representanter för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, men också för relevanta myndigheter. I mars i år överlämnade delegationen utredningen ”En nationell strategi för validering” till regeringen. En av dem som medverkade i delegationens expert är Ingegerd Green, VD för Skärteknikcentrum AB. – Validering är en het fråga. Jag deltar i många olika sammanhang där denna diskuteras, säger hon.

Ingegerd Green har verkat för kompetensutveckling inom industrin i hela sitt yrkesliv och har medverkat i flera projekt som organiserats av Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, NVL.  

– Alla de nordiska länderna är engagerade i frågan om arbetslivets kompetensförsörjning. Vi kämpar med samma utmaningar och har kommit olika långt inom olika områden. Vad gäller validering gentemot arbetslivets krav på kompetens, så kallad branschvalidering, har Sverige kommit längst, säger hon.

Rapport med rekommendationer

I april i år gav NVL ut rapporten ”Kompetens ur ett arbetslivsperspektiv”, ett resultat från ett tvåårigt arbete i en nordisk expertgrupp skriven av Ingegerd Green och norrmannen Tormod Skjerve. Rapporten analyserar utmaningarna med en fungerande kompetensförsörjning och lämnar rekommendationer på åtgärder, främst riktade till arbetsmarknadens parter. Globalisering, teknikutveckling, demografi och klimatförändringar förändrar arbetslivet och det behövs både fördjupad, breddad och ibland helt ny kompetens för att klara jobbet. Och förändringarna väntar inte, utan är redan här.

– Förändringarna ställer krav på att vi skapar förutsättningar för kompetensutveckling, så att vi klarar av dem, säger Ingegerd Green.

Tydligare formulerade kompetenskrav

På frågan om valideringens betydelse för att lösa behovet av kompetens vill Ingegerd Green bena upp begreppen. Hur kan företagens växande behov av kompetens tillfredsställas?

I huvudsak finns det två vägar att gå och det är rekrytering av nya medarbetare eller kompetensutveckling för redan anställda. Att rekrytera kompetens kräver att det finns utbildade individer att rekrytera och där spelar både arbetsmarknadsutbildning för arbetssökande och det formella utbildningssystemet stor roll. Ska den interna kompetensutvecklingen i företagen fungera måste den vara strategisk och strukturerad, understryker Ingegerd Green.  Oavsett vilken väg man väljer måste man veta vilken kompetens det är som behövs.

– Det är här branschvalideringen blir så betydelsefull, eftersom den beskriver vilka kompetenser som krävs för olika arbetsuppgifter och yrkesroller på ett sätt som gör det lätt att se vilken kompetens som finns eller saknas i företaget, säger Ingegerd Green.

Ingegerd Green betonar också betydelsen av att företagen själva arbetar strategiskt och strukturerat med sin kompetensförsörjning. Många gånger finns det kompetens i företagen som inte syns för den är inte validerad och dokumenterad. När det är brist på rätt kompetens att rekrytera, går det kanske att finna en person inne i företaget som skulle kunna bli lämplig genom kompetensutveckling.

Vad är nödvändigt?

– Det är inte enkelt att beskriva vilken kompetens som krävs på ett sätt så att den går att mäta, utveckla och erkänna. Vilka kompetenser är absolut nödvändiga för att klara ett jobb? Vad är det vi ska matchas emot? Svaren på de frågorna kan bara arbetslivet självt svara på, det vill säga vi som lever i den snabbt föränderliga vardagen. Därför måste företag, branschorganisationer och arbetsmarknadens parter göra det jobbet tillsammans, säger hon.

Som VD för Skärteknikcentrum Sverige, SKTC, en nationell branschorganisation för företag verksamma inom skärande bearbetning, är branschens kompetensförsörjning en viktig del av hennes arbetsuppgifter. Sedan 2005 har SKTC arbetat med ett system för validering och certifiering av yrkeskompetens inom så kallad CNC teknik för branschens företag.

– Framgången i systemet, att närmare 4500 individer har fått sin kompetens validerad och erkänd sedan start, bygger helt på att branschens företag står bakom innehållet och att det har en kvalitet man litar på, säger Ingegerd Green.

En samsyn mellan parterna

– När det gäller vikten av strategisk kompetensutveckling finns ingen motsättning mellan arbetsgivare och arbetstagare, utan här finns en samsyn. För arbetsgivarna är kompetensutveckling avgörande för konkurrens och lönsamhet och kompetens måste säkerställas för att driva verksamheter. För arbetstagarna betyder kompetensutveckling att kunna ha ett bra jobb, att utveckla möjligheter och att arbetet är innehållsrikt och intressant, säger hon.

Inom industrin har parterna tillsammans utvecklat ett sammanhållet system för branschvalidering, som också förvaltas av parterna. Det handlar om att ge industrins företag ett verktyg för träffsäker kompetensutveckling och rekrytering. Systemet bygger på den nationella standarden för branschvalidering där kravet är att man kopplar sig till det svenska ramverket för kvalifikationer, kallat SeQF. På så sätt får arbetsliv och utbildningssystem ett gemensamt språk om kompetens.  Att parterna inom industrin ligger i framkant är ingen slump, enligt Ingegerd Green.

– Industrin är först ute i globaliseringen och påverkas mest av snabb teknikutveckling. Andra delar av näringslivet kommer senare. Men i dag är det i princip ingen del av arbetsmarknaden som inte påverkas. Alla behöver kompetens för att klara konkurrensen, säger hon

Utmaningar på tre plan

En slutsats från den nordiska rapporten om kompetens sett ur arbetslivets perspektiv och som Ingegerd Green understryker är att kompetensutmaningen finns på tre nivåer som alla hör ihop. Företagen måste ta kompetensförsörjning på allvar genom att bli bättre på att arbeta strategiskt och strukturerat med kompetensutveckling, inte börja planera först när behovet uppstår vilket ofta sker idag. Också individen måste ta eget ansvar och tänka ”Hur ska just mitt livslånga lärande se ut?” Och sist, men inte minst behövs en nationell kompetenspolitik med en kompetenspolitisk strategi.

– Idag har vi utbildningspolitik, arbetsmarknadspolitik och näringslivspolitik - tre olika ”rör”, som styrs av olika departement och som vardera har sina separata myndigheter och verk. Var och en driver frågor och tar initiativ som till syvende och sist ändå landar i frågan om kompetensförsörjning. Vi behöver mycket mer av helhetsperspektiv och samverkan för att kompetensförsörjningssystemet ska komma att funka ur arbetslivets perspektiv. Kanske har vi något att lära av Norge som har lyft upp sin kompetenspolitik på allra högsta nivå, säger Ingegerd Green.

arkivert under:
Ingegerd Green

har verkat för kompetensutveckling inom industrin i hela sitt yrkesliv och har medverkat i flera projekt som organiserats av Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, NVL.  

Stigande brist på arbetskraft

Sysselsättningen i Sverige beräknas öka med sammanlagt 149 000 personer i år och nästa år.

Bland inrikes födda är arbetslösheten den lägsta sedan innan finanskrisen 2008. I år beräknas arbetslösheten sjunka från 7,0 procent till 6,6 procent, men tros stiga något nästa år. Förklaringen är att fler utrikesfödda skriver in sig som arbetssökanden och att många av dem står längre från arbetsmarknaden.

Samtidigt visar arbetsförmedlingens prognos att åtta av tio nya jobb går till utrikesfödda och att sysselsättningen i stiger med två procentenheter. ”Det är ett glädjebesked i en tid när många nyanlända sig in på arbetsmarknaden”, enligt arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.

Källa: Arbetsförmedlingens prognos, publicerad i juni i år. Den bygger på intervjuer med privata och offentliga arbetsgivare i hela landet.

Nordisk nätverk för vuxnas lärande, NVL

administreras av Kompetanse Norge, Nasjonal fagorgan for kompetansepolitikk, på uppdrag av Nordiska Ministerrådet.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment