Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Framtidens arbetsliv i Digitaliseringen berör denna gång även de högutbildade
Digitaliseringen berör denna gång även de högutbildade
tema

Digitaliseringen berör denna gång även de högutbildade

| Text och foto: Björn Lindahl

När Camilla Tepfers beskriver vilka egenskaper som behövs när maskiner lärt sig utföra det man trodde bara människor kunde, använder hon överraskande ord: Det är de som tål att ha tråkigt som blir vinnare, kan hon säga. Eller de som ser djupare.

Camilla Tepfers arbetar på inFuture, som handlar om det namnet antyder. Det norska företaget gör trendanalyser, framtidsbilder och scenarier. Det ligger på Stortingsgata 12 i Oslo, med utsikt mot det norska parlamentet; i en byggnad där hissen inte fungerar.

- Doesn't work, säger den polske arbetaren, som sitter bredvid hissdörren med kablar i handen.

Vi går upp trappan till den femte våningen och kommer till ett spartanskt inrett våningsplan, där de svarta PC-skärmarna står tätt vid sidan av varandra. Klockan är fem på eftermiddagen och Camilla Tepfers är nästan ensam kvar, hon har just avslutat dagens sista möte. Den enda extravagansen är en designad besökssoffa och ett stativ för ytterkläder, format som ett träd. Eller är det en skulptur? Jag får associationer till kunskapens träd, men missförstår mitt intervjuobjekt med en gång:

- Har du hört talas om "iv"? tror jag att hon frågar.

Men det hon talar om är Eve, Cambridgeuniversitets forskningsrobot, som har sitt eget laboratorium, där den kan testa 10 000 olika ämnen på en enda dag för att se om något kan användas för nya läkemedel. Eve är uppkallad efter den bibliska urmodern och ett exempel på att även det vi uppfattar som de mest komplicerade yrkena kommer att påverkas av digitaliseringen.

Foto: Cambridge University

Forskningsroboten Eve kan på egen hand analysera vilka ämnen som kan fungera som läkemedel, och gör sina egna experiment. Foto: Cambridge University. 

- 1997, samtidigt som jag tog en mastergrad på Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim, skrev jag en bok om handel på Internet. Där skrv jag om något som jag kallade digitala assistenter, som skulle ändra hur vi handlade fundamentalt. Jag tog fel med 21 år. Men nu kommer de! säger Camilla Tepfers.

Ungefär samtidigt som hon skrev sin uppsats läste jag en bok om artificiell intelligens, med en definition av varför det är så svårt att få robotar att uppträda som människor som jag minns ungefär så här:

"Det går att lära en robot att gå in på en restaurang och beställa mat. Men den vet inte hur den ska reagera om chefen sitter vid ett av borden med sin älskarinna."

Förhållandet mellan människor och maskiner är alltid komplicerat. Nya system införs i gamla strukturer. Människor uppför sig inte alltid enligt förutsättningarna som läggs in i dataprogrammen.

Att många jobb hotas av artificiell intelligens handlar inte om att det bokstavligt talat blir robotar som vi möter som tandläkare, busschaufförer eller byggarbetare. 

- Det handlar inte om att alla arbetsuppgifter datoriseras. Men en stor del av arbetsuppgifterna till många yrkesgrupper kommer att försvinna, säger Camilla Tepfers.

Juridisk robot 

Det räcker med att läsa dagens tidning för att se att något är på gång. Den dagen vi besöker Infuture har Aftenposten en artikel om en ung advokat som hade förväntat sig att hon skulle använda mycket av sin tid till att läsa igenom rättsdokument för att hitta paralleller om vad som varit rättspraxis. Istället är det en juridisk robot som blixtsnabbt analyserar dokumenten och sammanställer dem med referenser till alla viktiga dokument.

- Det som skiljer den här vågen av förändring är att de högutbildade inte är skyddade. De kommer att påverkas lika mycket, eller mer, än de som har kortare utbildning.

I samma tidning handlar det också om parkeringsvakter. Oslo kommun har utvidgat antalet avgiftsbelagda parkeringsplatser med 17 000. Om de hade kontrollerats med ordinära parkeringsvakter skulle det behövt anställas 80 personer till.

Istället testar kommunen ut ett nytt system där en anställd kör en bil utrustad med tio kameror. Den tar bilder av skyltarna på de parkerade bilarna. Bilderna skannas för att få registreringsnumret och på mindre än en sekund kontrolleras det om bilen betalat parkeringsavgiften eller inte. (Oslo har infört parkeringsautomater där man registrera bilnumret i samband med betalningen)

En parkeringsvakt på cykel följer efter och får informationen skickad till sin mobiltelefon.  Systemet är så effektivt att bilen kan läsa av 1 500 nummerskyltar på en timme, när den kör i 50 km/t. Parkeringsvakten kan samtidigt koncentrera sig om att skriva ut böterna.

Foto: Björn Lindahl

Camilla Tepfers har bjudits in för att tala till den nordiska konferensen i Stockholm om Framtidens arbetsliv.

Camilla Tepfers och Infutures arbetar med ett projekt för den danska renhållningskoncernen ISS, vars huvudkontor i Danmark har mer än 7 000 sensorer utplacerade i dörrar, fönster, stolar, konferansrum och luftkonditioneringsanläggningar. 

- Genom sensorerna  kan man se hur mycket ett mötesrum har använts. Renhållningsarbetarna har en Ipad, där de på varje våningsplan kan se hur områdena använts. De som är markerade med grönt behöver inte städas alls, de gula måste kontrolleras medan de röda har använts mycket och är smutsiga.

- Samtidigt måste vi vara varsamma med att informationen som samlas in inte kränker de anställdas integritet. Här finns det en kulturskillnad mellan Asien, där program för ansiktsigenkänning används i större grad än i Europa, säger Camilla Tepfers.

Foto: ISS

Med 500 000 anställda i 77 länder  inom catering, renhållning och annan service är ISS en gigant. Enbart de kontrakt företaget har om att göra rent motsvarar ytor på 19 miljarder kvadratmeter. Foto: ISS.

Att vara datakunnig blir allt viktigare, men hon vill gärna krossa myten om att de yngre är så mycket bättre på data än de äldre.

- Ser man på åldersgruppen 25-44 år använder 91 procent av dem sociala medier. I åldersgruppen 45-65 är andelen 68 procent, det vill säga 23 procentenheter lägre.

- Men det de yngre har är livsstilskompetens. Det är lätt att vi överdriver deras förmåga. Ser man på digital kompetens på arbetsplatsen - enkla saker som att kunna använda ett worddokument eller excelark, så minskar skillnaden mellan de ynge och äldre till nio procentenheter.

Inget digitalt lyft

- Det betyder att det inte blir det digitala lyftet som en del ledare tror om man byter ut 62-65-åringar med 23-25-åringar.  Tvärtom riskerar man att förlora kompetens - excelarket blir bara relevant om man känner till den företagsmodell man arbetar i. Där är de äldre bättre.

- Samtidigt är de yngre mer formbara , så vi säger inte att man inte ska anställa unga. Men det går inte att köpa sig fri från vidareutbildning genom att byta ut de anställda.

Vad blir då de viktigaste egenskaperna man bör ha på arbetsmarknaden för att få ett jobb även efter att den nuvarande digitaliseringsvågen rullat in?

- Det blir ännu viktigare att bli bättre på det som är unikt mänskligt, säger Camilla Tepfers som identifierat fyra egenskaper som anser blir viktiga:

1) Skaparkraft. Om maskinerna kan göra 23 av de 50 saker som jag gör i mitt yrke, måste jag bli bättre på de 27 andra. Fortfarande är människor bättre på kreativitet än maskinerna.

2) Informationskunnighet. Det gäller att kunna första vad som är relevant information. Att kunna stå emot bekräftelsetendenser som gör att vi riskerar att leva i informationsbubblor.

3) Social kompetens. Att kunna förstå känslor.

4) Fördjupningsförmåga. Att kunna jobba förbi "tråkighetspunkten"

- Den digitala världen är full av distraktioner. De som kan avstå från att se på kattvideor när det blir tråkigt har en fördel. Den egenskap som har visat sig vara den viktigaste av de som inte handlar om kunskap, för att få ett jobb, är att vara samvetsfull. 

- Det kan jämföras med att läsa en bok på 500 sidor och ta sig igenom de första 200 sidorma, som är tråkiga, för att få uppleva de sista 300 som ger den stora upplevelsen.

Montage: Björn Lindahl

Söt, men farlig för uppmärksamheten....

arkivert under:
Yrken med störst risk för automatisering

 

Yrke%
Matberedningsassistenter  64
Renhållningsarbetare  59
Arbetare inom gruvdrift, konstruktion, tillverkning, transport 59
Montörer 59
Mobilt anläggningsarbete 58
Sophantering 58
Jordbruk, skogsbruk och fiske 57
Stationärt anläggningsarbete 57

Källa: Nedelkoska, L. and G. Quintini (2018), “Automation, skills use and training”, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 202

Läs rapporten:
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment