Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Unge, arbeid og inkludering i Nytt svenskt samarbete kan halvera nyanländas väg till arbete
tema

Nytt svenskt samarbete kan halvera nyanländas väg till arbete

| Text: Gunhild Wallin

Tiden för utlandsfödda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden har kortats. Men fortfarande återstår stora utmaningar framför allt för kvinnor och lågutbildade. Ett sätt att underlätta deras etablering är förstärkt lokalt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna.

– Det roliga är att det ser ut att gå mycket bättre och om utvecklingen håller i sig minskar tiden för utlandsfödda att etablera sig på arbetsmarknaden från mellan sju och tio år till fem. Men utmaningarna är fortfarande betydande, konstaterar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson på en presskonferens den 31 januari.

Källa: Arbetsmarknadsdepartementet

Statistiken visar att det går snabbare att få jobb jämfört med tidigare år. Det tog åtta år innan hälften av flyktingarna hade jobb för de som kom till Sverige 2007. De som anlände 2014 ser ut att klara det på tre år.

När den nuvarande regeringen tillträdde i september 2014 formulerade den tidigt en önskan om att förbättra samarbetet mellan kommuner och Arbetsförmedlingen för att komma till rätta med framför allt ungdomsarbetslösheten. Redan i december samma år togs beslutet att tillsätta Delegationen för unga till arbete, som i dagligt tal förkortas till Dua, och vars uppgift är att stödja lokala överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Tanken var att arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till unga skulle få större genomslagskraft om de förankrades lokalt. 

Med delegationen följde också en summa pengar för att underlätta för kommuner och Arbetsförmedlingen att ta reda på hur ett samarbete skulle kunna se ut och för att därefter kunna ge ekonomiskt stöd till faktiska åtgärder. Från februari 2017 fick delegationen ett utökat ansvar och omfattar nu också samverkan kring nyanlända. 

Lil Ljunggren Lönnberg– Samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen har alltid förekommit, mer eller mindre, men under flera år hade Arbetsförmedlingens uppdrag varit att prioritera samarbetet med privata aktörer, berättar Lil Ljunggren Lönnberg, ordförande för Dua sedan starten.

Gärna långsiktigt samarbete

Efter valet 2014 åkte arbetsmarknadsminister Ylva Johansson runt i kommunerna och deltog i en rad träffar. En av frågorna till kommunerna var ”Vill ni samarbeta med Arbetsförmedlingen?”

– Svaret blev ett entydigt ja, men under förutsättning att samarbetet skulle vara långsiktigt och starkt. Därför har det varit viktigt att visa att samarbetet var på allvar. Det ska vara en del av ordinarie verksamheten och det ska finnas strukturer för samarbete. Vi har gett förutsättningar för detta och vi ser att tiden var mogen för samarbete, säger Lil Ljunggren Lönnberg.

Dua arbetade fram modeller för samarbete, gjorde analyser av vad som kunde behöva göras för att stötta de unga och skapade stödverktyg som kunde användas lokalt. Av Sveriges 290 kommuner har 287 slutit avtal med Arbetsförmedlingen vad gäller de unga arbetslösa. Det har inneburit att de fått möjlighet att teckna utbildningskontrakt och att de senare har kunnat ansöka om pengar till särskilda utvecklingsprojekt. Totalt delade Dua ut 104 miljoner kronor 2017.

När delegationen också fick uppdraget att främja samverkan om nyanlända har det skrivits nya överenskommelser för att samarbetet också ska omfatta dem och från och med 1 mars kommer det att finnas cirka 250 sådana överenskommelser. Arbetsförmedlingen har också stärkt sin verksamhet med drygt 100 nya företagsrådgivare och Dua har beviljat statsbidrag till kommuner förr att de ska kunna ge ett utökat stöd till företagen.

– Många arbetsgivare vill ta emot nyanlända, men behöver ett ”backoffice”. Det vill säga de behöver stöd och hjälp, säger Lil Ljunggren Lönnberg.

Lokala jobbspår

Redan när den nyanlände har sitt första samtal ska kommunen vara med och tillsammans med Arbetsförmedlingen och den enskilde göra en kartläggning och en plan som leder till arbete eller studier. Det ska vara en sammanhängande process där den nyanlände snabbt får börja med svenska för invandrare, SFI, och något annat.

 – Hela tanken är att snabba upp processen och i och med att det redan finns upparbetade samarbeten, så fungerar de också för nyanlända, säger hon.

Genom samarbetet har det skapats en rad så kallade lokala jobbspår. De tar utgångspunkt i de lokala arbetsgivarnas behov av kompetens, samtidigt som jobbspåren ska underlätta för de nyanlända att komma snabbare i arbete. I jobbspåren får den nyanlände möjlighet att lära sig de färdigheter som behövs inom ett visst yrke genom till exempel arbetsplatsförlagd utbildning som kombineras med svenskstudier.

Exemplen är många:

I Ljusdals kommun finns ett jobbspår inriktat på skogsbruk, där den nyanlände till exempel får undervisning i plantering, skogs- och virkeslära, kranköring och hur man sköter en motorsåg.

I turistorten Åre finns ett restaurangspår som tar upp olika kompetenser för att jobba i ett restaurangkök och där SFI undervisning kombineras med yrkessvenska. Åre har också ett barnskötarspår som bland annat innehåller grundläggande pedagogik, konfliktlösning och värdegrund i förskolan. Också inom detta spår ingår yrkessvenska. Gemensamt för samtliga spår, som kan vara upp till två år, är att de ska avslutas med säsongsanställning.

– Vi här på kansliet ser också att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna går bättre och lättare än vi hoppats. Hittills har vi arbetat fram system för samverkan. Nu vill vi följa upp vad det är som ger resultat, säger Lil Ljunggren Lönnberg.

Utmaningar återstår

Ungdomsarbetslösheten har minskat i Sverige under det senaste året. Likaså visar de siffror som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson presenterade den 31 januari att tiden för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden ser ut att ha minskat från mellan sju och nio år till fem.

Att säga exakt vad det beror på är svårt. En förklaring är högkonjunkturen, men arbetsmarknadsministern nämner också att systematiken i hur flyktingar tas emot i dag spelar roll och att det görs större utbildningssatsningar. Men även om utvecklingen går åt rätt håll poängterade Ylva Johansson att det återstår stora utmaningar. Den ena är de utrikesfödda kvinnorna, som har sämre arbetskraftsdeltagande än utrikesfödda män. Den andra är de lågutbildade. Utan gymnasieutbildning är det svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden och det gäller både inrikes- och utrikesfödda.

 – Vi måste finna metoder att få in dem som står långt från arbetsmarknaden - människor med funktionshinder och de som har språksvårigheter. Om konjunkturen vänder är det de som drabbas först och värst. De unga nyanlända måste få gå igenom gymnasieskolan genom att vi finner sömlösa övergångar till Komvux och att man har möjlighet att klara sig ekonomiskt, säger Lil Ljunggren Lönnberg.

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment