Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2019 i Det stormar omkring välfärdstjänsterna i Fundamental feltolkning ledde till norsk rättskandal
Fundamental feltolkning ledde till norsk rättskandal
tema

Fundamental feltolkning ledde till norsk rättskandal

| Text: Björn Lindahl, foto, Jan Richard Kjelstrup / ASD

Den beskrivs som den värsta rättsskandalen som drabbat Norge någonsin. Tusentals människor har anklagats för bidragsfusk när de tagit emot arbetslöshetsunderstöd och andra bidrag samtidigt som de befann sig utomlands. Så visar det sig att det inte var förbjudet – så länge det skedde inom EES.

I centrum av skandalen står Nav, den norska välfärdsmyndigheten där såväl arbetsförmedling, socialförsäkringar och kommunernas socialtjänst slagits ihop i en enda gigantisk organisation. Men skandalen drabbar i lika hög grad politikerna, domstolarna och medierna som inte ställde några frågor om det verkligen var rimligt att ett 50-tal personer dömdes till fängelsestraff och 2 400 till att återbetala belopp på flera hundra tusen kronor för att de inte förstått eller medvetet brutit mot regeln att bidragen bara gällde om man bor i Norge. En regel som myndigheterna alltså inte hade rätt att handhäva.

Inte ens ESA, domstolen som ska övervaka EES-avtalet som ger Norge, Island och Liechtenstein samma tillgång till EU:s fyra friheter som EU:s medlemsländer, reagerade när det började komma uppseendeväckande domar i den specialdomstol som frågor om socialförsäkringar hänvisas till, den sk Trygderetten.

Den 28 oktober inkallade arbets- och socialminister Anniken Hauglie till en presskonferens. Vid sin sida hade hon direktören för Nav, Sigrun Vågeng, och riksåklagaren Tor Aksel Busch.

Hon inledde med att be om ursäkt till alla de som drabbats och deras familjer.

Foto: Jan Richard Kjelstrup / ASD

Anniken Hauglie (Høyre) fick många frågor när hon kom till Stortinget för att redogöra om vad som skett i Nav.

- Men staten ska rätta upp felen som gjorts och betala kompensation, lovade hon.

Sigrun Vågeng, som leder Nav kom därefter med upplysningen att även om det står i den norska lagen ”att man måste uppehålla sig i Norge för att få arbeidsavklaringspenger, sykepenger och pleiepenger” så stred detta mot EU-förordningen om social trygghet som infördes 2012. Förordningen står över den norska lagen.

- Både Nav och domstolarna har tolkat detta fel. Vår tolkning är nu att vi från norsk sida inte kan förhindra eller neka ett sådant bidrag på grund av att den som har rätt till det uppehåller sig i ett EU- eller EES-land.

Även den norske riksåklagaren Tor-Aksel Busch bad om ursäkt och sa att även åklagarämbetet måste ändra sig:

- Den lärdom vi måste dra är att domstolarna måste gå igenom är inte bara fakta i målet, men de måste också granska även den rättsliga sidan av de anmälningar som kommer från offentliga myndigheter.

Att det norska folket på en och samma dag fick en ursäkt från såväl arbets- och socialministern, direktören för landets största myndighet och riksåklagaren har i alla fall aldrig skett tidigare.

"Gärna fått informastion tidigare"

Även om riksåklagaren i en bimening sa att han gärna skulle fått information tidigare var det en enad front: Här skulle det städas upp och de bästa personerna att göra det var de tre personerna själva. Det vill säga Tor-Aksel Busch hade för länge sedan meddelat att han avgår så det blev hans efterträdare Jørn Sigurd Maurud som fick hantera frågan. Han meddelade omedelbart att han var jävig, eftersom han är gift med en tidigare arbets- och socialminister, som eventuellt också har en del av ansvaret.

Statsminister Erna Solberg skyndade sig att säga att hon hade fullt förtroende för Anniken Haugli, som i sin tur sa att hon hade förtroende för Sigrun Vågeng. Även om Hauglie bad om att få redogöra inför Stortinget vad som skett, har oppositionen inte varit nöjd utan ställt en rad följdfrågor.

Stortingets minsta parti, Rødt,  presenterade redan på kvällen den 27 oktober ett misstroendevotum, som emellertid bara fick partiets ena röst. De övriga partierna vill avvaklta och se om det kan bevisas att hon inte handlat snabbt nog från det att hon fick information om att Navs lagtolkning var fel.

Alarmerande EU-dom

En dom i EU-domstolen redan i februari 2017 borde ha fått alarmklockorna att ringa. Den handlade om den brittiska kvinnan Linda Tolley, som 1993 blev så sjuk att hon inte kunde laga sin egen mat. Hon fick därmed en brittisk motsvarigheten till de bidrag som nu är i fokus i Norge. Nio år efter att hon fick bidraget flyttade hon och hennes man till Spanien.

Efter några år drog de brittiska myndigheterna slutsatsen att hon borde ha förlorat bidraget när hon flyttade till Spanien och stoppade bidraget. Mrs Tolley överklagade och vann till sist målet i EU-domstolen. (Det vill säga hennes man gjorde det, eftersom kvinnan hunnit dö innan domen).

Det som var speciellt är att Norge utnyttjade sin rätt enligt EES-avtalet att yttra sig om domen. Det är något Norge bara gjort ett tiotal gånger de senaste tre åren. Det norska yttrande var väl förberett och gick ut på att medlemsländerna själva bör få bestämma reglerna för den sortens bidrag.

I och med att Norge engagerat sig i frågan fick de också domen när den var avgjord. Enligt Aftenposten, som först skrev om Tolley-domen, tyder mycket på att den var avgörande för att Nav ändrade sin tolkning av EU-förordningen. Men om detta skedde redan 2017 borde inte någon dragit i nödbromsen redan då? Hur många justitiemord hann begås under den tiden, där bidragstagare anklagades, dömdes och i många fall fängslades?

Inte på jakt efter ministern - ännu

När alla utredningar är färdiga och kontroll- och konstitutionskommittén i Stortinget behandlat dem, kommer det bli klart om arbets- och socialministern och välfärdsdirektören får behålla sina jobb eller inte.

- Oppositionen är ännu så länge inte på jakt efter att fälla ministern, men det ses som en självklarhet att statsminister Erna Solberg väljer en tidpunkt när hon ger Hauglie silkessnöret. Bästa tips är att det sker strax innan jul, skriver den politiske kommentatorn Arne Strand i Dagsavisen.

Presskonferensen där Nav-skandalen blev offentlig

Alla som vill kan själva gå in och se presskonferensen (bilden ovanför) där Arbets - och socialminister Anniken Hauglie, till höger, berättade om den nya synen på vilka regler som gäller för de som tar med sig olika former av kontantstöd till EES. Längst till vänster riksåklagaren Tor-Aksel Busch och i mitten Navdirektör Sigrun Vågeng. Presskonferensen kan ses här.

EU-rätten trumfar nationella lagar

EU-förordningen om social trygghet avgör vilket lands sociala trygghetssystem en person som rör sig inom EU-området omfattas av. EU-bestämmelserna åsidosätter nationella lagar som står i strid med dem. Förordning 883/2004 gäller EU-länderna, och EES-länderna, det vill säga Island, Liechtenstein och Norge.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment