Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2020 i Tema: En hållbar integrering i Norge faller i integrationsindex - eller?
Norge faller i integrationsindex - eller?
tema

Norge faller i integrationsindex - eller?

| Text: Björn Lindahl

Norge har under de senaste fem åren förlorat sin position som ett av de tio länder i världen som har den mest inkluderande och generösa migrationspolitiken, enligt MIPEX 2020. Men vad betyder det?

Rapporten från MIPEX, som är ett internationellt samarbete om att mäta hur integrationspolitiken ser ut i 52 länder, kan verka som en dramatisk försämring. Talet gäller för fjolåret, 2019. Norge fick då ett indextal på 69, jämfört med 72 fem år tidigare. Index går till 100.

MIPEX kommer med med en rapport ungefär var vart femte år. Just nu håller resultaten i 2020-rapporten på att rullas ut. För att öka spänningen ocjh uppmärksamheten, sker det land för land. Hittills har Tjeckien, Portugal, Norge, Estland, Indien, Japan och Kina presenterats. Vi vet därför inte vilka tio länder som har en bättre integrationspolitik än Norge. Det får vi se först den 9 december, när hela rapporten lanseras. Finland får en egen presentation av sina indextal den 25 november och Island den 27 november.

Vad säger då indextalet för Norge? 

- Talet visar inte hur väl integrerade invandrarna i Norge är, understryker forskaren Jan-Paul Brekke på Institutt for Samfunnsforskning, ISF.

Skälet till det är att det inte finns ett direkt samband mellan hur migrationspolitiken ser ut och hur väl invandrare integreras. Som migrationsforskare påpekat kan ett land med mycket restriktiv politik, där bara de migranter som har högst utbildning får bosätta sig i landet, få en bättre integration av sina invandrare än ett land med öppnare gränser. MIPEX mäter inte heller asylsökande, utan bara arbetsinvandrare och deras familjer.

- Men talen är intressanta och ger en möjlighet att diskutera de ändringar som har gjorts i integrationspolitiken de senaste åren, säger Jan-Paul Brekke.

Det är forskarna på ISF som har försett MIPEX med informationen om Norge och institutet arrrangerade nyligen ett webinar om de nya resultaten.

Den norska medelvägen

- Norge har valt en medelväg jämfört med sina nordiska grannar. Det ligger bakom det mer inkluderande Finland och Sverige, men något framför sina mer restriktiva grannar Danmark och Island, säger Thomas Huddleston, som är direktör för MIPEX.

MIPEX finansieras delvis av EU och studerar integrationspolitiken på åtta områden. Ett område är till exempel om migranter likabehandlas på arbetsmarknaden, andra områden handlar om kraven för att bli medborgare, insatser som görs för att förhindra diskriminering och vilken tillgång invandrarna har till utbildning och hälsovård.

För varje område ges ett indextal . Genomsnittet av de åtta olika talen blir till det slutliga ”betyget” på ländernas politik.

- Norge får en hög placering vad gäller arbetskraftens rörlighet på arbetsmarknaden, där det ligger på fjärde plats tillsammans med Kanada, Tyskland och de övriga nordiska länderna, säger Thomas Huddleston. 

- Men politiken för familjeåterföreningar är mer motsatsfylld, eftersom Norge infört avgörande hinder för att familjer ska kunna återförenas, påpekar han.

”Norges nuvarande inställning uppmuntrar invånarna att behandla invandrarna som sina grannar, men inte nödvändigtvis som sina jämlika eller medborgare”, står det i rapporten om Norge från MIPEX 2020.

Enligt MIPEX hemsida är indexet det mest omfatattande, pålitliga och mest använda redskapet för att jämföra vad regeringar var regeringar gör för att främja integrationen av migranmter i Europa och resten av världen. 

Även om sambandet mellan politik och integration inte glasklart argumenterar ändå forskarna som gör MIPEX att politiska beslut, som till exempel hur många år man måste ha bott i landet för att bli medborgare,  är en signal om hur önskade migranterna är i landet.

Index är ett viktigt redskap för att mäta förändringar över tid. Det index vi kanske oftast stöter på är det som mäter inflationen - konsumentprisidex, eller KPI, som mäter vad olika varor och tjänster kostar från år till år. KPI har i Sverige beräknats för alla år sedan 1830. Samtidigt är det uppenbart att konsumtionen ändras - vi konsumerar inte samma saker idag som 1830. "Konsumentkorgen" har gradvis ändrats.

På samma sätt har MIPEX index ändrats, även om det inte verkar så när tidsserien 2007 - 2020 presenteras i den senaste rapporten:

 Källa Mipex 2020

Det kan verka som om exakt samma frågor har ställts under dessa år. I själva verket har det skett stora förändringar sedan den första rapporten lanserades 2004, då med ett annat namn och med mycket färre länder och områden. Så här har utvecklingen varit:

 Källa: Mipex

 När den första MIPEX-rapporten presenterades 2007 var ambitionen att hitta ett redskap som inte fanns inom EU då:

Bristen på tillförlitlig och jämförbar statistik  "gör det omöjligt att säga om medlemsstaterna uppnår sina egna mål och om de lever upp till de åtaganden de har gjort. Medan länderna systematiskt samlar in data om varje ko och kyckling i EU som en del av den gemensamma jordbrukspolitiken, är migration uppenbarligen för politiskt känslig och medlemsstaterna för olika för att systematiska, begripliga uppgifter ska samlas in" hette det i den första rapporten.

I de första rapporterna var tanken att MIPEX skulle vara ett instrument för migrationspolitiken inom EU. Med spindeldiagram var det möjligt att jämföra hur ländernas politik såg ut, som här mellan Sverige och Norge i rapporten från 2007:
Grafik från Mipex
Ju större fält som är täckt, desto generösare är migrationspolitiken. De streckade områdena visar bästa, respektive sämst praxis inom EU. Norge jämfördes på samma sätt, även om det inte är en medlem. Sverige hade då den bästa praxisen av alla EU-länder.
I takt med att MIPEX ökade från 15 till 52 länder och samtidigt ökade både de områden som undersöktes med hälsa och undervisning, samt antalet frågor från 99 till 167 år 2015, blev insamlingen allt mer krävande.
I årets rapport har därför antalet frågor skurits ned till 58. MIPEX hävdar att detta kunnat ske utan att rangordningen på länderna ändrats och att indexet mäter samma saker: 

I den femte utgåvan (MIPREX 2020) har vi skapat en kärna av indikatorer som har uppdaterats för perioden 2014-2019. MIPEX täcker nu hela perioden 2007-2019.

Processen inleddes med att vi reviderade indikatorena som används i MIPEX. För att säkra kontinuiteten, beslöt vi oss för att välja en kärna av indikatorer från den ursprungliga listan på 167 indikatorer i MIPEX 2015.

Med andra ord, alla MIPEX-indikatorer var inte nödvändiga - om ett land har politiken A, så är det en hög sannolikhet för att det också har politiken B,C,D och E, vilket betyder att MIPEX bara behöver indikatorn A och inte de fyra extra indikatorerna B, C, D och E.

I jämförelsen med konsumentprisindex skulle man kunna säga att det vore som om den  statistiska centralbyrån skar ned antalet produkter och tjänster som mättes med två tredjedelar. Motiveringen kunde vara att man upptäckt att de som köper blöjor också köper barnmat (om de varorna ingick i KPI) och att det räckte med att hämta in det ena priset.

Enligt MIPEX går inte det ut över kvaliteten:

Sammanräkningen av kärnan av indikatorer stämmer överrens med  sammanräkningen från hela samlingen av indikatorer, vilket innebär att rangordningen av länderna och trenderna är stämmer.

För Norges del skedde den största förändringen de senaste fem åren 2017. Då infördes ett inkomstkrav för att få permanent uppehållstillstånd, samt språktester och samhällskunskapsprov för de som vill bli norska medborgare. På den positiva sidan har Norge från årsskiftet i år gjort det möjligt för invandrare att ha dubbelt medborgarskap.

Så budskapet kunde ha varit: Norge ökar i MIPEX index från 68 till 69 om man ser på perioden 2018 till 2019. Landet tillhör inte längre de tio länderna med den bästa integrationspolitiken, men har å andra sidan en elfte-placering på en lista med 52 länder istället för 38. För den som vill går det också att se hur det nya indexet ser ut i förhållandet till det gamla:

AIN: Grafikk, Tall fra Mipex 2015 og 2020

I diagrammet ovanför - som AIN konstruerat - visar vi hur Norges spindeldiagram såg ut i 2015-rapporten, jämfört med vad 2020-rapporten visar för samma år. I bägge fallen gäller svaren för år 2014. Som synes överlappar inte de två mätningarna helt.


arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment