Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2021 i Tema: Striden om minimilöner i Sex EU-parlamentariker om minimilöner
tema

Sex EU-parlamentariker om minimilöner

| Text: Bengt Rolfer och Gunhild Wallin

Direktivförslaget om lagstadgade minimilöner har ännu inte behandlats av Europaparlamentet. Men för drygt ett år sedan uppmanade parlamentet med bred majoritet (422 röster mot 131) kommissionen att lägga fram ett förslag för att säkerställa att varje arbetstagare i unionen får en rättvis minimilön.

Vi har frågat några nordiska EU-parlamentariker vad de tycker om EU-kommissionens direktivförslag.

Collage av bilder

Bilderna visar, från överst till vänster: Eero Heinäluoma, Sirpa Pietikäinen, Jessica Polfjärd, Nikolaj Villumsen, Karen Melchior och Helen Fritzon. Fotokreditering sist i texten.

Jessica Polfjärd, Moderaterna, Sverige:

- Moderaterna har redan från början påtalat att det är ett hot mot vår nordiska arbetsmarknadsmodell. Schyssta löner och rimliga villkor ska naturligtvis gälla, men EU bör inte ges långtgående inflytande över vår fungerande partsmodell och dess rätt till självständighet och avtalsfrihet. I det här läget hade en rekommendation från EU varit att föredra, framför ett direktiv. Vi kommer fortsätta motverka detta och det hade varit välkommet om vi redan från början hade haft större svensk samsyn i frågan. Det är beklagligt att de svenska Socialdemokraterna i stället drivit på utvecklingen som gjort att det här förslaget nu ligger på bordet.     

Helene Fritzon, Socialdemokraterna i Sverige:

- Intentionerna med EU:s ambition om att minimilön ska bidra till att fler ska få möjlighet att leva ett värdigt liv, oavsett var man arbetar, är goda. Men vi kan inte acceptera ett förslag som riskerar att urholka den svenska modellen som arbetarrörelsen har kämpat för i decennier och som har tjänat oss väl. Därför är vi mycket kritiska till att EU valt att gå vidare med ett direktivförslag som riskerar att äventyra vår nationella lönebildningsmodell och parternas autonomi. Det innebär att EU tar ett tydligt kliv mot ökad överstatlighet på områden som parterna i Sverige i huvudsak sköter själva. EU har enligt fördraget heller inte har rätt att lagstifta om lön.

Eero Heinäluoma, Socialdemokraterna i Finland

- Den sociala dimensionen är en viktig del av EU:s prioriteringar och minskad ojämlikhet är central för EU-samarbetet. I takt med att det ekonomiska samarbetet fördjupas måste även arbetarnas position värnas. Jag välkomnar förslaget och ser minimilönen som en del av EU:s sociala ansvar. Direktivet definierar inga lönenivåer och ingriper inte i nationella förhandlingssystem, men kan bli ett instrument för att stimulera löneökningar, speciellt I länder med låga minimilöner. Det kan utgöra ett skyddsnät för arbetare som inte är med I facket och det skulle också skydda arbetsgivarna mot osund konkurrens.

Sirpa Pietikäinen, Samlingspartiet i Finland

- Kommissionens förslag som det nu ser ut är en bra modell. Det innebär alltså att kollektivavtal alltid är den metod som ska prioriteras. Bara om ett sådant system inte finns på plats så ska det nu föreslagna reglerna träda in. I länder där kollektivavtalsförhandlingar inte existerar på samma sätt som i Norden kan ett direktiv om tillräckliga minimilöner fungera bra.

Karen Melchior, Radikale Venstre, Danmark

- Jag tycker att förslaget till direktiv är ganska bra. Det innebär en förstärkning av avtalsmodellen och att arbetsmarknadens parter blir mer indragna. Det finns ett stort motstånd mot förslaget i Danmark, men jag tycker det är en automatisk reaktion. Arbetsmarknadens parter vill inte ha en ram för sitt arbete och lyfter fram en osäkerhet kring hur det ska fungera. Det tycker jag är en ogrundad rädsla och har heller inte hört något övertygande argument. Kommissionen fastställer ju inte nivån på minimilönen, utan att varje land ska finna rimliga lönevillkor för alla i samhället och så är det ju inte i många länder idag. Att styrka förhandlade löner är fair och rättfärdigt.

Nikolaj Villumsen, Enhedslisten, Danmark

- Direktivet hjälper i verkligheten inte någon. Det ställer inga bindande krav på de länder som redan har en lagbestämd minimilön och samtidigt görs inga undantag för länder med hög facklig organisering, som Sverige och Danmark.  Det råder inga tvivel om att lönen är alldeles för låg i många EU-länder. Men i stället för att låta EU få inflytande över våra löner, så borde vi agera målinriktat för att stärka den fackliga organiseringen i EU-länderna och tillsammans kämpa för att höja lönerna. 

Om vi ger EU rätt att bestämma över våra löner, så riskerar vi att den makten i framtiden används för att kräva lönesänkningar. Förhandlingar av kollektiva överenskommelser är kärnan i den danska arbetsmarknadsmodellen. Därför är direktivet i grunden en försvagning av modellen. Jag hoppas vi lyckas stoppa det med det gula kortet.

Fotokreditering:

Eero Heinäluoma - stortinget.no

Sirpa Pietikäinen -  sirpapietikainen.net

Jessica Polfjärd -  European People's Party

Nikolaj Villumsen - Wikipedia

Karen Melchior - European Union/Giedre Daugelaite

Helen Fritzon - Bengt Rolfer

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment