Hur svårt kan det va´?

 - Som goda grannar är vi beroende av varandra. Då är det bra att grannar har arbete och företag får kompetens, säger Stefan Hörberg, VD för HP Tronic och en av de företag som är aktiva i projektet ”Hur svårt kan de va´?”

Det har gått ett år sedan näringslivet i Södra Småland tog initiativet till ett möte för att diskutera vad de tillsammans skulle kunna göra för de arbetslösa ungdomarna i regionen och samtidigt tillgodose sina egna behov av kompetens.  50 företag möttes på landshövdingens residens och diskuterade hur situationen för de unga såg ut och vem som bär ansvaret för att få de unga i arbete.  Med på mötet var också Arbetsförmedlingen och informerade om sina resurser. 

På mötet sattes upp konkreta mål. Man skulle skapa en modell som hjälpte de unga arbetslösa att komma ut i jobb. Man räknade också ut vilka insatser som skulle behövas av näringslivet och konstaterade att insatsen inte behövde bli så stor. Målet var att 800 arbetslösa ungdomar i åtta kommunerna skulle få chansen att komma ut i arbetslivet som praktikanter eller lärlingar och då skulle det räcka med att två procent av företagen i regionen engagerade sig.  En viktig del i arbetet har också varit att skapa arenor för samarbete. ”Hur svårt kan de va´?” har till exempel blivit en del av TvärdraG, ett tvärregionalt projekt som vill sätta regionen på kartan och attrahera kompetens och där både näringsliv och offentlig sektor samarbetar. Man jobbar också tillsammans med Framtid Kronoberg, ett socialfondsprojekt som riktar sig till arbetslösa ungdomar mellan 16-29 år.

- Ett viktigt mål var att samla ihop de resurser som finns och det har nu resulterat i det vi kallar lärlingspaketet. På så sätt blir kommunikationen enklare mellan företagen och de unga arbetssökande, men också mellan företagen och Arbetsförmedlingen, säger Karin Palmér, projektledare för TvärdraG, där projektet ”Hur svårt kan de va´?” ingår.

Kontinuerligt stöd

Lärlingspaketet innebär att den arbetslöse får en fyra veckor lång introduktion, där den unges situation kartläggs. Därefter sker en matchning mellan ungdom och arbetsgivare som leder till en lärandepraktik där utbildning kan ingå under en till tre månader. Därefter sker en anställning under sex månader med bidrag från Arbetsförmedlingen. Under hela perioden får den unge stöd av en coach. HP Tronic i Ljungby nappade på detta och tog emot tio lärlingar. Företaget tillverkar industriella elsystem, kablage och testsystem och har idag har cirka 125 anställda. De är också verksamma i Kina.

- Vi blev intresserade för att det just nu sker en kraftsamling kring de unga arbetslösa och för att det var en bra paketering med coacher från Arbetsförmedlingen särskilt avsatta för Lärlingspaketet och att det varit lätt att få kontakt med Arbetsförmedlingen, säger Stefan Hörberg, VD för HP Tronic.

Han är positiv till att de unga fått mycket stöd från Arbetsförmedlingen och att de stått för kostnaden för utbildning av de unga. HP Tronic har stått för handledning och också tagit in en 70-årig medarbetare som fungerat som en förebild för de unga om hur livet på en arbetsplats går till både vad gäller själva produktionen, men också socialt, till exempel betydelsen av att komma i tid.

- Som arbetsgivare ska man vara klar över att det tar mycket tid att ta in lärlingar. Samtidigt ser man, hör och känner vad jobbet betyder för dem, säger Stefan Hörberg. 

HP Tronic jobbar också med ungdomar på lite längre sikt. De är fadderföretag för en sjundeklass som följer företaget, liksom företaget följer dem. Det är en del i ett större projekt och tanken är att redan tidigt göra de unga medvetna om vilka jobb som finns på orten och ge dem chansen att skaffa den utbildning som krävs för att bli kvar. 

Ett ökat samhällsansvar

Karin Palmér på TvärdraG är väldigt positiv till att näringslivet själva tagit initiativet till en satsning på ungdomsarbetslöshet. Resultatet efter år visar att många fler unga arbetslösa kommit i praktik eller jobb.

- Vi ser idag att näringslivet tar ett större ansvar än förr för att göra regionen attraktiv och arbetet med de unga arbetslösa sker både utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv och ett ökat samhällsansvar, säger hon.

Hon konstaterar att det har varit viktigt att näringslivet själva engagerat sig och berättat hur de vill jobba, att de till exempel visat på betydelsen av att systemen är enhetliga och begripliga och att företagen har fasta kontaktpersoner på Arbetsförmedlingen. 

- Ha man inte med sig näringslivets engagemang blir det lika svårt att finna former gemensamt ansvar för de unga arbetslösa. Då blir det lika svårt som vanligt, säger Karin Palmér.

Och näringslivets engagemang inspirerar. Förra veckan kom ett pressmeddelande från Ljungby kommun, där kommunen utmanar näringslivet genom att lova att anställa lika många arbetslösa ungdomar som näringslivet i kommunen tillsammans klarar.