Starka siffror för den nordiska arbetsmarknaden

De nordiska länderna befinner sig i olika faser av konjunkturen, men gemensamt för dem alla är att det ser ganska, eller mycket ljust ut.  I Danmark är arbetslösheten på en av de lägsta nivåerna på 40 år. Det är bara åren 2007 och 2008 som den varit lägre, konstaterades det på det nordiska arbetsministermötet i Oslo.

Källa: Eurostat

Den kraftiga nedgången i sysselsättningen som skedde efter finanskrisen 2008 har nu återhämtats i flera av länderna. Spännvidden stor, med en sysselsättningsgrad i Finland år 2016 på 69,1 procent jämfört med Islands 86,6 procent. Men även i Finland förväntas sysselsättningen passera 70 procent nästa år och 2019 ligga på 70,5 procent, enligt den nordiska konjunkturrapporten.

Island har haft den starkaste tillväxten men har emellertid redan passerat sin konjunkturtopp. 2016 var tillväxten hela 7 procent, medan tillväxten i år beräknas bli 5 – 6 procent. Turistindustrin har varit mycket stark, men det finns tecken på att tillväxttakten börjar dämpas även där. Arbetsmarknaden är pressad och behovet av arbetskraft fylls allt mer av utländsk personal. Trots pressen i ekonomin har inflationen hållit sig låg.

Den näst högsta tillväxten inom Norden finns i Sverige, som passerade sin konjunkturtopp redan 2015, då tillväxten var 4,5 procent. 2016 var den 3,3 procent, medan talet i år beräknas sluta på 3,1 procent. Att bruttonationalprodukten, bnp, ökar med mer än 3 procent tre år på rad har inte skett sedan 1998.

Ett skäl till de starka siffrorna är att investeringarna är höga. Det byggs fler nya bostäder än vad det har gjorts sedan 1970-talet, då en miljon bostäder skulle byggas under en tioårsperiod.

Arbetslösheten i Sverige har fallit sedan 2014 och är nu på sin lägsta nivå sedan 2008. Det är framförallt bland ungdomar (15 - 24 år) som arbetslösheten minskat. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta sedan 2003. Under 2018 förväntas arbetslösheten falla till 5,9 procent.

Källa: Nordic Economic Outlook 2017. * Siffran för Norge gäller fastlandsekonomin, det vill säga utan oljenäringen.

Den danska BNP-tillväxten beräknas nå upp i sin högsta nivå sedan 2006, med en tillväxt på 2,0 procent i år. De främsta drivkrafterna är exporten och den privata konsumtionen.

Högst arbetslöshet har Finland, men den har sjunkit från 9,4 procent år 2015, till 8,6 procent i år. Den förväntas minska till 7,8 procent år 2018.

Källa: Nordic Economic Outlook 2017

Den finska konjunkturuppgången är i ett tidigare stadium. Den drivs av starkare export för landets traditionella produkter som papper, verkstadsindustrin och kemiska produkter.

Kombinerat med en stor byggaktivitet och en relativt snabb ökning av bnp kommer det att påverka sysselsättningen. Förutom den registrerade arbetslösheten finns det också en stor dold arbetslöshet. Tillsammans handlar det om nästan 400 000 personer.

Det är tio gånger fler än i Norge, där arbetslösheten, trots betydligt mindre oljeinvesteringar, inte ökade till mer än 4,7 procent år 2015. Oljepriset har nästan fördubblats jämfört med sin lägsta nivå 2016. Arbetslösheten faller nu även i den södra och västra delen av Norge, där oljeindustrin är starkast. En svagare krona har gjort att exporten av andra produkter än olja och gas har ökat. I år beräknas bnp för fastlandsekonomin öka med 2 procent, vilket är dubbelt så mycket som året innan.

I Danmark är uppgången bred och bnp förväntas öka snabbare än vad den gjort sedan 2006. Tillväxten i år förväntas bli på 2 procent, och 1,8 procent nästa år. Enligt Nordic Economy Outlook har sysselsättningen ökat med 150 000 personer sedan 2013. Enbart i fjol hittade 50 000 personer ett jobb. Denna trend förväntas fortsätta så att den totala sysselsättning kommer att öka till nästan tre miljoner personer. Det närmar sig den högsta nivån någonsin.

 En lite mer blandad utveckling har det varit för den mest sårbara gruppen - ungdomar som varken är i utbildning eller har jobb. 

Källa: Eurostat

Ser man på åldersgruppen 16-24 år har andelen sjunkit i förhållande till topparna som nåddes 2009, bortsett från i Danmark och Norge. De två länderna låg innan finanskrisen på de lägsta nivåerna i Norden.  Andelen har ökat något de senaste åren, så att de nu ligger högre än 2009.