Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2018 i Norska arbetsgivare: de som arbetstränats hamnar längre ned i bunken
forskning

Norska arbetsgivare: de som arbetstränats hamnar längre ned i bunken

| Text: Björn Lindahl

Arbetslöshet i unga år har en stigmatiserande effekt som kan vara länge. Det finns det omfattande forskning som visar. Men är det alltid bättre att jobba, oavsett kvaliteten på jobbet? Kan det rentav vara bättre att avstå? Kan en arbetsmarknadskurs förvärra möjligheten att anställas?

Hittills har den allmänna uppfattningen varit att alla jobb är bättre än inget och att en arbetsmarknadskurs kan öka färdigheterna för de arbetslösa.

- Den mest använda arbetsmarknadsåtgärden för unga i Norge är arbetsträning. Nyare analyser har dokumenterat att unga som har deltagit på arbetsträning har mindre sannolikhet att komma in på arbetsmarknaden, säger Christer Hyggen, som är forskare på Senter for velferds- og arbeidslivsforskning på OsloMet – storbyuniversitet.

Tidigare studier som har gjorts visar att sannolikheten att bli anställd minskar med hela 35 procent, jämfört med en arbetslös som inte har deltagit i arbetsträning.

Men det är inte bara arbetsmarknadsåtgärder som kan vara stigmatiserande. Även den sorts jobb som kallas ”deskilling” kan ha en liknande effekt. Med deskilling menas att jobben är så enahanda att den utbildning eller erfarenhet som man har blir mindre relevant. En studie som gjorts i Norge och Schweiz visar att det är fallet. Vissa arbetsgivare i vissa branscher anser att det är bättre att vara arbetslös än att ha arbetat flera år på ett callcenter.

Det man inte vetat så mycket om är orsaken till att sannolikheten för att få jobb minskar på grund av arbetsträning eller fel sorts jobb. I bägge fallen handlar det delvis om en inlåsningseffekt – de som deltar i arbetsträning eller sitter på ett callcenter är upptagna av det och söker inte jobb lika aktivt som de som är arbetslösa.

Men kan det också handla om inställningen hos arbetsgivarna?

Den hypotesen har testats i ett forskningsprojekt i EU som kallas NEGOTIATE och som nu avslutats.  Sammanlagt 20 600 CV skickades till 1 920 arbetsgivare i fem olika branscher i fyra europeiska länder. Arbetsgivarna ombads att ta ställning till hur de skulle klassat en ansökan från en person som hade en CV som såg ut som den forskarna skickade. Arbetsgivarna valdes ut för att de annonserat ut en tjänst. De ombads först att klassa meritförteckningarna på en skala från 0 till 10, där noll innebar att det nästan var uteslutet att en sådan kandidat skulle anställas. Därefter bads de att jämföra de tre toppkandidaterna med varandra.

Kvalifikationerna hos de fiktiva ansökarna varierade vad gällde yrkeserfarenhet, utbildning, perioder med arbetslöshet och kön.

Eftersom de fyra länderna - Norge, Schweiz, Bulgarien och Grekland - både har likheter och olikheter kunde forskarna jämföra hur olika profiler bedömdes under olika förhållanden. En hypotes var bland annat att stigmatiseringen av att ha varit arbetslös är större i länder med låg arbetslöshet än i Grekland, där den efter finanskrisen kom upp i 50 procent för ungdomar.

Samtidigt varierar risken för en arbetsgivare att anställa en person med hur sträng arbetslagstiftningen är. I ett land som Norge, där det är svårt att avskeda folk, borde det vara mer avskräckande för en arbetsgivare att anställa en arbetstagare med tveksam bakgrund än i Schweiz där sysselsättningsskyddet inte är lika starkt.

Ett av resultaten av undersökningen var att Norge är det land där arbetslöshet, definierad som en period på 10-20 månader, resulterade i den största stigmatiseringen. Kandidaterna som hade en sådan uppgift på sin CV rangerades 1,1 poäng lägre än andra. I Schweiz var siffran 0,7 poäng. I Bulgarien och Grekland var effekten så liten att den gränsade till att vara statistiskt säker, 0,4 poäng, respektive 0,3 poäng.

Okvalificerat arbete (unskilled work) definierades som att kandidaten arbetat fem år på ett callcenter. Här var effekterna betydligt större än för den kortare arbetslöshetsperioden. Effekten var fortfarande störst i Norge. Där rutschade kandidater med en sådan CV ned 3,4 poäng. Bulgarien kom överraskande på andra plats, med 3,3 poäng. Effekten i Schweiz var 2,4 poäng och i Grekland 2,2 poäng.

I undersökningen av de norska arbetsgivarna ställdes också frågan hur arbetsgivarna bedömde meritförteckningar där det framgick att kandidaten hade deltagit i ett arbetsmarknadsprogram organiserat av NAV.

Även detta uppfattades negativt, istället för positivt, av arbetsgivarna. Sådana kandidater fick 2,8 lägre poäng än de som inte hade deltagit på offentliga arbetsmarknadsprogram.

Den analys som Christer Hyggen gjort av resultaten för effekten av arbetsträning är med andra ord att den har en signifikant negativ effekt på hur arbetsgivarna bedömer den kandidaten.

-        Den slutsats som kan dras är att det är viktigt att också forska på tillgångssidan, det vill säga mekanismerna på arbetsgivarsidan, och inte bara fokusera på individen. Det är också viktigt att arbetsmarknadsåtgärder utformas så att man också ser på kvaliteten av de jobb som erbjuds, säger Christer Hyggen.

Hans studier har lett till debatt i Norge. Sigrun Vågeng, som är direktör för den norska välfärdsmyndigheten NAV, ansåg att den bild som gavs I medierna var skev:

- Vi kan alltid förbättra oss och arbetsmarknadsåtgärderna är inget undantag. Men väldigt många får faktiskt ett jobb efter att ha startat i en praktik, skriver hon.

- Vi behöver mer forskning på vad som fungerar och det som inte fungerar, så att vi kan justera åtgärderna i förhållande till det.

- Åtgärder är inte magi, men rätt åtgärd till rätt person I rätt sammanhang, har en positiv effekt, skriver hon på NRK Ytring.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment