Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2019 i Ny finsk policy för arbetsmiljön
Nyhet

Ny finsk policy för arbetsmiljön

| Text: Björn Lindahl

Den psykosociala belastningen i arbetet kommer att öka när arbetslivet ändras i allt snabbare takt. Därför måste riskbedömningen göras på ett mer heltäckande sätt. Det är huvudbudskapet i den nya policy för arbetsmiljön fram till 2030, som det finska Social- och hälsovårdsministeriet utarbetat.

 Den nya policyn, med medicinalrådet Riitta Sauni som redaktör, är ett dokument som också arbetas fram i samarbete med arbetsmarknadsorganisationer och andra samarbetspartner.

- Den nya policyn innehåller de viktigaste frågorna som också var en del i den tidigare policyn, men nu betonas förändringar i arbetslivet och utmaningarna av arbetet i framtiden, säger Riitta Sauni.

- Ett mål för policyn är att arbetet ska vara sunt och säkert på alla arbetsplatser oberoende av hur arbetet utförs. Vid riskbedömning bör såväl fysikaliska, kemiska, biologiska, fysiska, psykiska som sociala risker beaktas på ett heltäckande sätt, säger hon.

Arbetets karaktär, arbetsplatserna och yrkena förändras emellertid, vilket gör det nödvändigt att kontinuerligt uppdatera policyn.

Färre rutinartade jobb

De rutinartade jobben blir färre, samtidigt som både sådana jobb som kräver mycket yrkesskicklighet och sådana som kräver lite yrkesskicklighet troligen ökar i framtiden, påpekas det i policyn:

”Sannolikt minskar den fysiska belastningen, eller åtminstone förändras den. Samtidigt ökar den psykiska belastningen och kraven vid tankearbete får större tyngd. Artificiell intelligens kommer att komplettera även sådant arbete som kräver hög kompetens.”

Det som driver på förändringen är megatrender som digitalisering, globalisering, demografi, urbaniseringen och klimatförändringar. Det gör i sin tur at arbetskraften, arbetets innehåll och framför allt förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare ändras.

- Eventuella risker med ny teknik och olika arbetsformer bör identifieras, förhindras och minimeras. Samtidigt bör man dra nytta av de positiva möjligheter som den nya tekniken och sättet att organisera arbetet kan ge, säger Riitta Sauni.

Fler dör i Sverige, rekordlågt i Finland

I Sverige har det skett en förvärring av statistiken över hur många som dör i arbetet.

- Bara hittills i år har tolv personer omkommit i jobbet. Det är oacceptabelt, skrev sex svenska ministrar i ett gemensamt debattinlägg i mars i år.

Sverige har i sin arbetsmiljöstrategi för 2016-2020 satt målet noll olyckor med dödlig utgång. I Finland har Nolla tapaturmaa (Noll olyckor) varit en framgångsrik verksamhet sedan 2003. Målet är enligt den nya finska policyn inte att se som ett numeriskt mål, utan siffran uttrycker en vision att sträva emot. 2017 var det 14 personer som dog i arbetet i Finland.

- Siffran är rekordlåg, men utifrån ett enskilt år går det ännu inte at dra slutsatser om någon bestående minskning av antalet olycksfall i arbetet, påpekar Riitta Sauni.

Också främjande av funktions- och arbetsförmåga samt anställbarhet betonas mer än tidigare. Både ur mänsklig synvinkel och med tanke på samhällsekonomin är det viktigt att sörja för att de som är i yrkesverksam ålder har god arbets- och funktionsförmåga, att människor har ett långt arbetsliv och att partiellt arbetsföra har möjligheter att delta i arbetslivet.

Riktlinjer viktiga i politiskt vakuum

Statsminister Juha Sipilä och hans regering avgick den 8 mars i år på grund av att den misslyckades få igenom sin hälso- och landskapsreform. Ännu har ingen ny regering efter valet den 14 april bildats.

I ett politiskt vakuum är det viktigt att det finns riktlinjer för vilka prioriteringar som ska göras av departement och ämbetsverk. 

I Finland har det utvecklats en praxis att  alla regeringar ska ha en majoritet bakom sig i Riksdagen.  Mest troligt blir det en av valets vinnare, Socialdemokraterna, som bildar regering tillsammans med några av de andra partierna.

Hur lång tid det kommer ta är svårt att veta. Risken finns för blockeringar på samma sätt som i Sverige, där det tog 134 dagar efter valet att bilda ny regering.

”Finland ärver svenskt huvudvärk” var rubriken på en analys i danska Politiken, som påpekar att Sannfinländarna inte längre anses kunna delta i en regering på grund av att partiledaren Jussi Halla-aho har gjort partiet ännu mer högerpopulistiskt, efter att det splittrades 2017. Alla partiets ministrar bildade då ett nytt parti, Blå framtid, som emellertid bara fick en procent av rösterna i valet och därför försvunnit ut i den politiska ödemarken.

"Värdegrunden hos Sannfinländarna skiljer sig så markant från andras och då den samtidigt är utgångspunkt för allt annat kan inte partiet i nuvarande form och med nuvarande partiordförande bli ett regeringsparti", skriver Tommy Westerlund i Hufvudstadsbladet.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment