Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Direkte fra i Direkte fra Reykjavik: i Direkt från Reykjavik: Krisen gav nya idéer
Kommentar

Direkt från Reykjavik: Krisen gav nya idéer

| Text: Björn Lindahl

- Island har ofta kommit efter de andra nordiska länderna. Det industrialiserades senare och det tog längre tid att organisera samhället här. Vi upplevde också en bankkris sist av dem alla, sa Islands president Ólafur Ragnar Grímsson när han öppnade jubileumskonferensen för det gränslösa nordiska arbetsmarknaden i Reykjavik.


Det känns lite förmätet att argumentera mot en president efter bara två dagar på ön. Men bilden av ett land som kommer lunkande efter de andra stämmer emellertid inte överens med det intryck som en besökare får. I alla fall inte om man ser ut från det hypermoderna operahuset mot Reykjaviks nya skyline av höga hus som växt upp runt hamnen.

När Arbeidsliv i Norden besökte Välfärdsvakten, arbetsförmedlingen och arbetsgivarorganisationen innan konferensen började var det snarare känslan av att här tänks det mycket nytt vi satt igen med:

Välfärdsvakten skulle se till att de motåtgärder som sattes in för att bekämpa krisen som drabbade landet 2008 verkligen riktades mot dem som behövde det mest. Därför började ny information samlas in som inte alltid gav det förväntade resultatet. Barnen drabbades inte särskilt mycket av krisen – tvärtom, många fick det faktiskt bättre eftersom föräldrarna fick mer tid för dem. Nu ska de sociala indikatorerna exporteras till andra nordiska länder.

Arbetsförmedlingen sneglade nog på vad andra nordiska länder gjort under sina bankkriser. Men det var ändå en tydligare satsning på utbildning som präglade åtgärderna. Krisen sågs som en möjlighet att vidareutbilda dem som aldrig fullfört gymnasieskolan.

Arbetsgivarföreningen och fackförbunden har enats om att bekämpa löneskillnaden mellan kvinnor och män genom en egen könsrevision. Ett 20-tal företag har redan varit igenom processen att låta en revisor godkänna eller underkänna företagets lönepolitik.

Det är bara tre av många exempel på att en kris också innebär att det måste tänkas nytt. Den gränslösa nordiska arbetsmarknaden var för 60 år sedan en sådan idé: Ingen annan stans i världen fanns det ett sådant radikalt regionalt samarbete 1954. 

Island följde visserligen efter de fyra stora nordiska länderna på det sätt som landets president beskrev. Först 1983 kunder islänningarna fritt söka arbete i andra nordiska länder. Men när de väl kom med så blev de snabbt det land som flyttade mest till andra nordiska länder, i förhållande till befolkningen, enligt Siv Friðleifsdóttir ordförande i Gränshinderrådet som ställde ett antal frågor till deltagarna på jubileumskonferensen.

Förvånansvärt många trodde att det var svenskarna som flyttade mest. Undrar vad det kan bero på?

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment