Den oplanerade medierevolutionen

Finnemann leder Center for Internettforsking (cfi.imv.au.dk), som upprättades för fem år sedan för att stärka forskningen om Internet i Danmark. I sin bok ”Internettet i mediehistorisk perspektiv” gör han en bred genomgång av de många teorier som lanserats om hur Internet kommer att påverka världen.

Det som gör Internet så fascinerande – och samtidigt svårt – att studera, är att det inte vuxit fram genom något politiskt beslut. Det är inte som det amerikanska rymdprogrammet, där president John F Kennedy satte målet att inom tio år placera en människa på månen.

Internet växte fram utan någon övergripande plan. Om någon från början sagt att målet var att koppla ihop 600 miljoner datorer över hela världen så att de kunde kommunicera med varandra, hade det nog funnits många tveksamma politiker.

Istället har Internet växt fram i ett ostrukturerat samarbete mellan kommersiella, offentliga och inte minst personliga initiativ. Det klassiska exemplet är det som är själva kärnan i Internet, The World Wide Web förkortat www.

Det bygger på att sättet att sända information standardiserades genom det så kallade http-protokollet, och att ett gemensamt programformat för dokumenten, htlm, utarbetades.

- Hela idéunderlaget och det konkreta protokollskrivandet utformades på eget initiativ av Tim Berners-Lee, som visserligen var anställd på den europeiska fysikforskningsanläggningen CERN, men som inte hade det som arbetsuppgift, påpekar Finnemann.

Det är möjligt att Tim Berners-Lee kommer att få samma plats i historieböckerna som Johannes Gutenberg, som uppfann boktryckarkonsten i Europa 1452.

Resultatet av att Internet etablerades är i alla fall att det redan blivit det medium som bäst speglar den mänskliga tillvaron i all sin brokighet:

Från vårt till synes omättliga behov av pornografi och kändisar, till information om den senaste utvecklingen i kvantfysiken; från demokratiska gräsrotsrörelser till slutna terroristnätverk. Internet har redan blivit den viktigaste kunskapskällan i världen.

- Uppfattningen om att solid vetenskap är knuten till de tryckta medierna, är i sig själv ett uttryck för en brist på solida kunskaper om Internet, hävdar Finnemann.
Internet är emellertid flytande. Det ändrar karaktär och delar byts ut varje dag och sekund. Det första Center for Internettforsking fick göra var att gå ut med ett nödrop om att Danmarks digitala historia höll på att försvinna om inte någon tog ansvaret att arkivera det som skedde.

Med ett så svårfångat forskningsobjekt finns det också många olika sätt att definiera vad det egentligen är som gör Internet speciellt, och vad som skiljer det från andra medier. Niels Ole Finnemann har en sund skepsis till de många teorier som cirkulerar.

Förutsättningen för all digital lagring och sändning av information är det binära alfabetet, där informationen kan skrivas med bara två tecken, ettor och nollor. På samma sätt som ett alfabet kan användas för att skriva många olika språk, kan det binära alfabetet användas för att uttrycka både text, bild och ljud.

Det har fått många att tala om en konvergens, eller sammansmältning av de olika medierna. Radiokanalen har en websida med texter och nättidningen visar videobilder med ljud. Som vanligt vid tekniska innovationer är det vissa som spår bokens, tidningarnas eller andra mediers död som en följd av denna konvergens.

Enligt Finnemann handlar det emellertid om något annat:

- Mycket tyder på att själva föreställningen om konvergens är i otakt med den faktiska utvecklingen. Vi ser snarare en allt mer differentierad solfjäder av skräddarsydda digitala medier med ett allt större antal olika terminaler och allt mer differentierat innehåll och tjänster.