Arbetslösheten kan definieras bort
Uppfattningen om vad sysselsättning och arbetslöshet betyder varierar från land till land. Ett jämförande historiskt perspektiv visar att den politiska kontexten – hur problemet presenteras och hur dess beståndsdelar förändras – styr vår uppfattning och att standardsynen på sysselsättning inte längre är relevant i till exempel Storbritannien eller Frankrike, som den brittiska socialhistorikern Noel Whiteside tittat på.
- Storbritannien har till exempel satt upp händerna och berättar att
man inte längre tror på standardsysselsättning. Vilken sysselsättning
som helst kallas sysselsättning, säger Noel Whiteside som är verksam
vid universitetet i Warwick.
I övergången till en avreglerad arbetsmarknad med folk som förväntas
sysselsätta sig själva eller vara nöjda med deltidsjobb och korta
kontrakt har arbetslösheten definierats bort. I stället har ett system
uppstått där låga löner subventioneras med skatteavdrag.
Brist på samsyn
I den brittiska kontexten har arbetslöshet närmast setts som ett hot
mot industrins konkurrenskraft medan den i Frankrike uppfattats som ett
politiskt hot eftersom den föder syndikalism och protestmarscher på
gatorna i Paris.
Den gemensamma nämnaren är att alla vuxna förväntas vara verksamma på
arbetsmarknaden, men där tar den normativa samsynen slut. Frågorna
gäller hur långt ett arbetsliv ska vara, från 18 till 64 års ålder,
eller från 14 till 67? Ska arbetsveckan vara 4,5 eller 6 dagar och hur
lång ska arbetsdagen vara? Hur fungerar styrningen av arbetsmarknaden –
har folk en möjlighet att själva agera eller är de underställda
systemet? Vem har ansvaret för fortbildning?
- Och vad betyder till exempel förtidspensionering? Mer än hälften av
alla franska män över 55 är pensionärer.
Noel Whiteside levererar sin betraktelse under ett seminarium vid
Helsingfors universitet där nordiska forskare samlats för att diskutera
hur arbetslöshet definieras. Seminariet är en del av det
NordForsk-finansierade samarbetet inom ramen för Nordic Centre of
Excellence NordWel : The Nordic Welfare State – Historical Foundations
and Future Challenges.
Spetsforskningsenheten NordWel består av forskargrupper vid åtta
nordiska universitet och administreras av Avdelningen för
samhällshistoria i Institutionen för politik och ekonomi vid
Helsingfors universitet. AIN rapporterade från startseminariet 2007.
Pauli Kettunen, professor i politisk historia och nätverkets direktör,
är nu inne i slutskedet av projektets sjätte och sista år.
Kritisk till nyttotänkandet
Det historiska perspektivet är starkt närvarande i de fem
temagrupperna som nätverket består av och Kettunen säger att forskarna
förenas av en kritisk inställning till de nya tendenserna att
socialpolitiken måste kunna motiveras med att den medför ekonomisk
nytta. Det är viktigt att erkänna socialpolitikens positiva ekonomiska
konsekvenser, men det finns ofta en dold agenda att omforma
socialpolitiken till ett medel för ekonomiska mål.
- Man talar om sociala investeringar och gör därmed en ekonomisering av
motiveringarna för välfärden. I EU-språket talar man om socialpolitiken
som en produktiv faktor, säger Pauli Kettunen.
Många som forskar i den nordiska välfärdsmodellen – alltså social
trygghet och tjänster, sociala mönster och gemensamma normativa
värdesystem i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige – har ett
långtidsperspektiv. Det finns två olika sätt att diskutera modellen:
antingen i en historisk kontext där modellen är utsatt för utmaningar
eller utgående från den nordiska modellen som ett svar på dessa
utmaningar – ekonomisk konkurrenskraft, social sammanhållning och
delade risker.
- Rätt få tar ju avstånd från den nordiska modellen i dag. Det handlar
mer om skillnader i sättet att uppfatta den.
Välfärdsstaten i fokus
Under det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet står till
exempel välfärdsstaten i fokus.
Kettunen följer med kritisk blick de svenska socialdemokraternas försök
att koppla välfärdsmodellen till sitt eget varumärke genom att vidhålla
äganderätten till dess utveckling, trots att den vuxit fram ur sociala
och politiska förhållanden och genom konflikter och kompromisser mellan
politiska grupper.
- I Finland har välfärdsstaten blivit ett nationellt politiskt projekt.
Också de krafter som inte alls var för välfärdsstaten har integrerat
den. Den nostalgiska välfärdsnationalismen kan man se inom
Sannfinländarna och de andra nordiska populistpartierna.
Begreppet välfärd tolkas olika beroende på land, även om forskare
internationellt sett är överens om definitionen. Inom ramen för NordWel
ligger en bok för en amerikansk publik nästan färdig för publicering.
An American Dilemma? Race, ethnicity and welfare in the US and Europe
granskar skillnaderna i sättet att tänka i Europa och USA genom att gå
vidare från Gunnar Myrdals berömda bok om ”negerfrågan”.
Olik syn på välfärd i USA
- I USA tänker man på välfärd som färgade unga mödrar i fattigdom som får welfare, säger Pauli Kettunen och hänvisar till den republikanske presidentkandidaten Mitt Romneys påståenden om att Obama är för en europeisk välfärdsstat medan han själv står för den individuella amerikanska drömmen.
Politiker i USA associerar alltså välfärd med beroendeförhållanden
medan vi i Europa ser det som att skapa förutsättningar för
individuellt oberoende inom arbetslivet eller inom familjen. En annan
antologi om den nordiska modellen har utgivits på kinesiska och en
serie av nordiskt-kinesiska seminarier om välfärds- och
arbetsmarknadspolitik pågår. Kinesiska doktorander också deltar i
sommarskolan som NordWel i år organiserar i samarbete med REASSESS, den
andra nordiska spetsforskningsenheten i välfärdsforskningen.
Nu planeras olika exitstrategier för NordForsks NCoE Programme on
Welfare Research som NordWel och REASSESS har finansierats från.
Vissa samarbetsformer borde bevaras.
Bättre än förväntat
- Det har gått bättre än jag hade väntat mig och mycket har uppstått
som vi tycker är värdefullt, såsom inom forskarutbildningen. Våra
årliga internationella sommarskolor för doktorander är ett exempel på
forskarutbildningsaktiviteter som gärna borde fortsätta, såsom också t
ex de yngre forskarnas eget nätverk WelMi (Welfare and
Migration).
Ett praktiskt problem har varit stora skillnader mellan de nordiska
länderna inom forskarutbildningen som gjort att doktoranderna ofta har
det svårt att vara mobila. I Finland finns fler typer av finansiering
och även doktorander som saknar finansiering vilket gör att finländska
doktorander har ett större intresse av att vara mobila än till exempel
norska som har ett säkert och tryggt system. I alla fall har den
internationella mobiliteten med gästprofessorer, postdoc-forskare och
doktorander varit en mycket framgångsrik och central del av NordWels
verksamhet.

