Arbetslösheten kan definieras bort

- Storbritannien har till exempel satt upp händerna och berättar att man inte längre tror på standardsysselsättning. Vilken sysselsättning som helst kallas sysselsättning, säger Noel Whiteside som är verksam vid universitetet i Warwick.
I övergången till en avreglerad arbetsmarknad med folk som förväntas sysselsätta sig själva eller vara nöjda med deltidsjobb och korta kontrakt har arbetslösheten definierats bort. I stället har ett system uppstått där låga löner subventioneras med skatteavdrag.

Brist på samsyn

I den brittiska kontexten har arbetslöshet närmast setts som ett hot mot industrins konkurrenskraft medan den i Frankrike uppfattats som ett politiskt hot eftersom den föder syndikalism och protestmarscher på gatorna i Paris.
Den gemensamma nämnaren är att alla vuxna förväntas vara verksamma på arbetsmarknaden, men där tar den normativa samsynen slut. Frågorna gäller hur långt ett arbetsliv ska vara, från 18 till 64 års ålder, eller från 14 till 67? Ska arbetsveckan vara 4,5 eller 6 dagar och hur lång ska arbetsdagen vara? Hur fungerar styrningen av arbetsmarknaden – har folk en möjlighet att själva agera eller är de underställda systemet? Vem har ansvaret för fortbildning?
- Och vad betyder till exempel förtidspensionering? Mer än hälften av alla franska män över 55 är pensionärer.
Noel Whiteside levererar sin betraktelse under ett seminarium vid Helsingfors universitet där nordiska forskare samlats för att diskutera hur arbetslöshet definieras. Seminariet är en del av det NordForsk-finansierade samarbetet inom ramen för Nordic Centre of Excellence NordWel : The Nordic Welfare State – Historical Foundations and Future Challenges.
Spetsforskningsenheten NordWel består av forskargrupper vid åtta nordiska universitet och administreras av Avdelningen för samhällshistoria i Institutionen för politik och ekonomi vid Helsingfors universitet. AIN rapporterade från startseminariet 2007. Pauli Kettunen, professor i politisk historia och nätverkets direktör, är nu inne i slutskedet av projektets sjätte och sista år.

Kritisk till nyttotänkandet

Det historiska perspektivet är starkt närvarande i de fem temagrupperna som nätverket består av och Kettunen säger att forskarna förenas av en kritisk inställning till de nya tendenserna att socialpolitiken måste kunna motiveras med att den medför ekonomisk nytta. Det är viktigt att erkänna socialpolitikens positiva ekonomiska konsekvenser, men det finns ofta en dold agenda att omforma socialpolitiken till ett medel för ekonomiska mål.
- Man talar om sociala investeringar och gör därmed en ekonomisering av motiveringarna för välfärden. I EU-språket talar man om socialpolitiken som en produktiv faktor, säger Pauli Kettunen.
Många som forskar i den nordiska välfärdsmodellen – alltså social trygghet och tjänster, sociala mönster och gemensamma normativa värdesystem i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige – har ett långtidsperspektiv. Det finns två olika sätt att diskutera modellen: antingen i en historisk kontext där modellen är utsatt för utmaningar eller utgående från den nordiska modellen som ett svar på dessa utmaningar – ekonomisk konkurrenskraft, social sammanhållning och delade risker.
- Rätt få tar ju avstånd från den nordiska modellen i dag. Det handlar mer om skillnader i sättet att uppfatta den.

Välfärdsstaten i fokus

Under det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet står till exempel välfärdsstaten i fokus.
Kettunen följer med kritisk blick de svenska socialdemokraternas försök att koppla välfärdsmodellen till sitt eget varumärke genom att vidhålla äganderätten till dess utveckling, trots att den vuxit fram ur sociala och politiska förhållanden och genom konflikter och kompromisser mellan politiska grupper.
- I Finland har välfärdsstaten blivit ett nationellt politiskt projekt. Också de krafter som inte alls var för välfärdsstaten har integrerat den. Den nostalgiska välfärdsnationalismen kan man se inom Sannfinländarna och de andra nordiska populistpartierna.
Begreppet välfärd tolkas olika beroende på land, även om forskare internationellt sett är överens om definitionen. Inom ramen för NordWel ligger en bok för en amerikansk publik nästan färdig för publicering. An American Dilemma? Race, ethnicity and welfare in the US and Europe granskar skillnaderna i sättet att tänka i Europa och USA genom att gå vidare från Gunnar Myrdals berömda bok om ”negerfrågan”.

Olik syn på välfärd i USA

- I USA tänker man på välfärd som färgade unga mödrar i fattigdom som får welfare, säger Pauli Kettunen och hänvisar till den republikanske presidentkandidaten Mitt Romneys påståenden om att Obama är för en europeisk välfärdsstat medan han själv står för den individuella amerikanska drömmen.

Politiker i USA associerar alltså välfärd med beroendeförhållanden medan vi i Europa ser det som att skapa förutsättningar för individuellt oberoende inom arbetslivet eller inom familjen. En annan antologi om den nordiska modellen har utgivits på kinesiska och en serie av nordiskt-kinesiska seminarier om välfärds- och arbetsmarknadspolitik pågår. Kinesiska doktorander också deltar i sommarskolan som NordWel i år organiserar i samarbete med REASSESS, den andra nordiska spetsforskningsenheten i välfärdsforskningen.
Nu planeras olika exitstrategier för NordForsks NCoE Programme on Welfare Research som NordWel och REASSESS har finansierats från.  Vissa samarbetsformer borde bevaras.

Bättre än förväntat

- Det har gått bättre än jag hade väntat mig och mycket har uppstått som vi tycker är värdefullt, såsom inom forskarutbildningen. Våra årliga internationella sommarskolor för doktorander är ett exempel på forskarutbildningsaktiviteter som gärna borde fortsätta, såsom också t ex de yngre forskarnas eget nätverk WelMi (Welfare and Migration).
Ett praktiskt problem har varit stora skillnader mellan de nordiska länderna inom forskarutbildningen som gjort att doktoranderna ofta har det svårt att vara mobila. I Finland finns fler typer av finansiering och även doktorander som saknar finansiering vilket gör att finländska doktorander har ett större intresse av att vara mobila än till exempel norska som har ett säkert och tryggt system. I alla fall har den internationella mobiliteten med gästprofessorer, postdoc-forskare och doktorander varit en mycket framgångsrik och central del av NordWels verksamhet.