Den nordiska modellen behövs för att möta framtidens arbetsliv

"Future of Work in the Nordic Countries" är den största forskningsinsatsen som Nordiska ministerrådet någonsin har finansierat inom arbetslivsområdet. 30 forskare har sedan 2017 sett på hur megatrender som digitalisering, demografi, globalisering och klimatfrågan kan komma att påverka det nordiska arbetslivet. De sammanfattar resultaten i fyra punkter:

• Det kan bli brist på arbetskraft
• Det kan bli brist på jobb
• Det kan uppstå kompetensluckor
• Det kan bli ett mer uppdelat arbetsliv

Ett par av punkterna kan se ut som om de motsäger varandra. Hur kan det samtidigt bli för lite arbetskraft och för få jobb? Svaret ligger i den tredje punkten: Många av de nya jobben som skapas kräver kompetens som de som letar efter jobb inte har, samtidigt som det blir färre jobb tillgängliga för de som har låg utbildning. Leder då detta i sin tur till ett mer orättvist arbetsliv, där de som har högst löner kan öka dem ytterligare, men där de som har lägst löner sakar efter ännu mer?

- Att vi får fler högproduktiva tjänstejobb i nya verksamheter som Spotify, hjälper inte de som står längst bak i kön, som Kristin Alsos, forskningschef på Fafo, formulerar det.

Det har blivit många presentationer av Future of Works-forskningen under resans gång. Här är Jon Erik Dølvik och Kristin Alsos på Island 2019 i det ärendet. Foto: Björn Lindahl

Hon har tillsammans med Jon Erik Dølvik koordinerat de nordiska forskarna. Under arbetet har en del myter krossats, som att ny teknik kommer att leda till massarbetslöshet. Det skedde inte när datorerna kom och det kommer inte heller ske på grund av digitaliseringen eller artificiell intelligens, AI. Det som sker är att även om vissa jobb tas över av robotar – fysiska på verkstadsgolvet, eller digitala program, så uppstår det också nya behov.

- När vi digitaliserar allt mer av samhällets tjänster måste vi se till att alla kan använda dem. De måste också vara säkra så att de inte kan hackas av obehöriga, påpekades det av ministrarna.

Över hela världen råder det idag en stor brist på personal som är experter på cybersäkerhet.

Vad ska vi jobba med nordiskt?

Med på mötet var också representanter för arbetsmarknadens parter och institutioner som Nordiska ministerrådet, NMR.

- Vilka lösningar på utmaningarna bör vi framförallt satsa på att arbeta med på nordisk nivå? undrade NMR:s generalsekreterare Paula Lehtomäki.

Jon Erik Dølvik ansåg att en del av de gränsöverskridande frågorna naturligt borde ligga på den nordiska nivån.

- Att få en nordisk enighet om hur plattformsföretagens arbetsrättsliga förhållande ska se ut är en annan fråga, liksom kampen mot skattekonkurrens. Frågan hur Big Tech ska skattläggas är avgörande för att få tillräckligt med skattemedel till det offentliga, sa Dølvik.

Och vad med corona?

Forskarna fick också frågor om hur coronapandemin påverkar arbetslivet och Norden.

- Det finns en risk för att den gröna omställningen kommer att gå saktare eftersom investeringsviljan i ny grön teknik kan bli mindre, på grund av pressad ekonomi och andra utmaningar som blivit större, sa Kristin Alsos.

Även om forskarna inte var rädda för att ny teknik leder till massarbetslöshet, visar forskningen att ekonomiska kriser kan få konsekvenser långt in i framtiden och ungdomsarbetslösheten kommer troligen bli värre de närmaste åren.

Men de betonade att politiska beslut har en stor betydelse för hur hög arbetslösheten blir i framtiden.

Stort stöd hos arbetsgivarna

- Något av det som överraskade oss mest var att den nordiska modellen med trepartssamarbete och ett stort förtroende mellan arbetsmarknadens parter stod så starkt bland arbetsgivarna, sa Jon Erik Dølvik.

- Kanske frågan kan sammanfattas i om den nordiska modellen kommer att förändras av giganter som Amazon när de tar allt större marknadsandelar – eller är det Amazon som måste anpassa sig till den nordiska modellen? sa Kristin Alsos.

Arbetsliv i Norden har följt hela processen med Future of Work-forskning. Vi har samlat våra artiklar  på en egen sida här: