Stark tro på lokalt fokus

Den lokala nivån har hittills varit lite av en askunge i EU-sammanhang, men det som rör människors livskvalitet är starkt relaterad till det lokala sammanhanget och det är där jobben skapas. Därför ska vi utveckla det lokala initiativet i framtiden, sa Barbara Weiler.

Hon är EU-parlamentariker sedan 1994 och ledamot av Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor.

Att handla lokalt i förhållande till sysselsättning var också temat för hela ”Employment week” där många olika initiativ, lokala såväl som regionala, presenterades.

Fortfarande bedöms arbetslösheten som en av de allra viktigaste frågorna inom EU. Var tolfte EU-medborgare är arbetslös med allvarliga konsekvenser både ekonomiskt och socialt. Vissa befolkningsgrupper drabbas särskilt hårt. Det är ungdomar, kvinnor, äldre, etniska minoriteter och människor med funktionshinder.

1996 hamnade de sysselsättningspolitiska frågorna på allvar på EU:s dagordning. Ekonomisk tillväxt bedömdes inte längre vara nog för att lösa arbetslöshetens problem. Ett år senare beslutade Europarådet, på ett möte i Luxemburg, att utfärda sysselsättningspolitiska riktlinjer för nationella handlingsplaner, NAP, inom området.

Inför 2002 och fem år framåt uppmanas nationerna att skapa särskilda åtgärder inom fyra prioriterade områden. Det första handlar om en människas ”anställningsbarhet”, det vill säga de arbetssökandes möjligheter till utbildning och vidareutveckling. Det andra området rör ”företagaranda” och vill inspirera till åtgärder som uppmuntrar och underlättar egenföretagande. Det tredje prioriterade området är ”anpassningsförmåga” och syftar till att arbetsmarknadens parter verkar för de moderna och flexibla omorganisationer som ny teknik och marknad kräver. Det fjärde området är ”jämställdhet”.

Barbara Weiler säger i en intervju med Arbeidsliv i Norden att erfarenheterna av de nationella handlingsplanerna är mycket positiva. Dessa innebär att varje land rapporterar om sina sysselsättningsåtgärder kontinuerligt och att det därigenom finns möjlighet att både granska arbetet med de fyra satsningsområdena och att jämföra utvecklingen, så kallad ”benchmarking” mellan olika länder. Hon berömmer särskilt Danmark för lyckade lokala initiativ för att integrera funktionshindrade på arbetsmarknaden. De nordiska länderna har som helhet också ett stort inflytande på jämställdhetspolitiken, anser hon. Däremot uttrycker hon besvikelse över att Sverige inte lyckats bättre med en jämställd lönepolitik. Det måste Sverige göra något åt, säger hon, och att det sker kommer kommissionen att bevaka.

Barbara Weiler berättar att viljan till samarbete inom EU ökat efter terrorattacken mot World Trade Center den 11 september. Fortfarande tar det dock lång tid att genomföra många frågor inom sysselsättningsområdet.

- Medlemsstaterna agerar ofta långsamt. Ta till exempel ”job rotation”. Det infördes för tio år sedan i Danmark och kommer först nu till Tyskland. Å andra sidan – vore det inte för Europasamarbetet så skulle det ta ännu längre tid, säger hon.

Att EU kommer med riktlinjer som ska implementeras på nationell nivå, anser hon inte fråntar nationernas självbestämmanderätt inom de prioriterade områdena.

- Den nationella nivån kommer inte att försvinna. Länderna bestämmer vad de vill göra med sina pengar och i enlighet med sina organisationer även om det sker i överensstämmelse med riktlinjerna. Det handlar om att initiera och väcka debatt, inte om att ta över. Europanivån kan bara ge impulser och stödja enskilda pilotprojekt, i övrigt finns inga önskemål, inga pengar eller kapacitet att genomföra åtgärder i de enskilda länderna. Det här är inte en fråga om makt, utan om hur vi delar ansvar för att nå goda resultat, säger Barbara Weiler.