Kreativitet i tusenårsnäringarna

I slutet av april är medierna på Bornholm fyllda av nyheten att den sista kvarvarande fiskeindustrin Espersen AS varslar 88 personer, av 270 anställda. 

Det är ett hårt slag för en redan hårt drabbad fiskeindustri och det är ett slag för Bornholm som redan har tretton procents arbetslöshet, medan arbetslösheten i övriga Danmark är sju procent.

- Det är en effekt av globaliseringen. På grund av fiskerestriktioner har det varit svårt för fiskeindustrin att få tillräckligt med råvara. Man har köpt frusen fisk från Barents hav, men konkurrensen är hård, bland annat från Kina, berättar Carsten Gjessing, chef för Bornholms Erhvervscenter.

På bordet står en sten i mörk grå Bornholmsk granit med ordet ”verdier” inristade. Det är en påminnelse om det värderingsarbete som Erhvervscentret arbetat med. De är en självägande verksamhet som finansieras med pengar från kommun och stat och har till uppgift att verka för att redan befintliga företag utvecklas och att nya startar eller flyttar in. Några av de värden som ska styra deras verksamhet handlar om respekt för olikhet, initiativ, engagemang och resultat.

Stora utmaningar

Utmaningarna är stora. De traditionella näringarna är utsatta för press. I tusen år var de huvudsakliga näringarna framför allt fiske, stenhuggning och jordbruk. I dag är fiskebåtarna få, liksom arbetsplatserna vid fiskeförädlingsindustrin. Bornholmsborna har färre vidare- och yrkesutbildade än landet i övrigt och befolkningsutvecklingen är negativ. Visst finns det en inflyttning, men den består i regel av äldre som säljer sina villor i storstadsområdena och investerar i en billigare bostad på Bornholm för att tillbringa pensionsåren i den ekonomiskt rimligaste delen av det danska solskensbältet.

De unga som vill vidareutbilda sig lämnar ofta ön och få kommer tillbaka. Knappt 20 000 av befolkningens dryga 43 000 invånare tillhör arbetskraften. De stora arbetsgivarna är kommunen och hälsoväsendet. Turismen sysselsätter cirka 1500 personer, samma antal som en allt mer kreativ livsmedelsindustri.

På Bornholm utvecklas till exempel ekologisk glass, bryggs prisbelönat öl och görs choklad. 

En annan av de stora och växande näringarna är konst och konsthantverk, vilket den tillfällige besökaren snart blir varse. Längs vägarna hänger skyltar som välkomnar till krukmakerier, textilverkstäder och glashyttor.

Erhverscentret arbetar för att skapa bättre ramvillkor för de företag som vill etablera sig här, bland annat bättre och billigare transporter. De sex medarbetarna satsar också mycket på kompetensutveckling, inte minst genom att försöka skapa synergi mellan de kreativa branscher och det mer traditionella företagandet. Arbetet bygger mycket på personliga kontakter. 

- Bornholm är ett nätverkssamhälle och man hjälper varandra, säger Carsten Gjessing. 

EU-pengar hjälper

Att underlätta finansiering är en viktig del av arbetet. Förra året lånades ut 32 miljoner kronor till 24 verksamheter. Genom att Bornholm är klassat som Mål 2- område i EU finns möjligheter att fördelaktigt låna pengar för etablering här. Erhvervscentret lockar också företag genom att i samarbete med Ams erbjuda för företaget skräddarsydd kompetensutveckling av anställda utan att det kostar företaget ett öre. Att intressera de unga för att starta eget är ett annat satsningsområde. 

- Den stora utmaningen är att få verksamheterna att utveckla sig och att inspirera till goda idéer, säger Carsten Gjessing. Han liksom avgående arbetsmarknadschefen Henrik Grove talar om den mentalitet som finns på Bornholm:

- Under tusen år har man levt av primärnäringarna jordbruk och fiske. Det innebär att man är skolad in i en tradition och ett tänkesätt där det inte är helt enkelt att plötsligt gå in i IT-sektorn. Det blir svårare att förhålla sig till förändring och på så sätt är Bornholm annorlunda än övriga Danmark, säger Henrik Grove. 

Kräsnare turister

Han tar turistnäringen som exempel. Varje år kommer cirka 600 000 turister till Bornholm. Förr var det barnfamiljer som kom några veckor för att bada. Nu är det betydligt kräsnare turister som kommer under några dagar med anspråk på service, bekvämlighet och upplevelser. 

- De har pengar och vill få något igen. Vi har frågat turistentreprenörerna ”vad behöver ni utveckla till nästa säsong, till exempel IT, språk eller inom service?”, men möter väldigt lite intresse, berättar Henrik Grove.

Han har arbetat med strategiska arbetsmarknadsfrågor på Bornholm i nio år. Han har hela tiden hävdat att kompetensutveckling är absolut nödvändig för Bornholms framtid. Vad människor väljer att förkovra sig i är enligt hans sätt att se mindre viktigt än att de utbildar sig. 

- Arbetsmarknaden för okvalificerade är mycket stor och det är en sårbar grupp som har svårt att konkurrera. Det innebär också att det blir mindre attraktivt för företag att etablera sig här. Därför är det viktigt med utveckling, säger Henrik Grove. Varje år är 7000 av Bornholms befolkning i kontakt med arbetsförmedlingen. Det förklarar Henrik Grove med att så många arbeten är säsongsbetonade. Däremot är det förvånande få långtidsarbetslösa. 

Försiktig optimism

Han ger uttryck för en försiktig optimism. Å ena sidan tror han att kommunsammanslagningen på sikt kan komma att ge fler arbetslösa inom offentlig sektor. Å andra sidan tycker han sig redan märka att den nya kommunorganisationen ger mer energi, att det skapas bättre villkor för bland annat turism och en kreativ livsmedelstillverkning. Henrik Grove kan själv tjäna som exempel på nytänkande inom det Bornholmska arbetslivet. När han på grund av strukturförändringar inom den danska arbetsförmedlingen förlorar sina strategiska uppgifter väljer han att hoppa av och i stället starta en firma. Hustruns morfar gjorde affischer till Tivoli i 50 år. Nu kommer originalen att reproduceras till kort och andra trycksaker.