Fackliga vägval i en globaliserad tid

De första spåren av fackföreningar går att finna redan på 1700-talet, men det var först under senare delen av 1800-talet som det blev vanligare för arbetstagarna att organisera sig.  Sedan dess har det onekligen hänt en del och frågan är vilka utmaningar dagens fackföreningar står inför och hur det kollektiva handlandet kan organiseras i en ny tid? Om detta skriver tretton forskare från olika discipliner i en nyutkommen antologi med namnet  ”Bortom horisonten: fackets vägval i en globaliseringens tid”. (Premiss förlag). 

I många länder tappar fackföreningsrörelsen medlemmar, så också i Sverige, trots att den fackliga anslutningen fortfarande relativt sett är hög. Också förtroendet för facket minskar och sammantaget riskerar facken att tappa sitt inflytande och därmed att den starka röst som så länge varit en del i samhället försvagas. 

Hur ska facket återerövra sin position?

Den stora frågan är vilken strategi facken ska välja för att återvinna sin position? Ska man fortsätta med mer av det samma, det vill säga försöka rekrytera fler medlemmar och ha en stark organisation eller ska man blicka åt andra håll och finna fler viktiga samhällsfrågor att driva som till exempel klimatfrågor, fattigdom, och privatiseringar av vården?  

”En svaghet hos facket, som vi tar utgångspunkt i för antologin, är bristen på förnyelse av samhällsanalysen. För att återerövra sin relevans i dagens värld behöver facket se att samhällets konfliktytor har förskjutits, utan att för den delen överge analysen av konflikten mellan arbete och kapital”, skriver de två redaktörerna Ingemar Lindberg och Anders Neergaard i inledningen.

Kapitalismen har förändrats

De menar att arbetarklassen idag står inför flera utmaningar som har sitt ursprung i globaliseringen. En effekt är att produktionen organiseras på ett nytt sätt. Kapitalismen har också förändrats. Produktionen minskar på bekostnad av finansmarknaden, vilket satt press på löner och andra villkor.  De två redaktörerna hävdar också att arbetets organisering har informaliserats. Exempel på det är att allt fler arbetstagare har osäkra arbetskontrakt som visstidsjobb och tillfälliga påhugg. Det så kallade ”prekariatet”, de som helt saknar skydd av lagar och avtal bedöms vara så många som en tredjedel av arbetskraften i Nord och ofta mer än hälften i Syd. 

Nationerna har försvagats

Den andra delen av globaliseringen som påverkar facken är, enligt författarna, en försvagning av nationernas roll. Det innebär att demokratin försvagats, ofta understött av nationalstaternas vilja att avreglera marknader samtidigt som reglerna ofta blivit hårdare för medborgarna.

”Globaliseringen utmanar föreställningar om vad politik är och den har kraftigt kringskurit fackets och demokratins verkningskraft. Sociala kontrakt omförhandlas, arbetslösheten släpps upp. Löntagarna i olika länder spelas ut mot varandra i kamp om jobben och arbetsvillkoren”, skriver boken redaktörer. 

Därför utmanas facken i vår tid att tänka nytt.

”Arbetarrörelsens styrka hänger på att förstå den förändrade strukturella situationen och att bygga och återbygga ett bredare 'vi'", skriver Ingemar Lindberg och Anders Neergaard.

Huvudfokus i antologin är dagens fackliga kamp i korsningen mellan gårdagen och morgondagen. Hur kan det kollektiva handlandet utvecklas utifrån de förutsättningar dagens strukturer ger och möjliga ideologier?

Författarnas förhoppning är att boken kan medverka till en dialog om fackets vägval och att den forskning som presenteras bidrar till denna dialog. Boken ger den intresserade många olika perspektiv, bland annat om solidaritetens olika ansikten. 

Vad är facklig solidaritet? Handlar det om en värdering som bygger på gemenskap eller om egennytta?  Vem ska man vara solidarisk mot? Vad krävs om man lämnar den nationella intressesfären och tänker i termer av transnationell solidaritet? 

De olika kapitlen tar bland annat upp jämförelser mellan förr och nu, frågan om fackets försvagning kan hejdas i en globaliserad värld, produktionens ändrade organisering med exempel från Volvo, om migration och om vad som händer med arbetskraftskontraktet när privata hem blir städarnas arbetsplats. Frågan om solidaritet behandlas ur flera aspekter.  

För den som vill diskutera fackets framtid och vägval finns här mycket inspiration och tankar att hämta.