Jyrki Katainen: Populismen hotar stabiliteten och riskerar att öka arbetslösheten

Katainen gläder sig åt bättre sysselsättning och en återhämtning i EU-ekonomin, som underlättas av tillfälliga positiva faktorer, såsom det låga oljepriset, en förhållandevis lågt värderad euro och en stimulerande penningpolitik. De senaste årens reformer syns i återhämtningen.

Kommissionär Jyrki Katainen besökte Helsingfors dagen efter Italiens folkomröstning, som ledde till regeringsskifte.

Populism = instabilitet = hotad sysselsättning

Populismen försvårar beslutsfattandet både nationellt och i Europeiska unionen. Och populism, det förekom ju också i samband med det amerikanska presidentvalet, påminde Katainen.

-Alla politiska situationer som ökar osäkerheten är gift för både företagsamheten och balansen i ekonomin.

Populismen försvårar beslutsfattandet och ökar osäkerheten. Det syns i medlemsländerna som dålig sysselsättningsutveckling och gör det svårt att maximera medborgarnas välmående, sa Katainen.

Som gammal politiker har Katainen förståelse för att det finns behov att skapa en fiende utanför – till exempel EU. 

Jyrki Katainen betonar att man ska respektera folkets vilja, t.ex. i Storbritannien och Italien. Det kan handla om bland annat ett motstånd mot globalisering.

-Människornas rädsla måste tas på allvar.

Återvinningsekonomin – ger den jobb?

Kommissionär Katainen har blivit en av budbärarna för återanvändningsekonomin. Den tidigare statsministern för konservativa Samlingspartiet talar nu om "gröna värden". 

För ett år sedan antog EU-kommissionen ett lagstiftningspaket för att stimulera Europas övergång till en cirkulär ekonomi. Den globala konkurrenskraften ska ökas, en hållbar ekonomisk tillväxt ska främjas och nya arbetstillfällen skapas.

Men t.ex. Konjunkturinstitutet i Sverige påpekade nyligen i en debattartikel i DN att styrningen mot en cirkulär ekonomi varken leder till ökad sysselsättning eller förbättrad ekonomisk tillväxt. Den cirkulära ekonomin bör istället fokusera på miljöpolitikens viktigaste uppgift – att minska miljöpåverkan.

Jyrki Katainen håller fast vid att den sysselsättningsskapande potentialen i en cirkulär ekonomi är enorm. 

-Cirkulärekonomin erbjuder en unik potential, enligt Jyrki Katainen. För Europa, Norden och Finland kan den innebära en enorm positiv förändringsmöjlighet, som den europeiska ekonomin absolut behöver. Rätt förverkligad har cirkulärekonomin flera positiva följder, för både miljö, arbetsplatser och tillväxt. 

"Svindlande möjligheter"

Enligt beräkningar i EU-kommissionen kan cirkulärekonomin ge inbesparingar på 600 miljarder euro för företagen i EU-området. Det motsvarar 8 procent av deras årliga omsättning, och kan skapa 580 000 nya arbetsplatser.

Enbart genom att förnya avfallshanteringen kan man skapa 170 000 direkta arbetsplatser före år 2025, hävdar Katainen. Cirkulär ekonomin ger alltså svindlande möjligheter för hållbar tillväxt, produktivitet och sysselsättning. 

EU-kommissionen understöder försöksprojekt inom cirkulärekonomin med 650 miljoner euro inom ramen för forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020. Finansiering för en övergång till cirkulärekonomin ges också genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som nyligen fick förlängning, samt genom EU:s strukturfonder.

"Arbete" blir något helt nytt

Det finns stora utmaningar inom kommissionär Katainens sektor. Världen förändras snabbt, med många utmaningar inom sysselsättningen.

-Finanskrisens samhälleliga och ekonomiska följder syns och känns ännu i Europa, trots att sysselsättningsläget har blivit bättre, konstaterar Katainen. Sysselsättningen har förbättrats för tredje året i rad. De sysselsattas antal har inte varit lika högt sedan år 2009.

Arbetslösheten har minskat, men den är fortfarande på en historiskt hög nivå. EU:s ekonomi har återhämtat sig måttfullt, med en tillväxt på 1,8 procent i hela EU.

-Det är mycket möjligt att begreppet "arbete" förändras mycket under de kommande åren. Parallellt med de traditionella jobben föds nya affärsmodeller och det uppstår arbetsförhållanden av ny art, bland annat genom delningsekonomin.

Digitaliseringen inverkar på arbetsmetoderna. Förändringarna i arbetslivet inverkar förmodligen också på villkor och omständigheter för hur arbetet utförs. Det är därför viktigt att mänskornas rättigheter och plikter förstås på samma sätt överallt.

Social pelare ger bättre arbetsmarknad och socialsystem

Den planerade europeiska pelaren för sociala rättigheter strävar till ett nytt ekonomiskt och socialt närmande inom EU. Samtidigt ska de europeiska arbetsmarknaderna och socialskyddssystemen bli bättre fungerande. 

Avsikten är inte att förenhetliga samhällssystemen. Men samtidigt som man respekterar medlemsländernas historia och traditioner, bör sysselsättnings- och socialskyddspolitiken i medlemsländerna styras i riktning mot EU:s gemensamma principer.

Dessutom är frågorna kring yrkeskunskap och kompetens en stor utmaning och nyckelfråga för Europas utveckling, enligt Katainen. 

-Vi måste säkra att kunnandet och arbetsmarknadens behov kan mötas. Det centrala för en bättre sysselsättning är att investera i kunnande och en uppdaterad yrkesskicklighet. 

Utbildning och yrkeskunskap måste få mer tyngd. Medlemsländerna måste uppmuntras att höja utbildningens kvalitet.

Trepart och dialog bör fortsätta

-Självklart behöver vi en fungerande dialog mellan arbetsmarknadsparterna. En social dialog är viktig för att en social marknadsekonomi ska fungera, enligt Katainen. 

Ett aktivt deltagande av arbetsmarknadsparterna är livsviktigt både i EU och på nationell nivå. Via den kan man finna en fungerande balans i planering och förverkligandet av en ekonomisk och socialpolitik som blickar in i framtiden. 

Den europeiska sociala pelaren blandar sig inte i arbetsmarknadsparternas nationella rättigheter. Tvärtom erkänner den sociala pelaren parternas nyckelroller, betonar Katainen.

Nordiskt samarbete ger nytta

Den finländska kommissionären Katainen betonar nyttan i det nordiska samarbetet.

Trots olika utgångspunkter i länderna har det nordiska samarbetet en stor potential inom Europeiska unionen. Nordiska ministerrådet gör ju redan mycket samarbete, t.ex. för gemensamma standarder och föreskrifter, noterar Katainen. 

 -Om Norden blev en mer samarbetande aktör kunde de nordiska länderna inverka ännu mer inom EU och få större nytta av unionen. De nordiska länderna har nytta av att tillsammans försöka minska gränshinder och gynna fri rörlighet för varor, arbetskraft och tjänster. På det sättet stärks nordisk konkurrenskraft och sysselsättning. Det nordiska samarbetet är också en garant för att den fria rörligheten underlättas och utvecklas.

Nya förslag om fria rörligheten utlovas

Den fria rörligheten för arbetskraften är en grundprincip för EU och en väsentlig del av den inre marknaden. Kommissionen strävar till att trygga arbetskraftens fria rörlighet och få bort hindren. 

-Samtidigt är kommissionen medveten om de nya utmaningarna och försöker svara på dem. För att slippa missbruk måste vi finna en balanserad lösning som maximerar nyttan och minimerar de oönskade följderna. Kommissionen granskar olika alternativ, där socialskyddsfrågorna utgör en del.

Avsikten är att skapa en rejälare, bättre fungerande och mer integrerad europeisk arbetsmarknad, förklarar Katainen. 

-Den fria rörligheten för arbetskraften måste bygga på begripliga och klara regler. Vi måste klargöra hur de sociala förmånerna uppstår och kan tas med. 

Kommissionär Katainen vill garantera att t.ex. pensionerna smidigt skulle följa med när arbetstagarna och pensionärerna rör sig över gränserna. Han utlovar eventuellt redan före jul nya förslag som gäller arbetskraftens rörlighet.