Uppgången efter corona mer olik än nedgången

Ekonomiska kriser brukar drabba snabbt och brett, medan återhämtningar och högkonjunkturer brukar ske i olika takt och vara mer ojämnt fördelat.

Att så är fallet är lätt att se i OECD:s statistik för det första kvartalet i år. Island och Irland ligger där i varsin ända av skalan. Islänningarna hade den sämsta utvecklingen av bruttonationalprodukten, bnp, i Europa. Nedgång var på 5,2 procent. Irland leder de länder som snabbt är på väg ut ur den ekonomiska krisen- Landet hade det första kvartalet  en mycket kraftig bnp-uppgång på 7,8 procent.

Mellan Island och Irland är det ett gap på hela 13 procentenheter. Sverige och så vitt Finland, är med i gruppen med positiv bnp under första kvartalet, medan Danmark och Norge fortfarande ligger på minus.

De nordiska länderna är markerade i rött i tabellen som visar bnp-utvecklingen i EU , Island, Norge och Storbritannien under det första kvartalet i år. Sämst utveckling hade Island under första kvartalet i år, medan Irland, längst till höger, hade den kraftigaste uppgången i bnp. Källa: OECD

Mycket kan emellertid ha hänt under det andra kvartalet. Att det går så dåligt för Island beror på att turismen är en så stor näring där, medan Irland gynnas av att många av de stora multinationella företagen har lagt sina europeiska huvudkontor där. Företag som Google, Amazon och FAcvebook har klarat sig väl genom krisen.

Men OECD varnar:

"Utsikterna för världsekonomin har ljusnat men det här är ingen vanlig återhämtning. Den kommer sannolikt att förbli ojämnt och beroende av effektiviteten i vaccinationsprogram och folkhälsopolitik. Vissa länder återhämtar sig mycket snabbare än andra. Sydkorea och USA är i färrd med att nå samma inkomstnivåer per capita som innan pandemin efter cirka 18 månader. Många europeiska länder förväntas ta nästan tre år att återhämta sig."

Ser man på situationen på arbetsmarknaden är det en lite annorlunda bild. Håller vi oss till Norden har Danmark tre månader på rad haft en ökning av sysselsättningen. Den låg i maj bara 0,5 procent, eller 14 000 personer, från vad den var i februari 2020, den sista månaden innan corona-krisen bröt ut.

Arbetslösheten i procent av arbetsstyrkan de senaste 17 månaderna, enligt Eurostat. Norge redovisar kvartalsvis och Danmark och Island ligger en månad efter Finland och Sverige i rapporteringen. Därför är de ländernas kurvor kortare. Källa är arbetsmarknadsundersökningar, AKU, i alla länder.

Utvecklingen i Danmark tas emot med glädje av den danska arbetsmarknadsministern, Peter Hummelgaard:

- Det bekräftar ännu en gång våra förväntningar om att verksamheterna står redo att ta emot arbetskraft i takt med det gradvisa återöppnandet. Det visar också att vårt val om att hålla handen under verksamheterna och säkra dem möjligheten för att behålla sina medarbetare genom lönekompensation, har burit frukt.

Norge ligger en procentenhet under Danmark i arbetslöshet och lägst i Norden. Den var vid AKU-mätningen för första kvartalet i år på 5,0 procent. Det kan jämföras med första kvartalet 2020, då den var 3,6 procent. 

Under pandemin försvann det 84 000 norska jobb, enligt SSB. Eftersom inte alla jobb är heltidsjobb motsvarar det 62 000 färre sysselsatta i första kvartalet 2021, mot samma kvartal ett år tidigare. Nästan ett av fyra av dessa jobb tillhörde personer som jobbar i Norge, men inte är bosatt där. På grund av Norges hårda restriktioner för att komma in i landet under pandemin har utländsk arbetskraft gått miste om sina möjligheter att jobba i Norge. Det gäller framförallt inom hotell- och restaurangbranschen, där ett av tre jobb har försvunnit.

På Island har arbetslösheten ökat hela tiden sedan pandemin drabbade landet. Men om ekonomin går dåligt så har landet bekämpar coronaviruset mycket framgångsrikt. Den 26 juni upphörde alla restriktioner i landet, där 87 procent av de som ska vaccineras nu fått en första dos.

Hälsovårdsministern Svandís Svavarsdóttir beskrev på en presskonferens steget som ett unikt beslut. Inget annat europeiskt land har på samma sätt kunnat slopa samtliga restriktioner. Hon hyllade islänningarnas vilja att vaccinera sig och att ha efterlevt bestämmelser som inneburit stora inskränkningar i den personliga friheten.

Finland och Sverige låg redan innan pandemin på en högre nivå än de övriga nordiska länderna i arbetslöshet.

Ser man på den totala arbetslösheten bland de som är 25 - 74 år är det ingen större skillnad, mellan de två länderna. I februari 2020, månaden innan pandemin kom til länderna var arbetslösheten 6,6 procent i Finland och 7,6 procent i Sverige. Det är en skillnad på en procentenhet.

Diagrammet visar dels arbetslösheten för den vuxna arbetskraften i Finland och Sverige och dels för de som är 15 - 24 år. Källa: Eurostat.

Så ökar arbetslösheten i bägge länderna, som högst till 8,8 procent i augusti 2020 i Finland, medan Sverige nådde en topp i mars 2021 på 10,0 procent. I maj i år var den finska arbetslösheten 7,8 procent och i Sverige var den 9,1 procent samma månad.

Men fortfarande är skillnaden bara på 1,3 procentenheter.

Men ser man på ungdomsarbetslösheten, som Eurostat definierar som de som är 15 - 24 år, låg den i januari 2020 på 19,3 i Finland och 20,9 i Sverige.

Det var en skillnad på 1,6 procentenheter.

Så ökar ungdomsarbetslösheten i bägge länderna fram till årsskiftet, då den når sin topp på 22,1 procent i Finland, för att därefter falla till 15,7 procent i maj 2021. I Sverige fortsätter däremot ungdomsarbetslösheten att öka till, som mest, 27,4 procent i april och faller något till 25,8 procent i maj.

Då är skillnaden mellan den finska och svenska ungdomsarbetslösheten hela 10,1 procentenheter.

Även om det brukar hävdas att den definition som Eurostat har på ungdomar - 15 till 24 år - passar dåligt med hur det ser ut i Sverige, där ungdomarna i den åldern stort sett håller på att utbilda sig är det ändå en intressant fråga varför utvecklingen varit så olik i Finland och Sverige, just för denna åldersgruppen.