Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Innsikt og analyse i Nyheter 2015 i Teknik och samarbete viktigast för hållbar utveckling i Arktis
Teknik och samarbete viktigast för hållbar utveckling i Arktis
Nyhet

Teknik och samarbete viktigast för hållbar utveckling i Arktis

| Text och foto: Björn Lindahl

Norden måste tala med en röst i arktiska frågor och satsa på gemensam teknikutveckling. Då kan de nordligaste landsdelarna av Finland, Norge och Sverige få en hållbar utveckling. Det är budskapet i rapporten ”Tillväxt i norr”.

Rapporten beställdes av statsministrarna i de tre länderna i april 2014 och den presenterades under konferensen Arctic Frontiers i Tromsø den 19-23 februari. 

Utredningen kommer med rad konkreta samarbetsförslag:

  • Det bör etableras en forskningsanläggning som enbart fokuserar på oljeutsläpp i iskalla vatten.
  • En helt ny uppsättning nordiska regler för energieffektiva byggnader bör införas som existerar parallellt med ländernas befintliga nätverk.
  • En gemensam marknadsföring av de tre ländernas arktiska områden för turister.

Det är Anne Husebekk, som är rektor för Tromsø universitet, Magdalena Andersson, landshövding i Västerbotten och Risto Penttilä, vd för den finska handelskammaren, som har skrivit rapporten.

Gemensam transportplan

Det politiska budskapet känns igen från många andra nordiska utredningar, som att gränshindren bör tas bort, att utbildning och yrkeskvalifikationer harmoniseras och att det utarbetas en gemensam transportplan för de arktiska områdena.

Alla de tre länderna har sin egen arktiska strategi, men målet bör vara att Norden talar med den gemensam röst i arktiska frågor. Eftersom alla fem länderna är medlemmar i det Arktiska rådet bör det ses som det viktigaste forumet för att hantera arktiska frågor.

Det är ett förslag som den norska statsministern Erna Solberg är tveksam till:

- Arktis är Norges strategiskt viktigaste område, både in- och utrikespolitiskt, säger hon.

Den borgerliga regeringen hon leder har fortsatt den mycket aktiva politik för de arktiska områdena som Jens Stoltenbergs röd-gröna regering förde under åtta år. I statsbudgeten för 2015 ökar Norge sin satsning på de arktiska områdena med 574 miljoner norska kronor, till nästan tre miljarder kronor. Samtidigt som konferensen pågick i Tromsö lyste dessutom det norska oljedepartementet ut nya block för att leta efter olja- och naturgas i Barents hav. För första gången sedan 1994 kan oljebolagen ansöka om att få leta i havsområden mot gränsen till Ryssland och mot iskanten i norr.

LNG en del av lösningen

De tre utredarna har inte tagit ställning till oljeverksamheten, men anser att nedkyld naturgas, så kallad LNG, kan bli en del av lösningen – en källa till hållbar tillväxt och energisäkerhet.

Speciellt om naturgasen kombineras med bearbetning av malm.

- Idag bearbetas mineralråvaror i många delar av Arktis med kol eller tung eldningsolja som energikälla. Alternativt transporteras råvarorna till andra platser för bearbetning. Vår uppfattning är att LNG i framtiden kan spela energikomponentens roll i mineralbearbetning. Det skulle kunna skapa nya industrikluster och minska de totala CO2-utsläppen avsevärt, skriver utredarna.

LNG kan också vara ett viktigt bränsle för sjöfarten, där nya och strängare bestämmelser om svavelutsläpp kommer att träda i kraft i början av 2015.

h
This is themeComment