Island riskerar generalstrejk i juni

En upprorisk stämning råder på arbetsmarknaden på Island. Isländska arbetstagare är missnöjda med sina lönevillkor. Enligt kollektivavtalen de senaste sex åren har endast minimilönerna höjts. De ligger nu på 201 000 isländska kronor i månaden. 

På den privata marknaden kräver arbetstagare utan yrkesutbildning minst 300 000 isländska kronor som minimilön i månaden. Det skulle bli en löneökning på ungefär 30 procent. 

På den offentliga marknaden kräver akademikerna bland annat att utbildning belönas så att det lönar sig att skaffa sig universitetsutbildning. De kräver också lokala löneavtal som görs mellan facket och myndigheterna var för sig, enligt akademikernas centralorganisation BHM:s viceordförande Páll Halldórsson. 

Räcker inte

Arbetskraften har tappat tålamodet. Strejker har redan pågått sedan den 20 april. Medling pågår men generalstrejk bryter ut i början av juni om inte förhandlingsparterna når fram till en överenskommelse. Arbetsgivarna har erbjudit en löneförhöjning på 12 procent för den kommande treårsperioden. Facket anser att det inte räcker.

 Men Islands finansminister Bjarni Benediktsson har sagt till isländska medier att arbetstagarnas krav är helt orealistiska. Island har bekämpat inflation hårt under flera år. Finansministern säger att inflationen ökar snabbt om lönerna nu höjs med 30 procent. Enligt honom betyder det återigen ekonomiska problem på Island. 

Arbetsgivarna förvånade

Vice vd:för näringslivsorganisationen på Island, Hannes G. Sigurðsson, instämmer. Han är förvånad över att arbetstagarna har presenterat så höga krav och tror att det blir ännu svårare för parterna att komma fram till en överenskommelse.

- Jag är också förvånad för att vi har nått bra resultat i frågan om lägre priser och bättre köpkraft under de senaste avtalsperioderna, säger Hannes G. Sigurðsson. 

Han anser att allmänheten har tappat tålamodet och utesluter inte att finanskraschen spelar en roll i utvecklingen. 

- Man har hetsat upp arbetstagarna. De tror uppenbarligen att det är möjligt att höja lönerna så mycket utan att det kommer att påverka priserna och den ekonomiska balansen på Island negativt, fortsätter han.

Bättre stanna kvar

Strejkerna påverkar det isländska samhället redan nu genom begränsad service på universitetssjukhuset Landspítalinn. Landspítalinns ledning talar om att patienternas liv riskeras. De får inte tillräcklig vård. 

Strejkerna påverkar också samhället i övrigt, det är till exempel brist på färskt kött i affärerna för att grisar och höns inte skickas till slakteriet. Veterinärerna har redan strejkat drygt fyra veckor.

- Löne- och anställningsvillkoren är dåliga. Som veterinär får jag idag samma lön som jag hade som städare när jag flyttade till Danmark för att studera till veterinär för åtta år sedan, säger distriktsveterinär Jón Kolbeinn Jónsson på nordvästra Island. 

Han funderar på om det skulle ha varit bättre att stanna kvar på Island i stället för att åka till Danmark för att studera. Jón Kolbeinn är ledsen för att han är tvungen att lägga ner arbetet. Lantbrukarna kan inte fortsätta produktionen och skicka djuren till slakterierna. 

- Det råder missnöje bland veterinärerna. De vill gärna förhandla men staten presenterar aldrig idéer till lösning av konflikten, förklarar Jón Kolbeinn Jónsson.

Jobbar dygnet runt

Jón Kolbeinns kollega på nordvästra Island, besiktningsveterinär Einar Otti Gudmundsson anser att veterinärernas lönevillkor har släpat efter och arbetstiderna har förlängts de senaste åren. Han anser att många av hans kollegor måste jobba dygnet runt för att kunna klara sig på de löner som betalas.

Det är brist på veterinärer i glesbygden. Veterinärerna är inte intresserade av att jobba på landet på grund av de dåliga villkoren.  Jón Kolbeinn och Einar Otti anser att  risken finns att veterinärerna flyttar utomlands. Islänningar studerar för att bli veterinärer i Danmark, Norge, Ungern, Slovenien och Skottland. De erbjuds bra arbetsplatser utomlands, speciellt de som x just har blivit färdiga med sin utbildning. 

- Veterinärerna kontaktas från utlandet. Min kollega erbjöds till exempel tre olika arbetsplatser att välja mellan. Kollegan ska säga upp sig i slutet av maj, förklarar Jón Kolbeinn.

Nästan hälften strejkar i juni

Missnöjet råder också på den allmänna marknaden på Island. Yrkesförbundet SGS:s VD Drífa Snædal säger att om generalstrejken bryter ut i juni kommer nästan hälften av de ungefär 170 000 -180 000 arbetstagarna på den isländska arbetsmarknaden att strejka: 70 000 arbetstagare lägger ner sitt arbete den 8 juni om inte ett kollektivavtal har förhandlats fram.

Drífa Snædal anser att regeringen måste bidra med åtgärder för att underlätta ett kollektivavtal. Hon anser också att det är klart för alla att regeringen måste bidra. 

Men regeringen har enligt henne inte varit intresserad att presentera åtgärder för att underlätta en överenskommelse mellan parterna. Regeringen anser att först måste arbetstagarorganisationerna nå fram till en överenskommelse innan den bidrar till med ekonomiska åtgärder. 

Finansminister Bjarni Benediktsson rekommenderar att arbetstagarorganisationerna koordinerar sina krav innan regeringen kan bidra med åtgärder.