Ledare: Gränshindren får oacceptabla konsekvenser

På en konferens i Sandvika, utanför Oslo, den 19 april kommer en rapport presenteras med 36 gränshinder som alla gör Norden till en mindre flexibel arbetsmarknad än vad den kunde vara – och som kan orsaka stora problem för dem som berörs.

Vi beskriver ett fall hur illa det kan gå. Isländskan Valgerdur Thordis Snæbjarnardottir som flyttade till Norge för att arbeta för en norsk resebyrå som specialiserat sig på att arrangera resor till Island.  2008 bestämde hon och mannen sig för att flytta tillbaka till Island, där Valgerdur blev gravid. Hon fortsatte att arbeta för samma resebyrå och betalar skatt och social utgifter dit.

Men i samband med flytten hamnade hon mellan två stolar. Varken Norge eller Island vill betala ut föräldrapenning till henne. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden visar sig ha hål som medborgare som vill göra rätt för sig ändå faller i.

De flesta som gränspendlar eller arbetar i ett annat land är emellertid nöjda. Det handlar inte bara om att få ett jobb eller att få högre lön. Lika mycket är det utmaningen och möjligheten att få utveckla sin kompetens som lockar.

- Vi upplever att få det bästa av både Danmark och Sverige på det här sättet, säger Per och Eva Andreasson, som bor utanför Malmö, men som bägge pendlar på femte året för att arbeta i Köpenhamn.

En halv miljon nordbor har antingen flyttat till ett annat nordiskt land eller gränspendlat de senaste tio åren. Mellan åren 2001 och 2008 ökade gränspendlingen i Norden med 166 procent.

Den typiska pendlaren är svensk. De största strömmarna går från Sverige till Norge och Danmark, visar en ny rapport som den Statistiska Centralbyrån utarbetat, på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

För första gången får vi veta mer om vem som pendlar och varför.

 - Det som överraskat oss är att inte fler varit arbetslösa innan de sökte jobb i grannlandet. Drivkraften verkar vara att det är attraktivt att söka jobb utanför det egna landet, snarare än att man drivs av arbetslöshet, säger Carl-Gunnar Hanaeus vid SCB.

Det är hög tid att gränshindren får den uppmärksamhet de förtjänar. Ett av initiativen som Nordiska Rådet tagit är att det hålls en debatt mer eller mindre samtidigt om frågan i alla de nordiska länderna.