Kan språktekniken underlätta det nordiska samarbetet?

Återgången till samhällen utan restriktioner är inte bara att återvända till det normala. Efterfrågan ökar kraftigt på vissa produkter, samtidigt som världens sjöfart kämpar med efterverkningarna av att kinesiska hamnar tidvis varit stängda av rädsla för coronautbrott. Det är brist på datorchip vilket bland annat lett till lägre produktion i bilindustrin. Samtidigt har en stor del av arbetskraften från de östra delarna av Europa flyttat hem, däribland 100 000-tals transportarbetare.

På Island har lönerna ökat mer än i andra länder. Fram till augusti i år låg löneökningarna på nästan åtta procent. Men det överraskar inte Katrín Olafsdóttir, lektor i ekonomi på Reykjavik universitet.

- Lönerna ökar alltid mer på Island än i de flesta andra länder. Vi har ofta diskussioner om att vi borde försöka göra som i andra nordiska länder och ha mer moderat löneökningar. Men vi har helt enkelt inte lyckats med det, säger hon.

I Danmark är en av konsekvenserna av arbetskraftsbristen att den danska filmindustrin saknar allt från manusförfattare till skådespelare. Det har fått DR att ställa in det som skulle bli en av dansk films största produktioner.

Medan pandemin gjorde att vi reste mindre såg vi samtidigt mer på TV. Strömningstjänster som Netflix gör också sina egna program. En av de största succéerna just nu är den koreanska "Squid Game”.Det kräver översättningar som går emot det som varit vanligt – att engelska översätts till andra språk och inte omvänt. 

Språkteknik är tema i detta nummer och vi ser på några olika aspekter. Inte bara sker det en rivande teknisk utveckling, pandemin gjorde att digitala lösningar fick en extra skjuts.

- Restriktionerna öppnade våra ögon. Nu kan vi köra en produktion med stor publik här på Den Sorte Diamant och samtidigt direktsända den till bibliotek och gymnasieskolor i Danmark och därmed nå folk över hela landet. De måste inte vara på plats i Köpenhamn, säger Lise Bach Hansen, Head of Talks & Literature på Det Kongelige Bibliotek.

Kan ny teknik också bidra till tätare kulturkontakter i Norden, om språkhinder kan överbryggas med teknik? Eller kommer språktekniken göra att de mindre språken, som grönländska och samiska hotas ytterligare?

De nya språkredskapen gör att din mobiltelefon gissar vilket ord du vill texta; det går att ställa frågor till digitala assistenter som Siri; man kan hålla upp smartphonen mot en skylt och få den översatt eller använda den för att förstå vad som sägs på ett annat språk. För att få full nytta av redskapen måste det finnas möjligheter att kommunicera med smartmobilen på ditt eget språk. Men Siri talar inte grönländska. Det finns inte ens ett grönländskt tangentbord.

Kostnaderna för översättningar skenar i flera av de nordiska länderna. I Norge ökade de på sex år med 72 procent. Men är problemet egentligen det motsatta – att det används för få kvalificerade tolkar? 

De nordiska länderna har språk som är väl dokumenterade och utforskade, med samlingar av texter och ord som är enorma. I Norge handlar det om 50 miljarder ord, i Finland om 24 miljarder ord, enligt Krister Lindén, som är forskningsdirektör på den finska språkbanken. 200 års tidningspublicering har bland annat lagts in. Målet för kampanjen ”Donera ditt tal” är att få 10 000 timmar med talspråk i alla dialekt- och språkvarianter. Det är guld värt för de som vill utveckla nya språkverktyg, men samtidigt begränsar licenser och avgifter vad som kan användas.

- Licensavgifterna är för höga för at vi ska kunna betala dem. Vi kan drömma om att lägga ut den grönländsk-engelska ordbok med 100 000 ord som finns, men det blir för dyrt, säger Beatrine Heilmann på den grönländska språknämnden.