Från blygsamma miljömål till världens mest hållbara region

Tio år tidigare hade Nordiska rådet skapats, där parlamentarikerna i Norden samarbetar.

Det är alltid intressant att läsa igenom originaldokument, men ofta är det vad som inte står som är mest intressant. Varken klimat, pandemier eller jämställdhet nämns med ett ord i Helsingforsavtalet. Miljön behandlas i tre av de 70 artiklarna:

- Parterna ska i största möjliga omfattning likställa grannländernas miljövårdsintressen med det egna landets.

- Parterna ska harmonisera normer och riktlinjer för utsläpp av föroreningar, användning av miljögifter och andra störningar av miljön.

- Parterna ska eftersträva samordning i fråga om avsättning av naturskydds- och friluftsområden samt i fråga om fridlysning och andra åtgärder för skydd av växter och djur.

De tre punkterna verkar blygsamma i förhållande till Nordiska ministerrådets strategi om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030.

Nya begrepp

Begrepp som ”hållbarhet”, ”koldioxidneutralitet”, ”cirkulär” och ”biobaserad ekonomi” fanns inte i vokabulären till de som förhandlade fram Helsingforsavtalet, men är det som nämns först i visionen för ett grönt Norden, som idag styr det nordiska samarbetet på det området.

Det dröjde också innan miljöfrågorna ansågs så intressanta att det behövdes en egen miljöminister.

Norge var först ut 1974, Sverige och Danmark kom efter 1987 och 1988, Finland fick sin 1991, medan det dröjde till 1999 för Island att få en miljöminister.

De nordiska länderna är med rätta stolta över hur långt de har kommit i miljöarbetet, samtidigt som det finns stora skillnader mellan länderna.

Medan elbilarnas andel av bilförsäljningen var 2 procent i USA år 2020 och 10 procent i Europa i genomsnitt, var andelen i Norge 75 procent, Island 45 procent, Sverige 32 procent, Finland 18 procent och Danmark 16 procent, enligt Nordregios rapport State of the Nordic Region, som publicerades denna vecka.

Vad har skett om 60 år?

60 år är en lång tidsrymd. Hur kommer de nordiska länderna se ut om vi kunde se så långt in i framtiden? Blev länderna verkligen koldioxidneutral 2045, som de lovad? Vilka är honnörsorden 2082?

I det här numret av Arbeidsliv i Norden ser vi på den gröna omställningen. Men vi skriver också om arbetslivskriminalitet, plattformsarbete och mansrollen i Danmark och Sverige. Teman som vi hoppas intresserar våra läsare, även om inte heller det var frågor som nämndes med ett ord i Helsingforsavtalet.

Och till sist, uppmärksammar vi Islands First Lady, Eliza Reid.

”Vi överdriver inte om vi säger att ingen första dam på Island har varit mer aktiv i sociala debatter än Eliza Reid”, skriver vår medarbetare på Island, Hallgrímur Indriðason.