Var finns arbetsgivarna som vill anställa unga kvinnor och män med två barn?

Det är sällan Arbeidsliv i Norden går 500 år tillbaka i tiden. Stort sett rör vi oss i nutid. Men på Nordiska museet i Stockholm pågår just nu den stora utställningen Nordbor, där tusentals föremål ur museets samlingar presenteras på ett levande sätt genom att använda den senaste tekniken för att besökarna ska kunna interagera och beröras av historien man förmedlar.

Det är ursnyggt gjort. Bland de 37 livsöden man möter är Catharina Forsberg (1736–1788) som (med en skådespelares och en bildskärms hjälp) berättar hur hon utbildades till barnmorska. Hon valdes delvis ut för att hon hade ”smala, långa händer, som kunde rädda liv”.

Ungefär samtidigt började Sverige föra statistik över hur många barn som föddes per kvinna i Sverige. Fram till år 1900 var det talet över fyra barn per kvinna, så sjönk det snabbt. I fjol var talet 1,45 barn per kvinna – det lägsta som mätts sedan 1749!

Det fick oss att undra hur assisterad befruktning kan påverka födelsetalen. Danmark har varit ett föregångsland på det området, tack vare liberala regler. Men sedan 2021 är det tillåtet även i Norge och Sverige att sätta in donatorägg i samband med assisterad befruktning. Det har lett till att Danmarks största privata fertilitetsklinik, populärt bara kallad för ”Storken”, fått mindre att göra. För några veckor sedan gick kliniken.

På sin hemsida lugnar kliniken de kvinnor som har nedfrysta ägg och embryon att dessa har tagits hand om en annan klinik. Det finns idag möjligheter för kvinnor att frysa ned ägg, som en slags försäkring om de får problem med att bli gravida.

I USA erbjuder företag som Facebook och Google kvinnligt anställda att frysa ned ägg som en försäkring att kunna få barn senare, så kallad ”social freezing”. Omedelbart kan det ses som ett slag för jämställdheten. Män har trots allt kunna frysa ned sina spermier. Det första barnet som föddes med spermier som frysts. Kom redan 1953. Men det var först 1999 som tekniken utvecklats så att det gick att få barn med frysta ägg.

Kostnaderna för en sådan nedfrysning är emellertid höga och innebär också en massiv hormonbehandling. Dessutom skapar det ett märkligt förhållande till arbetsgivaren. Inte är det någon garanti för at få barn heller.

- Jag har inte hört talas om att danska arbetsgivare betalar för social frysning, och jag hoppas att det inte att det sker, för det är en riktigt dålig idé för friska kvinnor, säger professor Lone Schmidt, en av Danmarks främsta experter på fertilitet och assisterad befruktning. Hon har en annan önskedröm:

- Det skulle få enorm betydelse för unga om arbetsgivare skickade signalen att de väldigt gärna skulle anställa unga kvinnor och män med två små barn.

Att bli barnmorska var en av de första yrkeskarriärerna för kvinnor. Idag är det nästan enbart kvinnor som söker den utbildningen. AIN har talat med två män som valt den banan.

- Stämningen när barnet kommer ut och föräldrarna tar emot det är magisk, säger en av dem, Henrik Lundius.

När vi intervjuade Paulina Brandberg, Sveriges jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister, var hon emellertid mer intresserad av skilsmässor. Att försöka minska våld mot kvinnor har alltid stått högt på jämställdhetsagendan. Men nu talas det också om ”ekonomiskt våld”.

- Ekonomiskt våld är ett sätt att behålla kontrollen över sin partner genom ekonomin. Till exempel i relationer där mannen tar skulder i kvinnans namn, så att kvinnan blir väldigt skuldsatt, vilket gör i sin tur att det blir väldigt svårt att hitta en annan bostad.

- Det finns också ekonomiskt våld i det vi kallar eftervåldet, efter att man har lämnat en relation. Ett problem som jag ofta fått är väldigt utdragna bodelningsprocesser, där den ena parten stretar emot, så att de här processerna tar flera år.

Som vi brukar har vi också sett vem som sitter på 24 olika maktpositioner i de fem nordiska länderna. Efter att tre markanta kvinnor försvann från sina positioner blev det ett ras för kvinnornas jämställdhet där.

Vi har också sett på vad det betyder att EU:s plattformsdirektiv till sist trätt i kraft och följt ett seminarium om artificiell intelligens, där det varnades mot att tro att EU:s så kallade AI Act löser alla problem.

På Island, till sist, går debatten högt om hur många flyktingar landet kan ta emot.

Mellan år 2018 och 2021 var det bara knappt 900 personer som ansökte om asyl på Island. År 2022 skedde en stor förändring. Det året kom det in 4 495 ansökningar och året därpå var det 4 159.