Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Portrett i Portrett 2010 i Trygghet ger människor mod att satsa
Trygghet ger människor mod att satsa
Portrett

Trygghet ger människor mod att satsa

| Text: Gunhild Wallin Foto: Anette Andersson

Adriana Lender är generaldirektör för Försäkringskassan, en av Sveriges största statliga myndigheter. Den ansvarar för det mesta av det svenska trygghetssystemet, bortsett från pensioner. Det senaste året har nya sjukskrivningsregler gjort att det blåst storm runt myndigheten. Hon önskar att fler kunde skilja på det politiska regelverket och hur verksamheten utövas.

Adriana Lender tillträdde sitt jobb som generaldirektör i januari 2009. Hon leder 12 500 anställda, i en verksamhet som i år delar ut dryga 200 miljarder kronor. Hon har stark tilltro till socialförsäkringarnas betydelse.

- Bra socialförsäkringar är nödvändiga för ett samhällets tillväxt och utveckling, säger hon. 

Snart hamnade hon i snålblåsten som ledare för en verksamhet som skulle effektuera starkt kritiserade förändringar. Försäkringskassan framstod ofta i debatten som en hård och hjärtlös myndighet och myndighetens tjänstemän fick ofta klä skott för regeländringarna. 

- Nu har det lugnat ner sig och det är vi glada för, säger Adriana Lender. 

Debatten på senare tid har framförallt gällt att riksdagen fattat beslut om att det ska finnas en bortre gräns för hur länge man får vara sjukskriven och man därefter ska föras över till Arbetsförmedlingen. Tanken bakom lagförändringarna var att de långtidssjukskrivna skulle erbjudas hjälp genom Arbetsförmedlingens försorg för att så småningom ställas till arbetsmarknadens förfogande. Förändringarna drevs på med stor hastighet under hösten, vilket bland annat Adriana Lender kritiserade i en debattartikel i Dagens Nyheter. Med tillfredsställelse kan hon i maj 2010 konstatera att Riksrevisionsverket i en ny rapport ger henne rätt i detta. Oron gällde bland annat att tiden för genomförande var för kort och att det fanns risker att enskilda människor skulle hamna i kläm och bli utan ersättning. Man kunde inte heller informera om nyheterna, för man visste inte hur de skulle komma att se ut. Media fylldes av berättelser om de utförsäkrade och även flera läkare gav sig in i den offentliga diskussionen med beskrivningar av omänskliga situationer för en del av sina patienter. 

- Det har varit jättepressande för våra medarbetare. Enskilda fall tas upp, men vi måste försvara oss med principerna. Vad jag har försökt göra, och som jag tycker jag till viss del har lyckats med, är att förklara att man måste skilja mellan det politiska regelverket och vår verksamhet, säger Adriana Lender.

Gav medarbetarna stöd

Hennes ambition när kritiken var som värst, var att ställa upp i så många intervjuer som möjligt. Dels ville hon förklara verksamhetens villkor, men också ge sina medarbetare offentligt stöd. 

- Jag vill stå upp för mina medarbetare, säga ”de gör rätt”. Människor som jobbar här är av kött och blod och de skulle säkert vilja göra mer, men regelverket stödjer inte det, säger Adriana Lender. 

Hon reflekterar över varför Försäkringskassan verkar särskilt utsatt när den verkställer de politiska besluten och att det i debatten verkar vara svårt att skilja politiska beslut från myndighetens verkställighet. Sällan hör man ju att någon är sur på Skatteverket när de genomför politiska beslut, konstaterar hon. 

- Kanske de har jobbat mer med sådan information, men jag tror också att det är en känslomässigt fråga. Människor känner sig mer beroende av Försäkringskassan. Det uppstår fler situationer av karaktären ”kan ni inte vara lite bussiga?” Jag förstår frågan, men om vi börjar förändra reglerna när det passar så inbjuder det till korruption. Det är jättefarliga saker. Vi ska göra en bra bedömning, men inte ändra reglerna, säger hon. 

Vi möts högst uppe i den fastighet som rymmer Försäkringskassan huvudkontor i Stockholm. Utsikten från Adriana Lenders kontor visar bland annat Centralstationen, stadshuset och Riddarfjärden och kan utan tvivel sägas vara magnifik. Frågan är hur mycket hon hinner njuta av den vackra vyn. Att leda Försäkringskassan handlar om att bedriva en verksamhet med 12 500 anställda och utbetalningar på 200 miljarder kronor. För att göra storleken på pengarna begriplig tar Adriana Lender till ett exempel. Om man betalar ut 3 000 kronor om dagen i tusen år, blir summan en miljard och här har man alltså 200 gånger mer att förvalta. Ändå har verksamheten krympt. Pensionsutbetalningar sköttes tidigare av Försäkringskassan, men hanteras numera av en egen myndighet, Pensionsmyndigheten.

- Sjuktalen har också gått ner och vi anpassar nu kostymen till de goda nyheterna. Det har skett en förändring i synen på sjukskrivningar. I dag läser man till exempel aldrig om grupper som i protest massjukskriver sig, som man kunde göra förr. Attityden har förändrats, säger hon.

Ett oemotståndligt erbjudande

Adriana Lender är född 1944 i Holland, men har bott i Sverige sedan hon var åtta år. Åldersmässigt skulle hon kunna ha valt att pensionera sig, istället tackade hon ja till att leda denna jätteverksamhet.

- Det var ett oemotståndligt erbjudande och ett väldigt stort uppdrag, säger hon och skrattar.

Verksamheten var henne väl känd. Hon hade nio års chefserfarenhet av Försäkringskassan, bland annat som överdirektör och generaldirektörens ställföreträdare. Det som lockade henne att acceptera generaldirektörsjobbet var både att driva verksamheten utåt, att människor får de pengar de har rätt till i tid, och att leda en stor organisation.

- Det stämmer till eftertanke och jag har funderat mycket över vad jag kan bidra med och göra. En sak är att lära sig av med att vara klåfingrig och inte lägga sig i allt. Det är också viktigt att inse att en så stor apparat är trögrörlig och att man måste ge den tid och chans att visa vad den kan innan man börjar ändra och omorganisera, säger Adriana Lender.

Hennes tanke är att man inte kan organisera bort problem, utan att det är bättre att lösa det som inte fungerar och att samtidigt tänka strategiskt för framtiden. Försäkringskassan som organisation har dessutom varit med om många och stora förändringar, inte minst när man 2005 slog ihop Riksförsäkringsverket och Försäkringskassan med dess många kontor till en myndighet. Hon har tidigare visat sin skepsis mot hanteringen av stora omorganisationer genom att kritisera den tidigare generaldirektören för Försäkringskassan för just detta.

- Vi var tvungna att organisera om, men omorganisationen var alltför konsultdriven och man lät inte de ordinarie linjecheferna göra jobbet, förklarar hon sin kritik som ledde till att hon tog tjänstledigt under en period.

Trygghet gagnar samhället

Adriana Lender är utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm och har ägnat stor del av sitt yrkesliv åt försäkringar. Innan hon i slutet av 90-talet började på dåvarande Riksförsäkringsverket arbetade hon på ett privat försäkringsbolag. Skillnaden mellan privata försäkringar är inte så stor, förklarar hon. Den handlar mer om att det finns en försäljningsorganisation på privata bolag, men principen är i huvudsak den samma. Och försäkringar är viktiga. Hela det sociala försäkringssystem som finns idag, uppstod i människors otrygghet och rädsla för att drabbas av sjukdom eller olyckor. Dog eller skadades någon på arbetet var det en katastrof och det var arbetsskadeförsäkringar som blev starten för dagens sociala trygghetssystem. I dag har försäkringarna en viktig funktion i samhället genom att de ger den trygghet som behövs för tillväxt och utveckling.

- Om människor är oroliga får man ett annat samhälle. Då sparar man istället för att satsa. Vi ser det i Kina idag och ett av de stora problemen för många utvecklingsländer är att det inte finns tillräcklig trygghet för att människor ska våga satsa, säger hon.

Adriana Lenders vardag kännetecknas av många kontakter av olika slag. Det är socialdepartementet, men också Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, sjukvården, arbetsgivarorganisationer och det omfattande, och av Adriana Lender beskrivet som det mycket goda samarbetet, med Arbetsförmedlingen. Rapporter om utvecklingen lämnas till regeringen och faktaunderlag tas fram vid behov. Hennes arbetsdag präglas också av mycket internt arbete i organisationen och hon reser ofta ut i landet till de olika kontoren.

- Visserligen ska det mycket till innan en generaldirektör blir utbuad, men jag tycker jag möter en god stämning och får ofta många frågor, berättar hon.

Nordiska kontakter

Hon har också regelbunden kontakt med sina nordiska kolleger. De känner varandra, ses ganska ofta och det är lätt att ta vardagliga kontakter. Ett exempel på samarbete är att en svensk avdelningsdirektör är inbjuden att vara med i den grupp i Norge som ska utvärdera NAV. De rödgröna i Sverige har i en debattartikel pläderat för ett liknande system som det norska NAV, det vill säga att det blir ”en dörr in” till samtliga välfärdstjänster. Adriana Lender är skeptisk till en sådan förändring.

- Cirka 20 procent av de sjukskrivna är också arbetslösa, eller behöver byta jobb. Men varför blanda in resten av Försäkringskassans verksamhet i detta? Det är inte en bra väg att gå. NAV har ju också brottats med en hel del problem, säger hon.

Utmaningar framåt är bland annat att jobba vidare med tidsbegränsningarna i sjukpenningen. Adriana Lender tycker det är bra med ett bestämt tidsmål och säger också att många handläggare anser det. Annars finns risken att åtgärder drar ut på tiden, vilket inte gagnar den sjukskrivne. Nu finns en växande medvetenhet om att man ska vara rädd om den sjukskrivnes dagar, så att sjukvården och arbetsgivarna använder tiden för rehabilitering. Redan nu vet man att cirka 40 procent av dem som fördes över till Arbetsförmedlingen kommer att komma tillbaka till Försäkringskassan och att en del av dem förmodligen får permanent sjukersättning. Men de övriga måste erbjudas rehabilitering och inte glömmas bort.

Tillgänglighet på nätet

Hon är också positiv till det beslutsstöd som Socialstyrelsen arbetat fram tillsammans med Läkarförbundet och som innebär att det finns en rekommendation för hur lång sjukskrivningsperiod som en viss diagnos ska ge. Längre perioder än de rekommenderade ska motiveras.

För myndigheten gäller också att arbeta vidare med tillgängligheten på nätet, till exempel ska man så småningom kunna följa sitt eget ärende på nätet. Att fortsätta arbetet med att förklara vad sjukförsäkringen innehåller är en annan uppgift.

- Så stora förändringar som skett bidrar till otrygghet. Därför vill vi förmedla till allmänheten vad försäkringarna innehåller så att de blir trygga med det. Trots allt beviljas 97, 5 procent av alla ansökningar om sjukpenning, säger Adriana Lender.

I korthet

Adriana Lender, generaldirektör för Försäkringskassan sedan 1 januari 2009.

Utbildning: Civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm

Arbete: Har bland annat arbetat på Läkarförbundet, som avdelningschef för Traditionell Försäkring SEB/Trygghansa, avdelningschef för Pension Riksförsäkringsverket och överdirektör på Försäkringskassan.

Familj: Man, dotter och tre barnbarn

Intressen: Läser gärna skönlitteratur, är förtjust i gamla hus och renoverar gärna på sitt sommarställe i norra Uppland.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment