TCO:s Eva Nordmark: Facket måste vara relevant för den tid vi lever i

Det tog en stund att få intervjutiden bekräftad. Den nyvalda ordföranden var på utlandssemester med familjen och beskedet om ett möte fick vänta tills hon kom hem. Då gick det däremot snabbt och när vi möts är Eva Nordmark påfallande närvarande i samtalet. Att det dröjde med besked om intervjutid får också sin förklaring. Att inte svara omedelbart oavsett tid, plats och ledighet är ett medvetet val och en viktig arbetsmiljöfråga.

Den tillgänglighet som teknikutvecklingen innebär och dess betydelse för arbetsmiljön var en av de frågor som behandlades på den kongress som TCO höll i maj. Flera av de femton fackförbund som är medlemmar i TCO ser med oro på det växande kravet att allt fler arbetstagare ska finnas till hands, oavsett om det är kväll, helg, semester eller om man är sjukskriven. Fackförbundet Unionen, kräver till och med att rätten till ostörd frihet skrivs in i kollektivavtalet. Många av TCO:s medlemmar trivs med sina jobb vilket gör det extra svårt att säga nej. Problemet hamnar i knäet på den enskilde och därför är det viktigt att man för ett samtal om detta på arbetsplatserna och att ledaren visar gott föredöme. Övertidsuttaget har ökat i Sverige och 2010 motsvarade det 125 000 nya jobb.

Friheten behöver gränser

- Den nya tekniken ger stora frihetsvinster, men den gör det också allt svårare att sätta gränser och då minskar friheten. Därför är frågan om tillgänglighet är ett av de viktigaste samtalsämnena på varje arbetsplats. Man måste börja tänka ’vad är okej på just den här arbetsplatsen?’ eller ’hur ska tillgängligheten fungera i vår kommun?’ Vi fick mycket återkoppling i de här frågorna på kongressen, säger Eva Nordmark.

Eva Nordmark har själv ett medvetet förhållande till hur hon använder sin tid. Hon tillåter inte att mobiltelefon och mail inkräktar hur som helst på den viktiga tiden med familjen, utan har övat sig på att finna lösningar som är rimliga för att finna en balans mellan arbete och fritid. Med en aktiv man och två barn på tretton och femton år måste tiden även för en facklig ordförande rymma träningar, läxläsning, åka till sopåtervinningen och andra vardagligheter. Dagar streckas och hon försöker alltid ha en fem, tio minuter mellan mötena för att ha en liten omställningstid emellan. Om arbetet inte tillåts sippra in i varje utrymme ökar också hennes möjlighet att vara närvarande i det hon gör, tycker hon.

- Jag har ett tillgängligt jobb, men jag sätter också gränser för min tillgänglighet på olika sätt. Det kan vara att öppna mail och lyssna av mobilsvararen vid vissa bestämda tidpunkter. Ibland tar jag inte ens med min telefon. Då är det bara min sekreterare som kan få tag på mig om det uppstår akuta situationer. I ett sådant här jobb kan man göra hur mycket som helst och det är lätt att springa i väggen, säger hon.

Samhällskunskap roligaste ämnet

Eva Nordmark kommer från Luleå i Norra Sverige. Hon är idag 40 år och har en lång erfarenhet av politisk och facklig verksamhet. Intresset började tidigt, berättar hon. Samhällskunskap var det absolut roligaste ämnet och av ren nyfikenhet besökte hon kommunfullmäktige för att se hur de jobbade, vilket vanligtvis inte hör till de mest attraktiva fritidssysselsättningarna för en tonåring. Bra lärare uppmuntrade intresset och redan som tjugoåring blev hon ledamot i Kommunfullmäktige som representant för socialdemokraterna. Hon jobbade på Försäkringskassan på hemorten, men kom så småningom att jobba allt mer fackligt och politiskt och har suttit i många nämnder och styrelser. Som 24-åring kom hon in i riksdagen. Därefter blev hon verksamhetsledare för Sveriges Kommunaltjänstemän, SKTF, i Luleå. 2004 valdes hon till SKTF:s ordförande, ett förtroendeuppdrag hon nu lämnar för att bli en av de fackliga tungviktarna i Sverige.

Som SKTF-ordförande gjorde hon sig känd som förnyare av facket. Ett mål var att 30 procent av alla förtroendevalda skulle vara under 35 år och ett annat var att ingen skulle jobba fackligt mer än 80 procent av arbetstiden, vilket genomförs från 2012.

- Nyckel till framgång är att vara där folk är och inte att stänga in sig på kansliet. Det är förödande. I en tid där arbetslivet förändras så fort kan det vara svårt att gå tillbaka till sitt jobb om man har förlorat kontakten. Det är också en strategisk fråga för förbunden att fylla på med yngre kompetenta förtroendevalda. Alla förbund jobbar med det, säger hon.

Hon återkommer gång på gång till betydelsen av att facket är relevant för den tid vi lever i. Det betyder att vara ute på arbetsplatser och att se och förstå vad facket kan bidra med i det vardagliga jobbet idag. Villkoren är inte de samma som förr.

- Vi måste inse att unga människor som går ut i arbetslivet har helt andra förutsättningar än till exempel mina föräldrar. Det är det vi bygger den nordiska modellen på – att vi vågat vara föränderliga, säger Eva Nordmark.

Arbetslinjen bör få nytt innehåll

En av de saker hon brinner för är kampen för jämställda villkor. Att människor ska få en bra chans, möjligheter till omstart och chansen att utvecklas under hela arbetslivet. Det finns fyra miljoner innovatörer i arbetslivet och utmaningen är att ta vara på kraften som finns hos människor. Det sker genom inflytande, att ta tillvara på engagemang och kunskap och att koppla ihop näringsliv och forskning för ett bra arbetsplatslärande. Bra villkor i arbetslivet är inte bara rättigheter utan möjligheter för företag och människor. Om detta handlade också hennes tal som nyvald ordförande på TCO:s kongress. Hon lyfte fram begreppet arbetslinjen som står centralt i den borgerliga alliansens politik, men vill fylla det med ett nytt innehåll.

- Den nuvarande arbetslinjen är omodern och ensidig. Den saknar helt fokus på individens möjligheter till vidareutbildning och är trubbig när det gäller att matcha rätt person till rätt arbete. Den tar heller inte heller hänsyn till hur dålig arbetsmiljö, ohälsa och bristande utbildning pressar ut människor från arbetslivet, sade hon.

I några punkter presenterade hon den arbetslinje hon vill verka för. De handlar om fler och bättre jobb. Om satsning på utbildning och forskning och om betydelsen av att ta tillvara kreativitet och engagemang hos varje anställd, men också hos varje individ oavsett anställning. Arbetslinjen ska vara en utbildnings- och kompetenslinje och ett framgångsrikt arbetsliv kräver att man får många nya chanser i livet. Idag är bristen på utbildning ett hinder för rörlighet och undersökningar visar att 30 procent av TCO:s medlemmar vill byta jobb, men upplever att de inte kan det. En rörlig arbetsmarknad underlättar också för de unga att komma i jobb. Det och de ungas utbildning är central för att minska utanförskapet.

- De unga som har det svårt idag är de som inte har fullföljt sin utbildning. De halkar efter och vi föreslår en utbildningsgaranti för alla upp till 25 års ålder. Regeringen fokuserar på utanförskap, men jag vill istället fokusera på ”innanförskap”, säger Eva Nordmark.

Rut-avdraget bör utvidgas

Balansen mellan arbete och fritid är också en prioriterad fråga. Förutom att skapa ramar för hur tillgänglig man ska vara vill Eva Nordmark underlätta möjligheten att kombinera karriär och familj genom det omdiskuterade Rut-avdraget. Det innebär att man får göra skatteavdrag för hushållsnära tjänster och har kritiserats, inte minst av den politiska oppositionen, för att det är en reform för högavlönade. Men Eva Nordmark anser att avdraget bör utvecklas så att även hushåll med normala inkomster får möjlighet att utnyttja denna tjänst. Det är en jämställdhets- och fördelningsfråga, anser hon.

Trygghet på jobbet är också en del av den goda arbetslinjen. I dag är det många som jobbar med tillfälliga anställningar. I vissa branscher och yrken staplas de kortvariga jobben på varandra och TCO har anmält regeringen till EU- när det gäller skyddet för visstidsanställda.

Eva Nordmark har varit aktiv i det socialdemokratiska partiet. Det är hon inte längre. TCO är en obunden facklig rörelse och det är en garant för ett långsiktigt arbete, anser hon. Den borgerliga regeringen har kritiserats för att ha försämrat villkoren för facken. Bland annat höjde de i ett tidigt skede av sin regering avgifterna till arbetslöshetskassan vilket innebar att 200 000 medlemmar lämnade facket.

- Det blev en viktig väckarklocka och drog igång ett arbete för facklig förändring. Vi kan inte skylla på regeringen om vi förlorar medlemmar utan de enda som kan ändra på det är vi. Facket ska inte sitta på bänken och göra sig till offer, säger hon.

Hon beskriver sig själv som en person med vinnarskalle och som antar utmaningar. Drivkraften är att göra skillnad.

- I det ligger ett mod. Man får inte vara rädd för att misslyckas i sådana här roller, säger hon.