Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Portrett i Portrett 2011 i Loa Brynjulfsdottir vill försvara kollektivavtalsmodellen
Loa Brynjulfsdottir vill försvara kollektivavtalsmodellen
Portrett

Loa Brynjulfsdottir vill försvara kollektivavtalsmodellen

| Text: Björn Lindahl, Foto: Emil Hamlin

Loa Brynjulfsdottir är nyvald generalsekreterare för Nordens Fackliga Samorganisation, NFS. Hon ser det som sin första uppgift att trappa upp försvaret av den nordiska kollektivavtalsmodellen. Den utmanas av det mer regelstyrda sättet inom EU att handskas med arbetslivsfrågor.

 

- Jag förstår inte varför de nordiska ministrarna inte står upp och försvarar kollektivavtalsmodellen mer. Det är ett otroligt flexibelt sätt att möta globaliseringens utmaningar och stärka konkurrenskraften, säger hon.

Loa Brynjulfsdottir valdes enhälligt till generalsekreterare i NFS den 16 november i år. Hon är både den första kvinnan på posten och den första islänningen. NFS bildades 1972 och är ett samarbetsorgan för 16 landstäckande fackförbund i Norden. Organisationen representerar över nio miljoner fackliga medlemmar och främjar det fackliga samarbetet i Norden, Östersjöområdet och Europa.

Just förhållandet mellan Norden och EU inom arbetslivet är hennes främsta styrka. Efter att ha arbetat på Efta-sekretariatet i Bryssel med samarbetet på arbetslivsområde inom EES, där Norge och Island också är med, var hon i nästan fem år EU-expert på NFS. Hon flyttade vidare till det svenska fackförbundet TCO för att sedan ta över som tf. generalsekreterare i NFS i somras.

- Inom EU är det vanligt med lagstadgade minimilöner och andra statliga direktiv på arbetsmarknaden. Men de bästa avtalen är de som görs inom en bransch av dem som själva är direkt berörda, säger hon.

Krävande av försvara kollektivavtalen

Det är emellertid inte en lätt uppgift att försvara kollektivavtalen inom EU, särskilt nu när förslag om euroepiska minimilöner diskuteras i samband med det ekonomiska styrningspaketet.

-  20 av 27 länder har infört lagstadgade minimilöner . Förutom Norden är det bara Tyskland, Österrike, Italien och Cypern som inte har det.

-  Det kan vara krävande att förklara varför vi inte vill ha statlig eller europeisk inblandning i lönebildningen. En rumän som jag träffade sa till mig: ”Varför kan ni inte bara unna oss minimilönen?”. Men vi är ju inte emot att andra länder har det nationellt, om det passar i deras modell, säger hon.

En annan svårighet är att det inte finns någon motsvarighet ännu till NFS på arbetsgivarsidan. När man ska lovprisa trepartssamarbetet mellan fackförbunden, arbetsgivarna och regeringarna i Norden är det förstås lite märkligt att det inte finns någon nordiska arbetsgivarorganisation.

-  Vi skulle gärna ha sett att det fanns en nordisk arbetsgivarorganisation, säger Loa Brynjulfsdottir.

Trots att EU kommer att fortsätta vara en av de viktigaste leverantörerna av premisser även på den nordiska arbetsmarknaden vill Loa Brynjulfsdottir göra NFS mer nordisk.

-  Jag tycker att vi tappat den nordiska kopplingen under senare år. De frågor som vi arbetar med i Östersjösamarbetet, EU och globalt, är också i högsta grad relevanta för det nordiska samarbetet.

 Men det finns också mycket att lära av varandra i den lite snävare kretsen av nordiska länder som också står varandra mycket nära. Även här har Loa Brynjulfsdottir goda meriter. Vi träffas i det svenska riksdagshuset under en konferens om gränshinder.

Alltid nordisk

-  Jag har alltid varit väldigt nordiskt engagerad, både politiskt och fackligt. Jag är född i Reykjavik, men bodde i Bergen som barn i många år. Så jobbade jag som Nordjobbare i Tampere med att packa pepparkakor. Vi satt på gamla ölbackar och kallades för piipari pakkari, om jag minns rätt. Senare var jag även Nordjobbare på Färöarna. Därefter studerade jag i Uppsala medan resten av familjen i Köpenhamn. Så har det blivit Bryssel och Island och nu NFS i Stockholm.

-  Du har kanske sett den nordiska broschyren om Jyrki och Jóhanna som visar vilka problem som kan uppstå för ett par som flyttar mellan olika nordiska länder? De kunde ha gjort en egen broschyr om mig: ”Loa på luffen i Norden”, skämtar hon.

Arbetskraftens rörlighet är den andra stora frågan för NFS, förutom försvaret av kollektivavtalsmodellen. Den tredje övergripande frågan är gröna jobb.

-  Jag har stött på många gränshinder själv – men inte några som inte gått att lösa. Men av de frågor vi arbetar med är det gränshinderfrågorna som väcker de starkaste känslorna.

Det blir så konkret:

-  Vad händer med den isländska förskoleläraren som flyttar till Sverige? Folk förväntar sig att det ska fungera och upplever ändå att det blir många problem. Rädslan för att det inte ska fungera är ett gränshinder i sig själv, eftersom folk inte vågar flytta.

De tre värsta gränshindren

Medan Nordiska ministerrådets gränshinderforum lagt fram en lista på 36 olika gränshinder, har Loa gjort sin egen ”bottom three” – lista, de tre områden hon anser är de svåraste gränshindren.

-  Högst upp på min lista, eller längst ned skulle jag kanske säga, är problemen med  arbetslöshetsförsäkringen när man flyttar mellan olika nordiska länderna. Det är mycket rigida regler för A-kassorna som skapar stora problem. Anmäler man sig inte omedelbart i A-kassan i Sverige när man flyttar dit, för att ta ett exempel, riskerar man att falla ut helt och hållet.

-  Ett annat problem är den blankett E301 som det norska NAV utfärdar, som är nödvändig för att få arbetslöshetsförsäkring i Sverige, men som det kan ta lång tid att få.

Näst längst ner är skattelagstiftningen och på tredje plats att det inte går att få rehabilitering i ett annat land än det som personen arbetade i när han eller hon blev arbetsskadad eller sjuk.

För en svensk som arbetat i Danmark, men pendlat från Sverige, kan det blir en stor belastning att behöva pendla för att få rehabilitering, när det kunde ha skett i den egna hemkommunen, säger Loa Brynjulfsdottir.

Startade grön nätbutik

Även den tredje arbetsuppgiften som väntar henne under de fyra år hon valts till generalsekreterare – gröna jobb – har Loa Brynjulfsdottir ett engagemang som är större än genomsnittet. Under en föräldraledighet 2008 startade hon nätbutiken Ecoloco.

Hon berättar att hon fick idén till nätbutiken när hon skulle köpa en body till sin nyfödde son. Enligt instruktionen skulle den tvättas tre gånger före användning. Detta visade sig bero på de gifter som bomullskläder innehåller.

- Efter det ville jag bara ha ekologiska kläder. För att framställa ett kilo bomull går det åt ett kilo kemikalier. Det kändes groteskt.

- Min drivkraft är, och har alltid varit, att bidra till att göra världen bättre både för människor och miljö. Ecoloco var ett sätt att påverka framförallt småbarnsföräldrar att leva lite grönare och samtidigt bidra till schysstare arbetsförhållanden i den smutsiga klädindustrin.

Ändrat arbetssätt i NFS

För att arbeta med de tre övergripande frågorna har framtidsarbetet inom NFS också mynnat ut i att organisationen ska ändra arbetssätt.

- Istället för att arbeta geografisk kommer vi att organisera oss i förhållande till frågan, eftersom allt vi arbetar med är gränsöverskridande frågor, säger hon.

Idag består NFS av fyra heltidsanställda. I tillägg till ny generalsekreterare har NFS under hösten också anställt två nya handläggare/utredare: Maria Noleryd (Sverige), och Mika Domisch (Finland). Eva Carp, som är ansvarig för ekonomi och administration, utgör den sista brickan i NFS kansli och hon står också för den nödvändiga kontinuiteten som behövs i organisationen.

Loa i ett nötskal:

Ålder: 39 år
Familj: Man och tre barn, 2, 4 och 7 år gamla.
Karriär: EU:s ekonomiska och sociala kommitté. EFTA-Sekretariatet i Bryssel. (Eget företagande) TCO. NFS.
Utbildning: Fil. mag i statskunskap och historia vid Uppsala Universitet. Forskningsvistelse vid University of Namibia. Spanskstudier vid Universidad de la Habana, Cuba. MBA i ledarskap från United Business Institute i Bryssel

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment