Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Portrett i Portrett 2012 i Jóhanna Sigurðardóttir: Löneklyftan viktigaste jämställdhetsfrågan nu
Jóhanna Sigurðardóttir: Löneklyftan viktigaste jämställdhetsfrågan nu
Portrett

Jóhanna Sigurðardóttir: Löneklyftan viktigaste jämställdhetsfrågan nu

| Text: Guðrún Helga Sigurðardóttir Foto: Gunnar V. Andrésson

Islands statsminister Jóhanna Sigurðardóttir har lyckats med det som många ansåg vara mycket svårt, näst intill omöjligt. Hon har gjort nedskärningar i statsbudgeten efter finanskraschen och det utan att det har fått en negativ inverkan på det isländska socialförsäkringssystemet.

Island har idag en ekonomisk tillväxt på 2,5-3,5 procent. Medan genomsnittstillväxten i Europa är ca 0,5 procent. Statsminister Sigurðardóttir är nöjd med att Island har uppnått ett så bra ekonomiskt resultat. Samtidigt har regeringen lyckats bra också inom andra områden. Hon tänker inte minst på jämställdhetsfrågan, säger hon.

Jóhanna Sigurðardóttir anser att det isländska samhället före den ekonomiska krisen styrdes av manliga värderingar. Det var bara en liten elit som hade makten då. Regeringen har arbetat med att ändra den tidigare maktstrukturen, för att få fram en sundare fördelning. Huvudsakligen har det skett genom att ge fler kvinnor tillträde till makten.

-  Ibland sägs det att utvecklingen skulle ha blivit en annan om kvinnor hade varit i ledningen före kraschen.

-  Kvinnor tar inte lika många risker som män och styrs av andra värderingar. Det tror jag kan ha en betydelse för ledarskapet, säger hon.

Statsminister Sigurðardóttir poängterar att den isländska regeringen har haft som mål att minst hälften av ministerposterna ska vara besatta av kvinnor. Det är också något som man har lyckats med. Majoriteten av posterna i regeringen är kvinnor. Även i departementens och alltingets utskott är det numera 40 procent kvinnor.

- Vi kommer snart att uppnå det som Norge har uppnått för några år sedan och det är att 40 procent av alla styrelseledamöter inom näringslivet är kvinnor, säger statsminister Sigurðardóttir.

Tvåårig anpassning

Regeringen har tidigare uppmanat näringslivet att utse kvinnor på styrelseposter och andra maktposter inom företagen. Men det arbetet har gått trögt, säger statsminister Sigurðardóttir. Den isländska regeringen har därför varit tvungen att lagstifta för att uppnå jämställdhet inom företagens styrelser, på samma sätt som i Norge. Enligt lagstiftningen får andelen män högst vara 60 procent som styrelseledamöter inom företagen och andelen kvinnor ska vara minst 40 procent. Lagen träder i kraft först 2013 och då ska företagen och pensionsfonder ha minst 40 procent av varje kön.

Statsminister Sigurðardóttir påpekar att under den tvååriga anpassningsperioden i Norge ökade de kvinnliga styrelseledamöterna från att uppnå knappt 10 procent till närmare 32 procent men så har det inte varit – inte ännu åtminstone – i Island.

- Jag är säker på att den nya lagen kommer att ge oss ett lika bra resultat som i Norge, trots att övergångsperioden inte har gett oss lika snabbt resultat som man fick i Norge, säger hon.

Den isländska regeringen arbetar enligt en fyraårig jämställdhetsplan, som leds av socialförsäkringsministern. Regeringen har också grundat ett ministerutskott som ska leda regeringens jämställdhetsarbete. Det består av socialförsäkringsministern, finansministern, inrikesministern och statsministern.

Statsminister Sigurðardóttir säger att arbetet med utskottet kommer att visa betydelsen av jämställdhetspolitiken. De fyra ministrarna behandlar sedan tidigare viktiga frågor som mänskliga rättigheter, prostitution och trafficking. Det har  redan gett resultat inom det förebyggandet arbetet och i bekämpningen av exempelvis sexuellt våld och sexuella övergrepp.

- Vi tar tag i de här frågorna inom utskottet, säger hon och tillägger att Island numera har en sexköpslag lik den i Sverige.  

Men vad är det viktigaste uppdraget just nu? 

Statsministern tvekar inte när hon svarar:

- Det är att bekämpa löneklyftan mellan män och kvinnor. Regeringen har därför en projektplan för att uppnå en fullständig lönerättvisa.

"Löneklyftan svider i mitt hjärta"

Målet regeringen har är att utveckla en certifikationsstandard för att uppnå lika lön för lika arbete. Bolagen kan använda standarden och de får ett certifikat om de kan bevisa att de följer standarden och betalar lika lön för lika arbete. Sigurðardóttir hoppas att certifikationsstandarden blir ett eftertraktansvärt redskap för de enskilda företagen. 

- Det går så långsamt att uppnå lika lön för lika arbete att det svider i mitt hjärta, fortsätter statsminister Sigurðardóttir.

- Men vi arbetar målmedvetet vidare och ska främja lönepolitiken genom vår projektplan. 

Den offentliga sektorn ska leda utvecklingen. Statsminister Sigurðardóttir har hittills varit besviken över de stora löneklyftan inom tjänstemannasektorn. Ledningen inom offentliga institutioner har ett visst spelrum till inflytande på lokal lönebildning men tar inte tillräckligt hänsyn till löneskillnader mellan könen när pengarna ska fördelas utan istället tvärtemot.

- Löneklyftan mellan män och kvinnor har blivit allt större och det kommer vi att ta tag i på allvar nu, säger hon.

Den isländska statsministern har stora förhoppningar på certificeringssystemet. Genom den tror hon att näringslivet och den offentliga sektorn kan arbeta målinriktad med jämställdhetsfrågorna.

Sker med snigelfart

Statsminister Sigurðardóttir är otålig och förväntar sig ett snabbt resultat. Hon oroar sig för att regeringen ännu inte lyckas uppnå det förväntade resultatet, utan att det nu måste påskyndas. 

- Förändringarna inom jämställdhetsfrågorna sker med snigelfart, säger hon.

Island har ändrat lagstiftningen om föräldraledighet så att  män fått möjligheten att ta föräldraledigt utan att förlora ekonomiskt på det. Innan den nuvarande lagstiftningen tog endast en liten andel av papporna ut föräldraledigt. Idag tas den ut av mellan 80 till 90 procent av alla pappor.

Hon tror att pappaledigheten är det största framsteget som Island har gjort inom jämställdhetspolitiken de senaste åren.

- Systemet fungerar så att papporna förlorar rättigheten till ledighet om de inte tar ut tre månaders föräldraledigt. Pappornas rättighet till föräldraledighet kan inte överföras till mammorna, förklarar hon.

Föräldrarnas möjligheter till att ta ut föräldraledighet har reducerats under krisen. Regeringen har varit tvungen till nedskärningar genom att sätta ett tak för ersättningen. Men statsminister Sigurðardóttir säger att det är viktigt att ersättningen höjs igen så snart som möjligt.

- Nu när ekonomin är på väg uppåt igen har vi snart möjligheten att öka ersättningen till föräldralediga pappor och mammor. Och det står högt på min prioriteringslista, säger hon.

Islands ansökan om medlemskap i EU behandlas just nu av EU under ledning av Danmark som är ordförandeland. Statsminister Sigurðardóttir hade förväntat sig att viktiga frågor för Island, som fiskerisektorn och lantbrukssektorn, skulle behandlas under Danmarks ordförandeskap. Men utsikterna är små eftersom ordförandeskapet avslutas till sommaren.

Hon har nyligen träffat Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt som nu också är EU-ordföranden.

- Jag är inte säker på att vi hinner behandla fiskeriet och lantbruket innan dess.

Det två kvinnliga statsministrarna hade ett bra samtal vid sitt möte i Köpenhamn. De diskuterade både situationen inom EU generellt men också de ekonomiska svårigheterna inom EU.

- Vi diskuterade naturligtvis också Islands medlemsansökan. Jag framförde mina synpunkter och hon lade fram sina åsikter i frågan, säger statsminister Sigurðardóttir. Hon tillägger också att Island har bemötts av stor välvilja både från det danska folket men också från de övriga europeiska länderna.

 

Mer om Islands statsminister:

Jóhanna Sigurðardóttir är född i Reykjavik i oktober 1942. 

Familj: Jónína Leósdóttir, författare och dramatiker. De har tre söner. 

Sigurðardóttir var fackföreningsledare för flygvärdinnorna i Island under 1960-talet. Hon blev kontorstjänsteman under 1970-talet men blev vald alltingsrepresentant i Island 1978. Hon har suttit på alltinget sedan dess och naturligtvis suttit som socialdemokraternas representant i fler alltingsutskott samt deltagit i internationellt arbete. Sigurðardóttir var välfärdsminister under flera år. Hon har varit Islands statsminister sedan februari 2009. 

Nio ministrar bildar Islands regering, fem kvinnor och fyra män. Socialdemokraterna och Vänstre-gröna samarbetar inom regeringen. 

 
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment