Katrín Jakobsdóttir - partiledare i förändringens tid

Hon går snabbt längs korridoren, vet att hon är försenad till mötet med journalisten. Programmet är fullspikat för den nya partiledaren Katrín Jakobsdóttir. Hennes uppgift är att bli partiets röstmagnet. Enligt opinionsmätningarna ser det ut som om VG kommer att lida nederlag i valet men kanske lyckas den unga partiledaren vända trenden.

Arbetsliv i Norden träffar Katrín Jakobsdóttir på hennes kontor i centrum av Reykjavik. Hon får först frågan om det är generationsskifte i isländsk politik.

- Det har skett stora förändringar inom isländsk politik sedan 2008. Frågan är bara hur bestående förändringarna blir, svarar hon.

Förändringar på gång

Tiderna har varit instabila de senaste åren. Katrín Jakobsdóttir poängterar att Island har upplevt stora förändringar. Nya partier träder fram men har hittills inte fått så mycket stöd i val. Politikerna känner också att förändringar är på gång. De sitter inte kvar lika länge som tidigare när de behöll sin position under flera år och årtionden.

VG:s tidigare ordförande, näringslivs- och innovationsminister Steingrímur J. Sigfússon är ett exempel på det. Han hade varit VG:s partiledare under 24 år när han nyligen bestämde sig för att avstå från ledarskapet.

- Jag tycker inte att det är något problem att den tidigare partiordföranden ställer upp i alltingsvalet men det är naturligtvis ovanligt, säger den nya partiledaren Katrín Jakobsdóttir.

Förväntansfulla partimedlemmar

Hon tror att den politiska kulturen håller på att förändras i Island. Allmänheten förväntar sig förändringar. Katrín Jakobsdóttir lägger märke till att partimedlemmarna är förväntansfulla  och vill kämpa för partiets framgång i valet. Den nyvalda partiledaren är trots det realistisk.

- Det är inte alltid som valet av en ny partiledare ger framgång i ett val, säger hon lugnt.

Debatten går ibland ut på vilka koalitionsregeringar som blir möjliga efter valet. VG har som mål att samarbeta med andra vänsterpartier. Men vilken post skulle Katrín Jakobsdóttir kräva i en ny regering, statsministerposten eller finansministerposten?

- När det är fråga om egna ambitioner så har jag svårt med att tänka på mer än en dag i taget. Jag är nöjd med att vara undervisnings- och kulturminister. För mig är det utan tvivel det mest intressanta ministeriet, säger hon.

- Men det är klart att jag gärna vill pröva någonting nytt. Politiker vet aldrig vad politiken för med sig. Det lönar sig inte att tänka för mycket på framtiden, det kan hindra en i ens jobb.

Regeringen har haft stora och svåra ekonomiska arbetsuppgifter under valperioden, till exempel en rekordstor arbetslöshet mätt med isländska mått. Katrín Jakobsdóttir är stolt över regeringens resultat i näringslivsfrågor. Hon poängterar att arbetslösheten har minskat.

Utbildning för de unga

Arbetslöshetspolitiken har fokuserat på de unga. Deras möjligheter att studera har utökats och den isländska arbetsförmedlingen har följt med hur det har gått för var och en. Andra arbetslösa har också utnyttjat möjligheten att börja studera. Det hade de inte tidigare. Arbetslösheten är nu knappt fem procentenheter.

-  Studier gör alltid nytta, säger undervisningsministern.

Jämställdhetsfrågor har varit viktiga för den isländska regeringen. Katrín Jakobsdóttir säger att regeringen har lyckats bra, både vad gäller lagstiftning och inte minst i kampen mot löneklyftan mellan könen. Men det finns många arbetsuppgifter kvar.

- Vi måste bestämma hur vi ska uppnå lika löner för lika arbete. Vi måste också fortsätta kampen mot könsrelaterat våld, poängterar hon.

Katrín Jakobsdóttir citerar den brittiska filosofen John Stuart Mill och säger att den mest fast förankrade orättvisan är diskrimineringen mellan kvinnor och män.

- Diskrimineringen dyker upp om och om igen, just när man tror att man har besegrat problemet, poängterar hon missnöjd med att statliga företag och offentliga institutioner inte har uppfört sig helt exemplariskt i den här frågan och inte tagit tag i problemet med löneklyftan.

Men den isländska regeringen måste agera ekonomiskt, tyvärr också när det handlar om jämställdhetsfrågor.

- Jag är realist. Vi har inte kistor fulla med pengar. Vi måste spara, säger Katrín Jakobsdóttir.

- Vi måste också tänka på handikappade och äldre. De har fått det ännu svårare sedan kraschen och det måste vi göra någonting åt, fortsätter hon. 

Inte bara fiske och aluminium

Regeringen har lagt vikt vid kreativitet och innovation inom näringslivspolitiken, bland annat genom skattelättnader. Det handlar till exempel om den skapande verksamhetens ekonomiska betydelse.

- Det handlar inte bara om att fiska eller producera, vi måste också tänka på värdeökningen, produktiviteten och produkternas värde, säger Katrín Jakobsdóttir.

Hon anser att Island inte bör konkurrera med länder som endast har primärproduktion. Island bör lägga vikt vid innovation och uppfinningsrikedom. Island kan utnyttja sina naturresurser på ett förnuftigare och hållbarare sätt.

- Som grön politiker anser jag att det inte är vår privatsak vad vi gör med fisket, vattnet eller andra naturresurser, säger hon.

- Det är inte vår privatsak hur vi utnyttjar naturresurserna, varken globalt eller privat. Vi måste tänka på hållbarhet och hållbar utveckling och vi måste tänka på framtiden, fortsätter hon.

Kritisk till EU

Det gröna vänsterpartiet VG är emot ett isländskt medlemskap i EU. Katrín Jakobsdóttir poängterar att Island deltar i det europeiska samarbetet och att hennes parti stödjer ökat samarbete med Europa.

Katrín Jakobsdóttir vill personligen att Island ska slutföra sina förhandlingar med EU. Hon anser att det isländska folket sedan ska få fatta beslutet om ett eventuellt medlemskap i en folkomröstning.

- Jag ställer mig kritisk till EU. Jag tror att EU:s politik går för mycket ut på marknadsprinciper. EU går för mycket ut på global kapitalism, säger hon.

- Inom unionen ser jag en aggressiv kamp för vissa gruppers intressen. Det är islänningarna inte medvetna om för att det har inte synts i den isländska EU-debatten, hävdar hon.

Enligt Katrín Jakobsdóttir blir regeringens främsta uppgift efter parlamentsvalet i vår att få kontroll över statsbudgeten och att uppnå stabilitet inom ekonomin. Regeringen måste också lätta på valutarestriktionerna och göra det möjligt för utlänningar att sälja sina isländska kronor.

- Det brådskar. Genast efter valet måste regeringen skapa bra förutsättningar för näringslivet och ekonomin överhuvudtaget, säger Katrín Jakobsdóttir.

-  Island behöver en stabil räntenivå och bra ekonomiska förutsättningar inför framtiden, säger hon.