Henrik Normann i NIB - välfärden behöver också en bankdirektör

- De nordiska länderna betalade in 278 miljoner euro. Det har på 40 år växt till att bli 3,1 miljarder euro. Samtidigt har vi betalat ut 800 miljoner euro i utdelning till länderna, säger Henrik Normann.

Han talar den sortens skandinaviska som danskar använder för att vara säkra på att bli förstådda – blandat med några engelska uttryck när det är extra viktigt att det inte uppstår missförstånd.

Sedan 2005 är också de tre baltiska länderna fullvärdiga medlemmar och ägare av banken, som har sitt huvudkontor i Helsingfors och 190 anställda. Enbart utdelningen från NIB skulle ha varit tillräcklig för att finansiera Nordiska ministerrådets budget i mer än sex år.

Nordiska investeringsbankens uppdrag är att låna ut pengar till projekt som antingen skapar en bättre konkurrenskraft, eller till gröna investeringar.

Att definiera vad som är en grön investering låter lättare än att definiera vad som ger ökad konkurrenskraft – hur avgör ni egentligen det?

- För att ge ett kort svar: Konkurrenskraft är det som skapar välstånd. Vi har i samarbete med ekonomer som Christian Ketels på Harvard Business School utvecklat ett redskap där vi mäter hur ett projekt kan bedömas utifrån fyra faktorer: Teknik, humankapital, infrastruktur och marknadseffekt.

- För att förbättra tekniken kan vi ge lån till forsknings- och utvecklingsprojekt, när det gäller humankapital handlar det bland annat om undervisning. Konkurrenskraft fordrar också en god infrastruktur – då har vi elförsörjning, vägar osv. Marknadseffekt handlar om att lösa uppgifter billigare än konkurrenterna.

- På alla dessa fält ger vi betyg till projekten, från excellent till below average. Ser vi på vad vi lånat ut pengar till är 50 procent av lånen sådant som har att göra med en grönare utveckling. 40 procent handlar endast om konkurrenskraften. De sista tio procenten har gått till projekt som till exempel gynnar samarbetet mellan Norden och Baltikum.

- Allra helst vill vi ju ge lån till gröna projekt som också ökar konkurrenskraften. Ungefär 30 procent av våra projekt hamnar i bägge kategorierna. Det bästa är ju om vi kan bidra till en hållbar utveckling. Men vi har också gröna projekt som inte kan sägas öka konkurrenskraften.

Bekymrad om det blir för smått

Det är inte så ofta Nordiska investeringsbanken omtalas av nyhetsmedierna. Men då handlar det ofta om politiker i något av medlemsländerna som anser att banken bör göras om till något annat – till exempel att enbart bli en grön investeringsbank. Eller att NIB ska användas för att låna ut pengar till småföretag och entreprenörer.

Hur ser du på det?

- För det första, det är alltid positivt att folk intresserar sig för banken. För det andra, vi är redan på många sätt en grön bank. Oavsett vad man anser att vi ska göra är det min personliga mening att det måste finnas en viss storlek för att det ska bli effektivt. Jag skulle bli bekymrad om man etablerade en grön svensk bank, en grön norsk bank och en grön dansk bank, till exempel.

- Det är bättre att använda en gemensam bank i så fall, eftersom processen för att bedöma ett lån är likadan. Genom att vara större får man också en diversifiering av projekten som gör det mindre riskfyllt.

- Men NIB är ett instrument för politikerna. Jag ska inte ha någon egen uppfattning om vad bankens mandat ska vara. Allt jag säger är: Watch out så att det inte blir för många små enheter!

Vad är då fördelen med att få ett lån via NIB, jämfört med vad som annars finns på marknaden?

Kan de som har ett grönt projekt få lägre ränta om de vänder sig till er?

- Vi konkurrerar inte med räntan. Men vi vinstmaximerar inte heller. Den största skillnaden är att vi kan ge mycket längre lån. Det längsta lånet vi gett är till ett baltiskt projekt, där löptiden är 35 år.

Kvalitetsstämpel

- Vi kan inte heller finansiera ett projekt till mer än 50 procent. Men bara det faktum att ett projekt fått löfte om NIB-finansiering är en kvalitetsstämpel som gör det lättare att få resten av projektet finansierat. Vi kan också gå in i ett projekt som fått halva finansieringen på fem år och säga att vi tar den andra hälften, men på 20 år. Vi försöker utnyttja den ”mereffekt” vi kan ge om man skulle översätta det tekniska ordet som vi använder: additionalitet.

Det är inte många andra banker som har en ”Triple A”-rating, som Nordiska investeringsbanken har och som är den högsta kreditvärdigheten som går att uppnå för en bank. NIB "punches over it’s weight” skriver ratingbyrån Moody’s, och använder ett av president Obamas älsklingsuttryck för att beskriva varför banken konsekvent haft en så hög rating under de 40 år den existerat.

- Det är klart att vi har förlorat pengar på en del projekt, som på Island 2008. Det året gick banken också med förlust. Men under finanskrisen hade vi hela tiden tillgång till den internationella kapitalmarknaden, påpekar Henrik Normann.

Det betyder att banken kunde fortsätta att ge ut obligationer, som är ett sätt att överbrygga det som alltid varit finansnäringens utmaning - att de som vill låna ut pengar oftast har en kortare tidshorisont än de som vill ha lån. På obligationsmarknaden är staterna och bolåneinstituten de största aktörerna. Finanskrisen uppstod när bolåneinstituten paketerade ihop olika bolån på ett sätt som gjorde att de som köpte obligationerna inte kunde se vilken risk de tog. När bostadspriserna föll i USA medförde det att de som ville låna ut sina pengar flydde till de få institutioner som bedömdes säkra, däribland NIB.

Kan inte stoppa en tsunami

- Vi utnyttjade det förtroendet när vi såg att det uppstod luckor och hål som gjorde att nordiska projekt inte fick den finansiering de behövde. En bank som inte har några förluster alls gör inte sitt jobb.

- Vi kan aldrig stoppa en tsunami som finanskrisen, men lite motkonjunkturella kan vi vara, säger Henrik Normann.

Har NIB också bidragit till att sysselsättningen är högre i Norden och Baltikum än vad den annars skulle ha varit?

- Jag tror att det hade varit arrogant av en liten bank som oss att hävda det. Men det jag kan säga är att vi har bidragit till att säkra välståndet i Norden. Indirekt har vi också kunnat bidra till att finansiera projekt som kunnat genomföras i Norden och som annars kanske flyttat utomlands. Därmed har vi skapat eller behållit arbetsplatser i Norden.

Uppnå något mer än lönsamhet

Vad är skillnaden mellan att arbeta i Danske Bank, som du jobbade på tidigare och där du var vd i Danske Markets, och att arbeta i NIB?

- Jag tror att jag svarar lite som en politiker och säger att det finns fler likhetspunkter än skillnader. Men ska jag nämna några skillnader så var målsättningen tydligare i Danske Bank, där var det de ekonomiska resultaten som var viktigast. I NIB har man förmånen att ha åtta stater som ägare, men också det mer diffusa målet om att vi ska göra en ”impact”, vi ska uppnå något utöver att vara lönsamma.

Att bidra till att utveckla grön teknik är ett sådant mål. Henrik Normann påpekar att det inte bara är de baltiska staterna som kan dra fördel av NIB:s extremt goda rating. Sammanlagt har NIB en balansomslutning på 28 miljarder euro.

- Vi lånar också ut pengar till många kommuner i Norden och Baltikum. Just nu är vi involverade i ett projekt där Stockholms kommun bygger ett reningsverk som också kan skilja ut de små plastpartiklarna som miljöforskarna är oroliga för och som annars skulle komma ut i Östersjön.

Mariana Mazzucato och Henrik Normann på 40-årsjubileet för NIB. (Foto: Björn Lindahl)

Hur aktiv ska staten vara?

På NIB:s jubileumsseminarium under Nordiska rådet i Köpenhamn var huvudtalaren Mariana Mazzucato, som är professor i innovationsekonomi vid Sussex University i Storbritannien.

Hon argumenterar för att staten bör spela en större roll iden  näringsutvecklingen och har genom en rad studier i olika branscher som läkemedel, bioteknik och IKT visat hur stor roll offentliga grundforskning spelar. I en egen studie av hur Iphonen utvecklats visar hon hur alla de viktigaste teknologierna som gör mobiltelefonerna smarta har finansierats med statliga medel, som Internet, GPS, pekskärmar och röststyrda tjänster som Siri.

Är det statens eller NIB:s uppgift att välja mellan olika gröna teknologier, till exempel vågkraft eller vindkraft och därmed  påverka utvecklingen?

- Om det ska ges subventioner till en ny teknologi så bör den i så fall vara tidsbegränsad. Man måste se om de marginella kostnaderna faller – kostar det till exempel mindre att bygga ett vindkraftverk om några år än vad det gör idag? Vi måste se till att vi inte utvecklar nya subventioner som blir som EU:s lantbruksstöd, som aldrig gick att avveckla. Politikernas viktigaste uppgift är inte så mycket att hitta vinnarna, som att att ta död på förlorarna.

Kommer Nordiska investeringsbanken att bestå om 40 år?

-Jag tycker att alla verksamheter vart femte år ska ställa frågan: Är vi relevanta? Jag tror att NIB är det om fem år. Finansnäringen kommer i alla fall att bestå. Vi är i en av de äldsta näringarna i världen som omtalas redan i Bibeln, säger Henrik Normann, som tycker om att skämta om bankdirektörer och hur de sällan är den mest omtyckta yrkesgruppen.