Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Portrett i Portrett 2017 i Þorsteinn Víglundsson: Vill lagstifta om likalönsstandard
Portrett

Þorsteinn Víglundsson: Vill lagstifta om likalönsstandard

| Text och foto: Guðrún Helga Sigurðardóttir

Den nya social- och jämställdhetsministern på Island, Þorsteinn Víglundsson, ska införa en alldeles ny arbetsmarknadspolitik byggd på den nordiska modellen. Han ska också presentera ett lagförslag om inledandet av likalönsstandarden. Þorsteinn känner bra till arbetsmarknaden eftersom han tidigare har jobbat som verkställande direktör för näringslivsorganisationen Samtök atvinnulífsins, SA.

Þorsteinn Víglundsson är färsk på jobbet som social- och jämställdhetsminister på Island. Han anser att hans ministerpost och hans tidigare tjänst som chef för näringslivsorganisationen SA ger honom en djupare insikt när det gäller arbetsmarknadens behov. Han känner arbetsmarknadsparternas representanter väl och har alldeles klart för sig vad som ska göras under valperioden.

- Min erfarenhet inom arbetsmarknadsfrågorna är bara en styrka. Jag kommer säkert att lyckas hitta balansen mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas olika ståndpunkter. Jag strävar efter lösningar som är bra för helheten, säger Þorsteinn Víglundsson när vi träffas på hans kontor i Reykjavik.

Arbetsmarknadsparterna på Island har kommit överens om en revidering av arbetsmarknadens förhandlingsmodell, d v s ramarna om hur förhandlingspolitiken och arbetsmarknaden fungerar. Syftet är att uppnå förhandlingsramar som har den nordiska arbetsmarknadsmodellen som förebild. Man ska förbättra arbetsmetoderna när man ingår löneavtal. Målet är också att uppnå större köpkraft och ekonomisk balans samtidigt som inflationen och räntorna ska bli lägre och valutan stabiliseras. Avtalet ska bidra till att det råder balans och ro på arbetsmarknaden.

Nya avtalsramar enligt nordisk modell

Ministerns största uppgift just nu handlar om att förstärka och underlätta införandet av förhandlingsmodellen. Arbetet befinner sig i kris just nu eftersom vissa fackföreningar är missnöjda med de löneförhöjningar som utlovats fram till 2018 när den nya modellen ska tas i bruk.

- Det övriga Nordens arbetslivsmodell är eftertraktansvärd. Den ger större ekonomisk balans, säger socialministern.

-Men om Island ska ta upp den nordiska modellen krävs det att vi löser de problem som projektet befinner sig i just nu. Den nya regeringen kommer att samarbeta tätt med arbetsmarknadsparterna för att hitta lösningar, fortsätter han.

Nya lagar som följd

 Det blir en revidering av den isländska medlingskommissionen, man måste hitta hitta nya ramar för arbetet mellan arbetsmarknadsparterna, deras förhandlingar, lösningar av olika arbetskonflikter och bearbetningen av löneinformation, både för enskilda löneförhandlingar och arbetsmarknaden i sin helhet. Revideringen tar två till tre år. Þorsteinn anser att lagar om fackföreningar och arbetskonflikter mot slutet av den perioden måste revideras som följd av den nya modellen.

- Problemet är alltid det samma. Vår arbetsmarknad är mindre och mera fragmenterad än andra nordiska länders. Små fackföreningar har extremt stark ställning. Vi saknar disciplin och bestämdhet på arbetsmarknaden, hävdar Þorsteinn.

På Island har ASÍs kollektivavtal blivit en bas för vidare löneförhandlingar  vilket innebär att fackföreningar kräver och uppnår större löneförhöjningar än vad kollektivavtalet medger. De omständigheterna är problematiska om man vill uppnå ekonomisk balans, enligt Þorsteinn. Han poängterar att det också krävs ökad disciplin inom regeringsbudgeten. Det har Island jobbat med under de senaste sex till sju åren, men enligt honom kan den saken fortfarande förbättras.

 Fastställa likalönsstandarden i lagen

Vi har suttit på Þorsteinns kontor och pratat under en halvtimme. Men Arbetsliv i Norden kan ju inte intervjua Þorsteinn utan att fråga om införandet av likalönsstandarden som har varit aktuell under flera år. Likalönsstandarden har varit ett av Þorsteinns stora mål.

- Det blev nödvändigt att införa könskvoter för bolagsstyrelser i lagen även om det är endast blir en tidsbegränsad åtgärd. På samma sätt ska vi fastställa likalönsstandarden i lagen, hävdar socialminister Þorsteinn Víglundsson.

- På det sätter tvingar vi fram förbättrade arbetsmetoder vad gäller oönskad löneskillnad mellan könen, fortsätter han.

Fortfarande stor löneskillnad

Statistiken visar att det på Island råder stor löneskillnad mellan könen. Det har inte förändrats under de senaste tio åren. Þorsteinn påminner om hur han som chef för SA krävde att likalönsstandarden skulle stadgas i lagen så att företag med 25 medarbetare eller flera måste se till att det inte förekom några löneskillnader mellan könen.

- Tyvärr så tror jag inte att det är för att vi vill ha det så, som män får högre löner, det handlar snarare omedveten utveckling inom företagen. Det handlar kanske mer om företagsledarnas ouppmärksamhet eller tanklöshet, säger han.

Han tror att problemet med löneskillnaderna bara kan lösas om man verkligen ser på företagens bokföring med just detta i åtanke. Han poängterar att om ledningen går igenom lönestatistiken med likalönsstandarden i åtanke så standardiseras de olika tjänsterna och arbetsuppgifterna, lönesystemet blir klarare och genomskinligare och det blir lättare för ledningen att rätta till det som är fel.

- Likalönsstandarden är ett fantastiskt verktyg som vi ska använda för att komma ifrån den fula ovana som löneskillnaden mellan könen faktiskt är, säger han.

Nya regeringen är trepartiregering

Þorsteinn Víglundsson blev invald i parlamentet för första gången i höstas och har redan hunnit bli minister i en trepartiregering. Islands nya regering har en knapp majoritet. Islands största parti Självständighetspartiets ledare hade föredragit en starkare majoritet, men när fullmakten till regeringsbildning hade gått en runda blev resultatet en trepartiregering ledd av Självständighetspartiet.

Det har varit klart från början att de här tre partierna har mycket gemensamt trots att det finns skillnader vad gäller fiskepolitiken, Europapolitiken och kanske också jordbrukspolitiken, säger Þorsteinn.

Politiken förändras

Regeringsbildningen tog ovanligt lång tid  ̶  flera månader. Þorsteinn tror att den isländska politiken håller på att förändras. Nya partier har valts in i alltinget. De är flera än nånsin eftersom sju partier har sina representanter i alltinget. Drygt hälften av alltingsledamöterna är nya. Þorsteinn tror att det kan bidra till att det tog en sådan ovanligt lång tid att bilda regering.

- Alltingsledamöterna behövde tid för att lära känna varandra och börja lita på varandra, förklarar Þorsteinn Víglundsson.

Han anser att det var bra att regeringsbildningen tog så lång tid.

- Avtalsförhandlingar ägde rum både till vänster och höger. Alltinget lyckades slutföra budgetförhandlingarna innan regeringen bildades. Vi lyckades uppnå solidaritet och behandla budgetfrågor på ett ansvarsfullt sätt, säger han.

- En knapp majoritet ger regeringen möjlighet till förbättrat samarbete med de övriga partierna. Vi måste förbereda våra förslag bättre än tidigare, skicka in dem till alltinget och ge alltinget ökade möjligheter att diskutera våra förslag. Förhoppningsvis resulterar det i förbättrade arbetsmetoder och utökat samarbete mellan regeringen och alltinget, fortsätter han.

Vem är han?

Þorsteinn Víglundsson är född 1969, gift och har tre barn. Han var chef för näringslivsorganisationen SA 2013-2016. Före det var han chef för aluminiumproducenternas organisation på Island. Han har universitetsexamen i statskunskap från Islands universitet. Han har även studerat i Spanien.

Fakta

Island har en ny regering som består av tre partier, landets största parti Sjálfstæðisflokkurinn och två nya partier, de liberala partierna Viðreisn och Björt framtíð. Þorsteinn Víglundsson slutade sitt jobb på SA förra året när han bestämde sig för att ställa upp för Viðreisn.

Island höll alltingsval i oktober 2016. Sju partier kom in i parlamentet. Det tog flera veckor att bilda regering. Alltinget har 63 ledamöter, 34 av dem är män, 29 kvinnor. Regeringspartierna har sammanlagt 32 ledamöter, vilket innebär minsta möjliga majoritet. Ministrarna är elva till antalet, de kvinnliga ministrarna är fyra.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment